Hoppa till innehåll
Resultaten från en ny statligt finansierad analys av rekryter till den amerikanska armén tyder på att tidigare cannabisanvändning har en relativt liten inverkan på den totala prestationsförmågan.
Rekryter med dokumenterad historia av marijuanaanvändning hade lika stor sannolikhet som sina jämnåriga kamrater att bli sergeant, till exempel, och även om de var mer benägna att lämna armén på grund av narkotikaanvändning, var det mindre sannolikt att de skilde sig från armén på grund av hälsoproblem eller problem med prestationen.
Vidare finns det inga starka bevis för att den fortsatta trenden med legalisering i hela landet har påverkat rekryternas resultat i betydande grad.
”I motsats till vad som förväntas är rekryter som inte brukar cannabis och rekryter med en dokumenterad historia av marijuana eller beteendemässiga hälsoproblem inte enhetligt mer riskfyllda i alla dimensioner”, står det i analysen, som kommer från RAND Corporation. ”I vissa fall är de historiskt sett mer benägna att prestera bättre.”
Den nästan 200-sidiga rapporten är inriktad på undantag, som gör det möjligt för armén att ompröva sökande som ursprungligen diskvalificerats av olika skäl. Bland dessa skäl finns cannabisanvändning. Sökande som testar positivt för marijuana eller som har en dokumenterad historia av marijuanaanvändning – inklusive domstolsregister och självdeklarationer – måste få ett undantag för att kunna ta värvning. Detsamma gäller för personer med diagnosen ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder), ångeststörningar eller depression, som i vissa fall inte ens kan kvalificera sig för ett undantag.
”Utan undantag skulle ett misslyckat drogtest för marijuana blockera den tredjedel av de amerikanska 18-åringar som säger sig ha använt marijuana minst en gång under det senaste året”, skrev en tjänsteman från RAND i ett blogginlägg om resultaten. ”Rekryter som tar sig in i den amerikanska armén trots att de har använt marijuana på låg nivå presterar inte sämre än andra soldater. Det borde vara en välkommen nyhet på rekryteringskontor över hela landet.”
”Rekryter med en historia av marijuana hade lika stor sannolikhet som andra rekryter att fullfölja sin första termin och bli sergeant, och de var mindre benägna att lämna armén av hälsoskäl eller prestationsskäl.”
Armén bad RAND:s Arroyo Center, dess enda federalt finansierade forsknings- och utvecklingscenter, att analysera prestationerna hos de rekryter som får undantag. ”Armén var också intresserad av i vilken utsträckning en ökning av andelen rekryter som får undantag (eller som har en dokumenterad historia av marijuana, ADHD eller depression/ångest) påverkar den totala prestandan hos denna anslutningskohort”, står det i rapporten.
I analysen samlades uppgifter om alla rekryter som började i armén från budgetåret 2001 till 2012 och följdes fram till 2018. Forskarna tittade på ”screeningprocessen för att avstå från ansökan genom värvning fram till antingen separation… eller återvärvning”.
Sammantaget skulle resultatet för en kohort av rekryter ”förändras relativt lite om antalet undantag ökades”, konstaterade forskarna. De samlade effekterna skulle vara ”relativt små för anslutningskohorten som helhet, och i vissa fall är effekterna förbättringar, inte minskningar, av prestationerna”.
RAND-författarna erkände att dessa resultat gick ”emot förväntningarna”, medan andra slutsatser förstärkte deras tidigare åsikter.
”Det resultat som närmast överensstämmer med våra förväntningar är i fall av återfall i brott”, står det i rapporten. Rekryter med vikt- eller hälsorelaterade undantag, inklusive de med beteendemässiga hälsoproblem, var mer benägna att lämna armén av hälsorelaterade skäl, till exempel. Rekryter med en dokumenterad historia av marijuana- eller andra droger var mer benägna att skilja sig på grund av droganvändning.
En gymnasieexamen eller motsvarande ”mildrar ofta, åtminstone delvis” dessa negativa resultat, enligt analysen.
Rapporten bör dämpa farhågorna om att de statliga åtgärderna för att legalisera cannabis har skadat kvaliteten på de inkommande rekryterna. ”Legaliseringen av marijuana har inte lett till sämre resultat för rekryter”, står det kortfattat i rapporten. Trenden kan faktiskt vara till hjälp, även om det fortfarande är svårt att säga.
”Även om vi finner vissa indikationer på att legalisering kan vara förknippad med en förbättring av resultaten, är dessa resultat inte robusta”, står det i en av slutsatserna. ”Den viktigaste slutsatsen är alltså att det inte finns några starka bevis för att förändringar i legaliseringen av marijuana väsentligt har förändrat rekryteringsresultaten.”
För närvarande kan sökande begära undantag för positiva tester för marijuana under sin fysiska undersökning, i vilket fall de måste vänta 90 dagar och sedan testa negativt. Dispens kan också begäras för brottsdomar för innehav av cannabis eller paraphernalia (förutsatt att de klarar drogtestet vid provet) och brottsdomar för körning under påverkan av marijuana eller under påverkad körning.
När det gäller cannabis specifikt fann analysen inget statistiskt signifikant samband mellan en dokumenterad historia av bruk och en rekryts prestation i de flesta fall. ”Men i de fall där vi uppskattar en väsentlig och statistiskt signifikant effekt visar uppskattningarna i allmänhet att dessa rekryter är mer benägna att få negativa resultat.”
Rekryter med en dokumenterad historia av cannabisanvändning och ett undantag för icke-trafikförseelser har till exempel 32,7 procent högre sannolikhet att skiljas från armén på grund av misskötsel som rör något annat än drogmissbruk och 72,9 procent högre sannolikhet för drogmissbruk specifikt. De har också 81 procent högre sannolikhet att få en degradering och 16,1 procent högre sannolikhet att få en gynnsam personstatus.
Å andra sidan var det 47 procent mindre troligt att de med en dokumenterad historia av marijuana och ett undantag för andra brott än trafikförseelser som skiljde sig åt skulle lämna på grund av hälsorelaterade orsaker och 40,8 procent mindre troligt att göra det på grund av prestationsskäl.
I RAND-rapporten föreslås att armén ska ändra sitt sätt att hantera undantag. Bland annat föreslår analytikerna att avdelningen ska ”skilja mellan rekryter som bara har en dokumenterad historia av marijuana och de som också har begått brott med anledning av tjänstefel”, och konstaterar att resultaten skiljer sig avsevärt mellan de två grupperna.
”Till exempel är det mindre troligt att rekryter med endast en dokumenterad historia av marijuana utan några misskötselbrott skiljs åt på grund av narkotikamissbruk”, står det i rapporten, ”och (till skillnad från dem som också har misskötselbrott) är det inte mer troligt att de får en indragning av gynnsam personstatus än någon annan rekryt.”
”Konsekvensen”, avslutar författarna, ”är att armén bör fortsätta att noggrant granska rekryter med en dokumenterad historia av marijuana men bör vara mindre orolig för dessa rekryter om de inte har några misskötselbrott”.
I rapporten tillskrivs en del av de blandade resultaten, inklusive den försumbara effekten på de totala resultaten för rekryter, till själva dispensprocessen. Armén ska enligt regelverket ”tillämpa konceptet ’hela människan'”, konstaterar RAND. Begreppet är inriktat på om en person ”har övervunnit sina diskvalifikationer”, påpekar rapporten, även om ”ingen formell definition av begreppet helhetsbegreppet ges”. I praktiken fattas beslutet av personer som har befogenhet att godkänna undantaget och som beslutar utifrån personliga bedömningar.
Det skulle krävas en mycket, mycket större andel rekryter med dokumenterad historia av cannabisanvändning för att få en meningsfull inverkan på den militära prestationen, konstaterar rapporten. Men i det som i rapporten kallas ”extrema” fall – till exempel när andelen dokumenterad cannabisanvändning bland rekryter ökar från den historiska andelen på 0,2 procent mellan 2001 och 2012 till hela 20 procent (som RAND valde ut godtyckligt) – kan det åtminstone finnas anledning till oro.
”Andelen rekryter som beräknas sluta på grund av narkotikarelaterade misskötselskäl skulle öka (från en baslinje på 3,6 procent till 5,3 procent), liksom andelen rekryter som beräknas bli degraderade (från 14,1 procent till 16,1 procent). Vi finner också att den procentuella andelen rekryter som skulle ta sig in på nytt beräknas minska (från 36,6 procent till 35,8 procent).”
En annan rekommendation syftar till en bättre förståelse – och mindre stigmatisering – av vad ett undantag innebär. ”Termen waiver är inte väl förstådd av beslutsfattare och pressen, och termen förväxlas ofta med att armén sänker kraven och rekryterar okvalificerade soldater”, står det i rapporten. I själva verket är beviljandet av ett undantag en del av själva rekryteringsprocessen. ”Armén bör skapa, sprida och använda en tydlig definition som understryker att alla rekryter som får dispens är kvalificerade och berättigade att ta värvning, även om de inte uppfyller alla värvningsnormer”.
Samtidigt på federal nivå fortsatte det amerikanska ministeriet för veteranfrågor (VA) under Bidenadministrationen förra månaden sitt motstånd mot ett lagförslag som skulle kräva att VA genomför kliniska prövningar av marijuanas terapeutiska potential för militärveteraner. Departementet sade att även om det inte är ideologiskt motståndare till åtgärden, ser det den som ”överflödig” och överdrivet normativ.
”Den föreslagna lagstiftningen är inte förenlig med VA:s praxis att säkerställa vetenskapliga meriter som grund för en randomiserad klinisk prövning”, sade David Carroll från VA i ett vittnesmål inför en underkommitté i representanthuset.
I september antog en kommitté i det amerikanska representanthuset ett lagförslag om försvarsutgifter som innehåller en rapport där man uttrycker oro över rasskillnader i militära drogtester och beordrar Pentagon att se över frågan.
Till skillnad från tidigare sessioner lämnade dock inte utskottsledamöterna in ett ändringsförslag som kräver att försvarsministern utfärdar föreskrifter som klargör att militära grenar kan bevilja undantag från återrekrytering för militärer som begått ett enda marijuanaförseelse på låg nivå.
Representanthuset antog en version av förra årets National Defense Authorization Act med en bestämmelse som uppmanade ledarna att utöva godtycke när det gäller att straffa militärer för marijuanabruk.
Den förändrade rättsliga statusen på delstatsnivå för marijuana – och nationellt sett för hampa (definierad i federal lag som cannabis som innehåller mindre än 0,3 % THC) – har ibland lett till spänningar mellan lagstiftare och militära ledare. I juli 2020 godkände representanthuset en åtgärd för att låta militärmedlemmar använda produkter som innehåller hampa och dess derivat, inklusive CBD. Men flottan svarade genom att bara fyra dagar senare utvidga sitt förbud mot CBD- och hampaprodukter för sjömän till att även omfatta topiska produkter som schampo och tvålar.
Flottan gav en förklaring till policyändringen: ”Detta skedde för att skydda sjömännen från potentiell exponering för tetrahydrocannabinol (THC) som skulle kunna ha en negativ inverkan på beredskapen för uppdraget och diskvalificera en sjöman från fortsatt tjänstgöring”, heter det. ”Det är omöjligt för konsumenterna att avgöra hur mycket THC en produkt faktiskt innehåller i den nuvarande miljön där etikettangivelser inte är trovärdiga.”
Det skydd som antogs av representanthuset togs inte upp i senaten och blev inte lag.
