Hoppa till innehåll
Kan medicinsk cannabis hjälpa människor med sömnlöshet? En ny Cochraneöversikt visar inga tydligt säkerställda förbättringar av sömnkvalitet, sömntid eller funktion under dagen. Samtidigt är forskningsunderlaget så osäkert att forskarna varnar för tvärsäkra slutsatser. Resultaten visar varken att behandlingen fungerar generellt eller att den saknar effekt.
För den som ligger vaken natt efter natt är frågan konkret: finns det något som kan hjälpa? Intresset för medicinsk cannabis som behandling vid sömnproblem har vuxit, men den vetenskapliga kunskapen har fortfarande stora luckor.
Den 13 oktober publicerades en systematisk forskningsöversikt i Cochrane Database of Systematic Reviews. Forskarna sammanställde nio randomiserade studier med totalt 537 vuxna med insomni.
Slutsatsen är försiktig. Medicinsk cannabis kan ha liten eller ingen kliniskt meningsfull effekt på flera centrala sömnmått jämfört med placebo, men tillförlitligheten i resultaten är mycket låg. Underlaget räcker därför inte för att säkert avgöra behandlingens nytta.
Nio studier – med olika behandlingar och kort uppföljning
Deltagarna var mellan 18 och 76 år gamla. Medelåldern var omkring 45 år och ungefär 73 procent var kvinnor. Åtta studier jämförde medicinsk cannabis med placebo, medan en jämförde behandlingen med det antidepressiva läkemedlet amitriptylin.
Det rörde sig inte om en enda enhetlig cannabisbehandling. Sju studier använde apoteksberedda preparat och två undersökte godkända läkemedelsprodukter, varav en växtbaserad och en syntetisk.
Forskarna granskade bland annat deltagarnas upplevda sömnkvalitet, hur länge de sov, hur snabbt de somnade och hur de fungerade under dagen. Även livskvalitet och biverkningar ingick.
Sex studier handlade om långvarig insomni och tre om kortvariga besvär. Den längsta uppföljningen var tolv veckor. Litteratursökningen sträckte sig till april 2025, vilket innebär att senare forskning inte ingår i sammanställningen.
Ingen säkerställd förbättring av sömntiden
I analysen av total sömntid var den genomsnittliga skillnaden omkring åtta minuter mer sömn med medicinsk cannabis än med placebo. Den beräkningen byggde på sex studier med sammanlagt 194 deltagare.
Siffran behöver dock läsas tillsammans med osäkerheten runt den. Det statistiska intervallet sträckte sig från ungefär 23 minuter mindre sömn till 38 minuter mer sömn.
Resultatet är alltså förenligt med både försämring och förbättring. Att enbart beskriva det som att cannabis ger ”åtta minuter längre sömn” skulle ge en missvisande bild av hur säkert resultatet är.
Inte heller analyserna av insomningstid eller vaken tid efter att deltagarna hade somnat visade någon tydlig skillnad jämfört med placebo.
Sömnkvalitet och vardagsfunktion förblir osäkra
Sömn handlar om mer än antalet minuter i sängen. Därför undersökte forskarna också hur deltagarna bedömde sin sömn och hur de fungerade under dagen.
Analysen av sömnkvalitet och tillfredsställelse med sömnen omfattade 374 deltagare. För funktion under dagen ingick 144 personer. Inte heller dessa resultat gav något säkert stöd för en kliniskt meningsfull förbättring.
Vissa sammanvägda skattningar pekade i en gynnsam riktning, men osäkerheten var för stor för att fastställa en effekt.
Samma försiktighet gäller livskvaliteten. Där fanns en möjlig förbättring, men resultatet var också förenligt med att behandlingen inte hjälpte. Det går därför inte att slå fast att medicinsk cannabis förbättrade deltagarnas livskvalitet.
Fler biverkningar – men ett begränsat underlag
Biverkningar rapporterades oftare under behandling med medicinsk cannabis än med placebo. Enligt Cochranes presentation förekom bland annat muntorrhet och yrsel. Säkerhetsresultaten byggde dock på ett litet antal studier.
Den sammanvägda analysen omfattade 98 deltagare i studier där samma personer kunde få både cannabis och placebo under olika behandlingsperioder.
Av dessa rapporterade 37 personer biverkningar enbart under cannabisperioden. Ytterligare 14 rapporterade biverkningar under båda perioderna. Ingen rapporterade biverkningar enbart under placeboperioden, medan 47 inte rapporterade några under någon av perioderna.
Detta är viktigt för tolkningen: siffrorna beskriver inte två separata grupper med olika människor.
Analysen gav en oddskvot på 11,25 för biverkningar, men även den skattningen var osäker. En oddskvot är dessutom inte samma sak som en riskkvot och ska inte beskrivas som att deltagarna hade ”elva gånger högre risk”.
Forskarna bedömde tillförlitligheten i biverkningsunderlaget som låg. Resultaten ger anledning att uppmärksamma oönskade effekter, men den korta uppföljningen kan inte besvara frågor om säkerhet vid längre tids behandling.
Varför är forskningsläget så osäkert?
Problemet ligger till stor del i studiernas storlek och utformning. Många hade få deltagare och hög risk för systematiska fel, så kallad bias.
Resultaten skilde sig också mycket mellan studierna. När olika preparat undersöks under olika förutsättningar blir det svårare att avgöra vad ett sammanvägt genomsnitt faktiskt säger om en viss behandling.
Kort uppföljning är ytterligare en begränsning. Några veckors behandling kan inte visa om en eventuell förbättring håller i sig under ett år, eller vilka problem som kan uppstå vid långvarig användning.
Att evidensen bedöms som mycket osäker betyder att den verkliga effekten kan skilja sig betydligt från den beräknade. Det är därför forskarna efterlyser större, bättre utformade studier med längre uppföljning och mer enhetlig rapportering av både nytta och risker.
Resultaten gäller främst primär insomni
Åtta av de nio studierna fokuserade på primär insomni. En studie undersökte sömnlöshet hos personer med fibromyalgi.
Översikten ger därför framför allt information om cannabis som behandling av själva sömnlösheten. Den ger ett betydligt mer begränsat underlag för att bedöma sömnproblem som förekommer tillsammans med andra sjukdomar.
Det går exempelvis inte att utifrån dessa resultat avgöra hur sömnen påverkas hos en patient vars nattliga uppvaknanden hänger samman med långvarig smärta.
Äldre vuxna och personer med andra samtidiga sjukdomar var dessutom otillräckligt representerade. Forskarna saknade också tillräckliga uppdelningar av resultaten efter bland annat ålder och kön. Det begränsar möjligheten att bedöma vilka patientgrupper som kan ha nytta av behandlingen och vilka som kan vara mer utsatta för biverkningar.
Forskarens besked: osäkerhet är inte bevis för utebliven effekt
Översiktens huvudförfattare Lucia Varela, verksam vid University of Manitoba i Kanada, betonar att resultaten inte ska läsas som ett slutgiltigt avfärdande av behandlingen.
– Det betyder inte att medicinsk cannabis är ineffektiv, säger hon i Cochranes presentation, här översatt till svenska.
Hennes budskap är att dagens forskning inte räcker för att ge ett tillförlitligt svar på om medicinsk cannabis hjälper människor med insomni. Även medförfattaren Luis Garegnani framhåller att resultaten behöver förstås som osäkra och bedömas i relation till patientens individuella förutsättningar.
För patienter och vård lämnar översikten därmed en central fråga öppen. De studier som finns ger inget stabilt stöd för medicinsk cannabis som generell behandling mot insomni. Samtidigt är de för små, korta och varierande för att säkert avgöra behandlingens effekt eller identifiera vilka patienter som eventuellt kan ha nytta av den.
Källor
Varela, L.B. et al. (2026). ‘Medical cannabis for the treatment of insomnia’. Cochrane Database of Systematic Reviews, 10, CD016216. doi: 10.1002/14651858.CD016216.pub2.
Cochrane (2026). What are the benefits and risks of medical cannabis for treating insomnia (sleep problems)? Publicerad 13 oktober. Tillgänglig på: https://www.cochrane.org/evidence/CD016216_what-are-benefits-and-risks-medical-cannabis-treating-insomnia-sleep-problems (Hämtad 15 oktober 2026).
Parkinson, M. (2026). Insufficient evidence to back medical cannabis for insomnia. Cochrane, 13 oktober. Tillgänglig på: https://www.cochrane.org/about-us/news/insufficient-evidence-back-medical-cannabis-insomnia (Hämtad 15 oktober 2026).
