Hoppa till innehåll
Sedan tidigt 90-tal har Frankrike använt hampabetong för att både bygga delar av men framförallt isolera sina hus. Trots de överlägsna miljö och kostnadsaspekterna så står Sverige med en mycket liten användning.
Hampabetong, hempcrete eller hampakalk är ett betong och isoleringssubstitut som grovt förenklat går ut på att man byter ut gruset i betong till de kraftigare, trälika delarna av hampa stammen.
Materialet som är nästintill okänt på den svenska marknaden har använts i Frankrike sedan tidigt 90-tal. Dock används det mest till isolering och för att förstärka konstruktioner ovan mark. Man bygger heller inte fundament av hampabetong. Detta för att materialet innehåller växtdelar som gör det något svagt mot större mängder vatten samt den kapillära resning som blir om man anlägger det direkt på mark.
Men fördelen med att det innehåller just växtdelar är att det räknas som koldioxidnegativt under sin livscykel. Eftersom hampan absorberar och lagrar mer koldioxid under den tiden det växer än vad betongen kostar i produktion så räknar man med att så länge betongen får stå kvar så är den koldioxidnegativ.
Även i Kanada så har hampabetong börjat slå sig in på marknaden med de andra produkterna som kom med legaliseringen. Där har även företag börjat producera och förbränna block av materialet som enkelt kan muras ihop. Block som faktiskt är starka nog att bygga fundament och bärande väggar med.
Så i framtiden när politikerna får upp ögonen för lösningar istället för sina interna problem med varandra så kanske det är just cannabis av alla material som blir lösningen på bostadskrisen. Cannabis i fokus hade gärna haft sin redaktion i ett hus av hampabetong.
