Hoppa till innehåll
Vad händer när man legaliserar cannabis? Det beror på hur man gör det. I Du gröna nya värld undersöker journalisten Johan Wicklén vad som faktiskt hänt när förbud ersatts av reglering i olika länder.
Du gröna nya värld är en ny bok av journalisten Johan Wicklén. Vad händer när man legaliserar cannabis? är frågan som han undersöker. Boken släpptes i veckan, och i tisdags medverkade Johan Wicklén i TV4 Nyhetsmorgon.
Så vad händer när man legaliserar cannabis? Det beror på hur man gör det, är det korta svaret.
Wicklén börjar med att konstatera att begreppet ”laglig cannabis” har blivit för grovt. Precis som med alkohol ser reglering och marknad väldigt olika ut beroende på land och system. Och vad som har hänt i praktiken har blivit väldigt olika beroende på hur man valt att reglera det.
Kalifornien är ett exempel på den mest kommersiella modellen. Där legaliserades cannabis 2016 och försäljningen startade 2018. Innan dess hade delstaten redan i decennier haft en omfattande gråzonsmarknad för medicinsk cannabis. Enligt Wicklén var legaliseringen därför knappast oväntad. I Kalifornien har cannabisindustrin utvecklats till en synlig och aggressivt marknadsförd marknad med butiker, reklamkampanjer och kändisprofiler.
Cannabis har också ”wellnessifierats” och paketerats som en livsstilsprodukt, vilket gjort kvinnor till en allt viktigare målgrupp. Här har det skett ett tydligt skifte. Unga kvinnor i USA använder nu mer cannabis än unga män. Wicklén kopplar det direkt till den lagliga och kommersiella marknadens utformning.
Den medicinska cannabisen spelade en avgörande roll i Kalifornien. Det var länge mycket enkelt att få ett recept, ofta på mycket lösa grunder. I praktiken skapade det en rekreationell marknad utan skatteintäkter. Legaliseringsargumentet handlade därför delvis om att skapa ordning, kontroll och få in skattepengar.
Kanada valde en annan väg. Landet blev det första i G7 att legalisera cannabis på nationell nivå, men med betydligt stramare regler än i USA. Reklam är förbjuden, förpackningar är strikt reglerade och systemet påminner i många avseenden om ett statligt alkoholmonopol. Detaljer i regleringen skiljer sig åt mellan Kanadas 13 olika provinser och territorier. I de flesta tillåts privata aktörer, men i vissa provinser, som Quebec, är försäljningen helt statlig. Enligt Wicklén har Kanada varit betydligt mer framgångsrikt än Kalifornien när det gäller att slå undan den illegala marknaden. Omkring 70–80 procent av marknaden har på relativt kort tid blivit laglig.
Nederländerna representerar enligt Wicklén den mest motsägelsefulla modellen. Landets så kallade toleranspolitik har gjort att coffeeshops kunnat sälja cannabis sedan 1970- och 80-talen, men utan att produktionen eller distributionen legaliserats. Resultatet är ett system där försäljningen tolereras, men där hela försörjningskedjan bakom är kriminell. Detta har enligt Wicklén bidragit till att stärka organiserad brottslighet, som kunnat använda vinsterna till tyngre narkotikahandel. Nu pågår försök i ett antal städer där coffeeshops får sälja lagligt producerad cannabis, i syfte att utvärdera om politiken kan reformeras.
Tyskland legaliserade den 1 april 2024. Ambitionen var från början en kanadensisk modell med kommersiell försäljning och folkhälsofokus, men EU-kommissionen satte stopp. Den menade att kommersiella cannabismarknader inte är tillåtna inom EU och att det faller inom EU-rätten. Tyskland valde då en kompromiss där cannabis är legaliserat, men mycket svårt att få tag på.
Boende i Tyskland kan få laglig cannabis genom att odla själva eller vara medlemmar i en cannabisklubb. Ännu så länge är dock cannabisklubbarna alldeles för få för att möta efterfrågan. Istället har den medicinska marknaden exploderat. När cannabis inte längre klassas som narkotika har läkare fått större frihet att skriva ut det. Nya telemedicintjänster har dykt upp där man kan få ett recept genom att fylla i ett webbformulär, och sedan få cannabis levererat snabbt. På så sätt har man lyckats ta sig förbi hindren som EU satte upp.
När det gäller Sverige menar Wicklén att frågan inte längre är om cannabis kommer att legaliseras, utan hur. Samtidigt bedömer han att Sverige sannolikt blir sist i EU. Utvecklingen i omvärlden, särskilt i Europa, blir avgörande. Ju fler länder som ändrar sin politik, desto större blir trycket på svenska politiker att till slut ta ställning.
Och första steget mot en förändring är kunskap. Wicklén menar att vi alla, men i synnerhet journalister och politiker, behöver skaffa sig mer kunskap om vad som händer i vår omvärld. Det här är en stor förändring som sker i hela västvärlden. Han tar själv inte ställning och säger att Sverige borde göra si eller så, men han vill se en narkotikadebatt på en högre kunskapsnivå än bara ”knark är bajs”. Det är därför han har skrivit den här boken.
Du gröna nya värld av Johan Wicklén finns att köpa på Adlibris, Bokus och andra ställen där böcker säljs.
…
Se intervjun:
