Hoppa till innehåll
”Skillnaderna mellan en “budsai” och en traditionell bonsai börjar med att cannabis inte är ett träd, utan en blommande örtväxt.” Skriver Idun Granrå i dagens text om små söta cannabisplantor.
Bonsai som fenomen har sitt ursprung i antikens Kina och Japan, och översätts från Japanska till “skålväxt”. Namnet är i referens till den lilla, skålliknande kruka man planterar ett träd i. Krukan, tillsammans med noggrant ansande, väl valda näringstillskott och nedbindning av trädstammen för att kontrollera dess tillväxt låter en att odla ett litet miniatyr-träd. Att odla ett bonsai-träd tar såklart väldigt mycket tid, i vissa fall har ett bonsai-träd levt genom flera generationer av en familj. Att det blev en populär hobby världen runt kommer inte bara av att det är väldigt vackra växter, enligt odlarna själva fostrar det även tålamod och en djupare uppskattning för naturen, utöver att vara en väldigt meditativ process.
Så… kan vi göra det här med cannabis?
Skillnaderna mellan en “budsai” och en traditionell bonsai börjar med att cannabis inte är ett träd, utan en blommande örtväxt. Cannabis är även en annuell växt, det vill säga att den bara blommar bara en gång och inte lever mer än ett år; till skillnad från ett träd som är flerårig, en så kallad perenn, något som passar bättre med det mångåriga projektet ett bonsai-träd innebär.
Under årens gång har det dock dykt upp ett antal nyfikna och duktiga odlare som ville göra “budsai”, cannabis-bonsai, till en verklighet. Så dom gjorde lite experiment, vilket började med att hitta en lämplig strain. Hybrider var kategorin där dom oftast hittade egenskaperna dom sökte efter, nämligen en snabbväxande strain med hög stresstolerans och en kompakt form. Däremot kvarstod problemet med att cannabis är en annuell växt. Odlarna tänkte dock inte ge upp så enkelt, och dom hittade lösningen i en process som kallas re-vegging, eller regenerering.
Vad är då re-vegging?
Som ni kanske redan vet så producerar en cannabisplanta endast blommor när hon får 12 timmar ljus per dygn. Detta är i sin tur för att kortare dagar ute i naturen betyder att hösten har börjat, och det är dags att producera blommor och frön inför nästa säsong. Vanligtvis brukar odlare försöka undvika re-vegging, då det har en hel del konstiga och oönskade effekter på plantan. Men dessa vanligtvis oönskade effekter visade sig vara högst önskade för odlarna av bonsai-cannabis.
Genom att avsiktligen sätta plantan under 12 timmar ljus i en till två dagar, för att sedan ställa tillbaka den under vegetativa förhållanden, lyckades dom “återställa” plantans interna klocka. Detta lät dom i sin tur hålla sina budsai’s vid liv i flera år, samtidigt som det konstanta ansandet av plantan skapade otaliga sticklingar dom sedan kunde plantera vidare.
Dessa sticklingar visade sig vara ännu en fördel, då man vanligtvis inte låter sin budsai tillverka blommor. Så om odlarna ville smaka på resultatet av allt sitt hårda arbete behövde dom odla en fullstor planta, något som är väldigt enkelt om man har sticklingar att stoppa i jorden.
Det går såklart även att odla budsai med syftet att sätta den i blomning, men skördarna blir lika små som plantan är. Det är även inte garanterat att plantan överlever en re-vegging efter att ha producerat sina blommor, utöver att efterföljande skördar kommer vara svagare och mindre för varje gång. Men varför göra det, när man redan har ett överflöd av sticklingar från sin moder-budsai?
