Hoppa till innehåll
Att förstå mönstret, spridningen och tidslinjen för ett problem kan hjälpa dig att hitta rätt lösning.
äxter, precis som människor, kan uppvisa hälsoproblem av olika skäl. Precis som hos människor finns ofta indikationer som kan hjälpa till att diagnostisera problemet. Genom att använda en diagnostisk process kan du fastställa orsaken till problemet och justera dina odlingsmetoder för att både lösa problemet och undvika framtida komplikationer.
De tre huvudsakliga frågorna i den diagnostiska processen är: vad (mönster), var (spridning) och när (tid/tidsram). Genom att tillämpa dessa grundläggande frågor kan du effektivt fokusera på att rädda din skörd, även i en stressig situation.
Fråga 1: Vad?
För att avgöra om problemet är av biotiskt (patogen eller insekt) eller abiotiskt (närings- eller fysiologiskt) ursprung är ett viktigt steg att undersöka symtomen på bladen—vilket mönster visar sig på plantan?
Om du tar ett blad med symtom och drar en linje längs mitten, är symtomen symmetriska? Om bladsymtomen inte är symmetriska pekar det i de flesta fall på biotiska problem som patogener eller insektsangrepp. Om symtomen däremot är symmetriska är det en stark indikation på ett abiotiskt problem, såsom näringsbrist eller fysiologiska orsaker.
Denna enkla test är mest effektiv på blad där symtomen täcker cirka 33 % av bladytan. Annars kan tidiga tecken på hälsoproblem gå förlorade. Till exempel är mönstret tydligt vid den initiala infektionen av mjöldagg, men sjukdomen sprider sig så småningom och täcker hela bladytan, vilket försvårar diagnostiken. Därför är det viktigt att ha ett bra och konsekvent övervakningsprogram för att upptäcka problem i ett tidigt skede.
Fråga 2: Var?
Nästa steg är att undersöka symtomens spridning—var i växthuset eller på plantan uppstår problemen?
Om de drabbade plantorna är ojämnt spridda, exempelvis som enstaka plantor eller grupper i odlingsområdet, kan du misstänka biotiska problem. Vid exempelvis angrepp av kvalster drabbas ofta ett fåtal plantor först innan det sprider sig till närliggande plantor. Ett annat biotiskt exempel är Pythium-rotröta, som tenderar att börja med en enskild planta bland många friska.
Om problemet däremot är jämnt fördelat och/eller uniformt genom hela odlingsytan eller vid ena änden av växthuset, är det mer sannolikt att det rör sig om abiotiska problem. Till exempel, om hela bänkar i ett växthus visar liknande symtom bör du kontrollera att bevattningsutrustningen fungerar korrekt.
Du bör också överväga var på plantan problemet uppträder: Är det på rötterna, stammen, övre eller nedre bladen, eller på blommorna? Att dela upp plantan i delar kan ge ledtrådar till vad problemet kan vara. Till exempel visar många mikronäringsbrister sig på de yngre bladen, medan makronäringsbrister som kväve, fosfor, kalium och magnesium ofta uppträder på de nedre bladen.
Fråga 3: När?
Tidsaspekten—när och hur lång tid det tog för symtomen att synas—är viktiga frågor eftersom de kan utesluta många problem med liknande symtom.
Om symtomen uppträder snabbt—inom 24 till 72 timmar—kan du misstänka abiotiska problem som kemisk fytotoxicitet, miljöstress eller näringsöverskott. Om symtomen däremot utvecklas gradvis—över en till fyra veckor—är listan över möjliga orsaker större och inkluderar sjukdomar, insektsangrepp eller näringsbrister.
Originalartikeln hos Cannabisbusinesstime
