Hoppa till innehåll
Det kan räcka med att se en joint, en bong eller någon annan cannabisrelaterad bild för att hjärnan ska reagera. I en ny studie såg forskare mätbara förändringar i GABA-systemet hos personer med cannabisbrukssyndrom när de exponerades för bilder kopplade till cannabis. Resultaten kan ge nya ledtrådar till varför vissa miljöer och situationer kan utlösa ett starkt sug.
För den som försökt sluta med kaffe kan doften från ett kafé plötsligt kännas väldigt lockande. För en före detta rökare kan synen av någon som tänder en cigarett väcka ett sug som inte fanns där sekunden innan.
Liknande mekanismer finns vid cannabisbruk – och nu har forskare tittat närmare på vad som faktiskt händer i hjärnan när sådana signaler dyker upp.
I en ny studie, publicerad i Neuropsychopharmacology den 15 september 2026, undersökte forskare hur hjärnans kemi reagerar när personer med cannabisbrukssyndrom exponeras för cannabisrelaterade bilder.
Resultaten visar att hjärnan inte reagerade på samma sätt som hos personer som inte använde cannabis.
Cannabisbilder inne i hjärnkameran
Studien omfattade 41 personer. Av dessa hade 22 diagnostiserats med måttligt till svårt cannabisbrukssyndrom, CUD, medan 19 personer som inte använde cannabis fungerade som kontrollgrupp.
Deltagarna placerades i en magnetkamera och fick bland annat se 75 bilder med tydliga kopplingar till cannabis. Det kunde handla om själva användningen eller föremål som förknippas med cannabis.
Som jämförelse fick de även se 75 neutrala bilder.
Forskarna använde magnetresonansspektroskopi, MRS, en metod som gör det möjligt att mäta vissa kemiska ämnen i ett specifikt område av hjärnan utan kirurgiska ingrepp.
Fokus låg på den dorsolaterala prefrontala cortexen, dlPFC – ett område längst fram i hjärnan som bland annat är involverat i beslutsfattande, självkontroll och målinriktat beteende.
Något hände när cannabis dök upp
När deltagarna befann sig i neutrala situationer såg forskarna inga tydliga övergripande skillnader i GABA-nivåerna mellan grupperna.
Men när cannabisbilderna visades förändrades bilden.
Hos deltagarna med cannabisbrukssyndrom ökade nivåerna av GABA+ i den undersökta delen av hjärnan jämfört med när samma personer tittade på neutrala bilder.
Någon motsvarande signifikant förändring sågs inte hos kontrollgruppen.
GABA är en av hjärnans viktigaste hämmande signalsubstanser och hjälper bland annat till att reglera nervcellernas aktivitet. Forskarna betonar samtidigt att den GABA+-signal som mäts med MRS inte direkt visar hur mycket nervaktivitet som ”bromsas”. Resultatet är därför mer komplicerat än att högre GABA automatiskt skulle betyda lägre aktivitet i området.
Det intressanta är i stället när förändringen uppstod.
Skillnaden blev tydlig först när personer med cannabisbrukssyndrom konfronterades med något som deras hjärnor kunde associera med cannabis.
Suget ökade samtidigt
Forskarna frågade också deltagarna hur starkt deras cannabissug var före och efter att bilderna visades.
Även där var skillnaden tydlig.
Hos gruppen med cannabisbrukssyndrom ökade det självrapporterade suget betydligt mer efter cannabisbilderna än efter de neutrala bilderna.
Resultaten ger därmed en intressant bild av hur ett till synes enkelt visuellt stimulus kan sammanfalla med både en subjektiv känsla av sug och mätbara neurokemiska förändringar.
Det kan hjälpa till att förklara varför beroende inte enbart handlar om själva substansen.
Platser, människor, lukter, föremål och situationer kan med tiden kopplas samman med användningen och fungera som signaler som väcker ett inlärt sug.
Hjärnan kan avslöja mer när den utmanas
En särskilt intressant del av studien är att skillnaderna inte var lika tydliga när hjärnan studerades utan cannabisrelaterade stimuli.
Mycket tidigare forskning med MRS har undersökt hjärnans kemiska sammansättning medan deltagarna befinner sig i vila. Forskarna bakom den nya studien menar att detta riskerar att missa förändringar som bara visar sig när hjärnan reagerar på en relevant situation.
Det kan jämföras med att undersöka en bilmotor enbart när bilen står på tomgång. Vissa problem eller egenskaper blir synliga först när motorn belastas.
På liknande sätt kan cannabisrelaterade signaler fungera som en slags utmaning för hjärnans system.
Studien är, enligt forskarna, den första som med den här typen av MRS-metod undersöker förändringar i GABA och Glx – ett mått som omfattar glutamat och glutamin – under cannabisrelaterad signalexponering hos personer med cannabisbrukssyndrom.
För Glx hittades inga motsvarande signifikanta förändringar.
Kan få betydelse för framtida behandling
Forskarna ser resultaten som en möjlig pusselbit i förståelsen av de biologiska mekanismer som ligger bakom cannabisbrukssyndrom.
Om vissa neurokemiska förändringar uppstår specifikt när en person möter cannabisrelaterade signaler skulle sådana reaktioner i framtiden kunna vara intressanta att studera som biomarkörer och möjliga mål för behandling.
Men forskningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede.
Studien var liten – endast 22 personer med cannabisbrukssyndrom deltog – och resultaten visar inte att cannabisbilder i sig ”orsakar beroende”. Studien säger inte heller att samma reaktion uppstår hos alla som använder cannabis.
Deltagarna i cannabisgruppen hade måttligt till svårt cannabisbrukssyndrom. Resultaten ska därför inte automatiskt överföras till exempelvis sporadiska rekreationsanvändare eller patienter som använder cannabis som läkemedel.
Forskarna framhåller dessutom att MRS mäter koncentrationen av ämnen i vävnaden och inte direkt hur enskilda nervceller kommunicerar.
Mer än bara viljestyrka
Trots begränsningarna ger studien en konkret illustration av varför sug kan vara mer komplicerat än ett medvetet beslut om att använda cannabis.
När hjärnan under lång tid har lärt sig att koppla vissa signaler till en belöning kan omgivningen själv börja spela en roll.
En bild, ett föremål eller en situation kan då bli mer än bara något man ser.
För vissa människor kan det också bli en signal som hjärnan har lärt sig att reagera på.
Källa
Gaillard, A., Fehring, D.J., Sumner, P.J., Randhawa, A. et al. (2026). Cue-elicited prefrontal gamma-aminobutyric acid (GABA) dynamics in cannabis use disorder. Neuropsychopharmacology. Publicerad 15 september 2026. DOI: 10.1038/s41386-026-02563-3.
