Stockholm Medical Cannabis Conference

Visitationszoner är bara symbolpolitik och riskerar att slösa polisresurser

Visitationszonerna är denna veckas ämne för Christian Engström, han skriver: ”Men den bilden är inte särskilt sann. I praktiken innebär förslaget nästan ingen skillnad alls.”

Regeringen planerar att införa visitationszoner för att komma åt gängbrottsligheten. Det är symbolpolitik som kanske låter tuff och handlingskraftig i media, men som snarast ökar risken för att polisen prioriterar helt fel saker. Samtidigt vägrar regeringen envist att ens utreda de åtgärder som skulle dra undan den ekonomiska basen för gängvåldet.

Sett ur ett rent mediaperspektiv har regeringen redan kammat in en jackpot med förslaget om visitationszoner. Opponenter mot förslaget har gått i spinn. Förutom de rimliga och sakliga invändningar som har rests, har vissa andra debattörer gått helt ballistiska, inklusive de numera obligatoriska absurda jämförelserna med nazitysklands judeförföljelser.

Protesterna har gjort att förslaget framstår som att det kommer att innebära stora förändringar, vilket skapar bilden av en regering som verkligen är beredd att vända på alla stenar för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten. Stort grattis till regeringens pr-avdelning!

Men den bilden är inte särskilt sann. I praktiken innebär förslaget nästan ingen skillnad alls mot hur det redan är idag.

Polisen har redan idag mycket vidsträckta befogenheter att visitera vem de vill på svaga och subjektiva grunder. Det räcker med att en polisman tycker att någon ”ser påverkad ut” eller ”har lite röda ögon” så kan polisen inte bara visitera, utan också tvinga med den misstänkte till stationen för ett förnedrande pissprov.

Den möjligheten utnyttjar polisen flitigt. Varje år plockas tiotusentals personer in för visitation följt av pissprov. Runt hälften av dem visar sig vara helt oskyldiga när provsvaren väl kommer tillbaka. Det är alltså redan ett enormt godtycke när det gäller att plocka in människor och tvinga dem att kissa inför publik, som är betydligt mer integritetskränkande än att bara bli visiterad.

Om man vill värna medborgarnas integritet och är oroad över att dåliga poliser kan missbruka sina befogenheter, är det snarare den vårdslösa överanvändningen av tvångsmedel för provtagningar man borde fokusera på.

Den främsta invändningen mot visitationszonerna är istället att de riskerar att leda till ett ännu större slöseri med polisens resurser.

Det finns i princip bara två typer av brott som polisen kan upptäcka vid en slumpvis genomförd visitation: innehav av vapen eller innehav av narkotika.

Om polisen lyckas upptäcka vapen vid en visitation är det förstås alldeles utmärkt. Då är det en riktig kriminell man har hittat. Förutom att vapnet tas ur cirkulation tas förhoppningsvis även gangstern av banan, åtminstone för en tid. Det är bra.

Men det lär knappast bli vapenbeslag som blir det som ökar mest genom visitationszonerna. De som springer runt med vapen på stan är i de allra flesta fall personer som polisen redan har misstankar mot. Då behöves det ingen ny lagstiftning som ger polisen rätt att visitera utan misstanke. Misstanken finns ju. Man hittar inte illegala vapen genom att slumpmässigt visitera vanliga svenssons som man inte misstänkte alls.

Det man däremot ibland kan hitta i fickan på en vanlig skötsam medborgare är en joint eller en femma gräs. Ur polisledningens synvinkel är det nästan lika bra som en skarpladdad kalashnikov eller en handgranat. Det ger en pinne i statistiken, och kan användas som bevis för att polisen gör sitt jobb och att visitationszonerna fungerar. Men det påverkar inte gängens verksamhet, och det skapar inte mer trygghet i samhället.

Redan idag lägger polisen stora resurser på att sätta dit narkotikaanvändare som på sin höjd skadar sig själva, medan de flesta brott med offer läggs ner med hänvisning till resursbrist. Om visitationszonerna används fel riskerar de att förstärka den vansinnesprioriteringen.

Då blir följden bara ett ännu lägre förtroende för polisens vilja och möjlighet att klara upp brott med offer. Det stärker i så fall gängen istället att försvaga dem.

Om regeringen på allvar vill pressa tillbaka gängbrottsligheten är inte lösningen att visitera fler svenssons för att sätta dit dem för ringa narkotikabrott. Istället borde den göra precis tvärtom.

• Avkriminalisera eget bruk och innehav av små mängder narkotika. Det frilägger ganska avsevärda resurser inom polis och rättsväsende, som istället kan användas mot den systemhotande brottsligheten med offer.

Och om regeringen på riktigt ville pressa tillbaka gängens makt, istället för att bara göra utspel som låter manligt tuffa i media, då kan den när som helst vända på den uppenbara stenen:

• Utred en legalisering av åtminstone cannabis. Då skulle gängen förlora en stor del av de miljardintäkter som idag finansierar vapeninköp och nyrekrytering.

Men som bekant vägrar ju regeringen envist att utreda vare sig avkriminalisering eller legalisering. Och så länge vi fortsätter med samma narkotikapolitik som hittills får vi tyvärr räkna med att gängvåldet också fortsätter som hittills. Det kommer visitationszonerna inte ändra på.

Läs mer: