Ångest, depression och psykos är några av de tillstånd som länge diskuterats i samband med cannabis. Men hur stora riskerna är kan skilja sig kraftigt beroende på vem som använder, hur ofta och vilken typ av cannabis det handlar om. Nu riktar EU:s narkotikabyrå EUDA fokus mot vad forskningen faktiskt kan säga om sambandet mellan cannabis och psykisk hälsa.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen i Europa, men sättet den används på håller på att förändras. Produkter med olika THC-halter, nya konsumtionsformer och stora skillnader i hur ofta människor använder cannabis gör det allt svårare att tala om ”cannabisanvändning” som en enda företeelse.
Samtidigt fortsätter frågan om psykisk hälsa att vara en av de mest omdiskuterade delarna av cannabisforskningen.
Den 23 september samlade European Union Drugs Agency, EUDA, forskare från flera europeiska universitet för ett webbinarium helt ägnat åt ämnet.
Vad vet forskningen egentligen?
En central fråga är sambandet mellan cannabis och psykiska besvär som ångest, depression och psykotiska symtom.
Här är språket viktigt.
Att forskare hittar ett samband betyder inte automatiskt att cannabis är orsaken. Människor som redan mår psykiskt dåligt kan exempelvis vara mer benägna att använda cannabis, samtidigt som cannabis i vissa situationer kan påverka eller förvärra symtom.
Det är en av anledningarna till att forskningen behöver gå djupare än att bara jämföra personer som använder cannabis med personer som inte gör det.
EUDA lyfter därför fram flera faktorer som behöver vägas in när riskerna bedöms.
Det spelar roll hur cannabis används
En person som röker cannabis någon enstaka gång och en person som använder starka THC-produkter varje dag hamnar ofta i samma övergripande kategori i diskussionen: cannabisanvändare.
Ur ett forskningsperspektiv kan skillnaden mellan dem vara avgörande.
Hur ofta cannabis används, hur mycket som konsumeras och vilken styrka produkten har är några av de faktorer som kan påverka sambandet med psykisk ohälsa.
Just THC har fått stor uppmärksamhet. Det är den huvudsakliga psykoaktiva substansen i cannabis och står för en stor del av ruset. När produkter med högre THC-halter blir tillgängliga förändras också den exponering som forskarna försöker förstå.
Därför blir det allt mindre meningsfullt att enbart fråga om cannabis är förknippat med en viss risk. För att förstå resultaten behöver forskarna också veta hur användningen faktiskt ser ut.
Tre forskare med olika perspektiv
För att diskutera kunskapsläget bjöd EUDA in tre forskare som arbetar med cannabis, beroende och psykisk hälsa.
Tom Freeman leder Addiction and Mental Health Group vid University of Bath i Storbritannien och forskar bland annat om cannabis och cannabinoider.
Carsten Hjorthøj är professor vid Köpenhamns universitet och forskningsledare vid Copenhagen Research Center for Mental Health. Hans forskning omfattar bland annat samsjuklighet mellan substansbruk och psykiska sjukdomar.
Den tredje deltagaren, Nora de Bode vid Erasmus University Rotterdam, forskar kring cannabisbruk och psykisk hälsa bland unga.
Tillsammans skulle forskarna belysa vad europeisk och internationell forskning i dag säger om sambanden – och vilka frågor som fortfarande saknar tydliga svar.
Varken riskfritt eller svartvitt
Cannabis och psykisk hälsa är ett område där enkla budskap lätt får stort genomslag.
Men forskningen försöker i allt högre grad identifiera när riskerna ökar och vilka personer som är mest sårbara, snarare än att behandla all cannabisanvändning som likvärdig.
Det innebär inte att kända risker försvinner. Tvärtom är exempelvis sambandet mellan cannabis och psykotiska symtom en viktig del av forskningsfältet. Men hur sambandet ska förstås påverkas av faktorer som användningsfrekvens, THC-exponering och individuella förutsättningar.
Samma försiktighet behövs när cannabis diskuteras i relation till ångest och depression.
Det är också därför den fortsatta forskningen är viktig. När både cannabismarknaden och användningsmönstren förändras behöver frågorna bli mer precisa.
Inte bara om cannabis är förknippat med psykisk ohälsa – utan vilken användning som innebär störst risk, under vilka omständigheter och för vem.
Källa: European Union Drugs Agency (EUDA), Cannabis and mental health, 23 september 2026.
Dela denna artikel

