Hoppa till innehåll
Stefan Broselid, Ph.D i Molekylär farmakologi, har för Cannabis i fokus skrivit en serie om cannabis och ett av dess vanligaste medicinska områden, smärta. I första delen får vi lära oss lite mer om vad smärta är för något. Håll i hatten och fram med ett lexikon, för nu blir det vetenskap.
Ett av de vanligaste användningsområdena för medicinsk cannabis är som ni läsare redan känner till som ett smärtstillande medel. Vilka typer av smärtor fungerar cannabisbaserad medicin bäst mot? På vilket sätt skiljer sig de smärtstillande egenskaperna hos cannabis åt från andra vanligt förekommande smärtstillande mediciner? Kan jag behandla smärta med CBD och/eller andra icke-psykoaktiva cannabinoider eller är det THC som behövs? Detta är några av de frågor som denna artikelserie försöker att gå in på djupet och ge svar på. I denna första del börjar vi med att ge en introduktion till vad smärta egentligen är.
Olika typer av smärtor
Medicinskt så klassificeras smärta som en obehaglig känsla som signalerar skada eller sjukdom. Tack vare vår förmåga att känna smärta så kan vi intuitivt uppfatta när vår kropp inte fungerar som den ska. Själva “poängen” med smärta är att den tvingar dig till vila och återhämtning när det verkligen behövs samt ger oss förmågan att förnimma vilken kroppsdel som blivit skadad och som är i behov av vård. Smärtor kommer som bekant i många varianter som kan upplevas på drastiskt olika sätt, beroende på vilka bakomliggande orsaksfaktorer som existerar. Vissa skador eller sjukdomar ger upphov till akuta skarpa intensiva smärtor, andra mer dova och molande typer av smärtor och ytterligare andra orsakar brännande, stickande känslor av obehag av olika grader av diffushet. Inom sjukvården brukar man tala om fem olika typer av smärta:
- Akut smärta
- Kronisk smärta
- Nociceptiv smärta
- Neuropatisk smärta
- Radikulär smärta
Akut smärta är något som sker direkt efter en skada/sjukdom och som varar allt ifrån några minuter till flera månader beroende på skadans allvarlighetsgrad och lokalisering. Akuta smärtor orsakas ofta av skador på våra mjukdelar, d.v.s. muskler, leder, ligament eller vår hud, alternativt från en tillfällig sjukdom. När en skada eller sjukdom inte läker som den ska så kan akut smärta övergå till kronisk smärta. Akuta smärtor behandlas vanligen framgångsrikt med NSAIDs (Non-Steroidal-Anti-Inflammatory-Drugs) som alvedon, ipren eller naproxen, alternativt med olika typer av opiater om skadan anses ha en allvarlig smärtfenotyp som inte svarar tillräckligt bra på NSAIDs. Opiater är som vi alla känner till extremt beroendeframkallande medel som inte bör förskrivas mer än i nödfall och då under en högst begränsad period, tills dess att skadan läkt ut tillräckligt så att smärtorna inte längre är ohanterbara. Opiater mister långsamt sina smärtstillande egenskaper vid kronisk användning, vilket ofrånkomligen leder till nedreglering av opioid-receptorer i hjärnan och medicinsk tolerans till opiater som följd. Detta startar en negativ spiral där en oundviklig doseringshöjning nu krävs för att uppnå samma nivå av smärtstillning som tidigare, vilket leder till ännu kraftigare nedreglering av opioid-receptorer som leder till ännu värre tolerans och behov av nya dosjustering.
Kronisk smärta är smärtor som inte är övergående i sin natur utan som ger sig tillkänna långt efter en ursprunglig sjukdom eller skada skulle läkt ut. Kroniska smärtor kan vara konstanta eller intermittenta men har oftast en – eller flera – bakomliggande väldefinierade medicinska orsaker, exempelvis artros, nervskador, fibromyalgi eller cancer. Patienter med kroniska smärtor måste lära sig att leva med sina smärtor, åtminstone till en viss grad, då full remission är ovanligt.
Nociceptiv smärta är smärta som orsakas av skador på kroppsvävnad och den vanligaste typen av smärta. Smärtsignalerna förmedlas av nociceptorer – specialiserade perifera nervceller utspridda över hela vår kropp och vars funktioner är att förmedla smärtsignaler vid akuta skador för att minimera deras allvarlighetsgrad. När du av misstag lägger din hand på en varm platta på spisen så skickar nociceptorer en signal till ryggmärgen som omedelbart skickar tillbaka en elektrisk signal till rätt motorneuroner vilket leder till en reflex som drar bort handen. Detta sker på några millisekunder och utan att vi behöver tänka på det. Nociceptiv smärta upplevs oftast som en skarp, stickande eller bultande smärta i muskler, leder, ligament, ben eller hud, beroende på vad som skadats.
Neuropatisk smärta orsakas oftast av skadade perifera nerver, antingen i form av neuralgier eller neuropatier. Vid neuralgi ligger en nerv “i kläm”, exempelvis nära ett blodkärl som måste kunna expandera och kontrahera för att kunna reglera blodtrycket. Vid neuropatier så är en nervbana permanent skadad. Beroende på hur många nervfibrer som är skadade så skickar den skadade nerven smärtsignaler av olika intensitet. Neuralgier går ofta att kirurgiskt operera medan neuropatier anses inoperabla och kan oftast bara behandlas med läkemedel. Neuropatisk smärta kan vara av både konstant och/eller intermittent karaktär. Konstant neuropatisk smärta beskrivs ofta som en brännande, stickande eller krypande känsla (pins and needles) i den kroppsdel som inte längre är korrekt innerverad p.g.a. traumat på nerven. Även hypersensitivitet mot externa stimuli (allodyni) är vanligt förekommande vid neuropatisk smärta. En fjäderlätt beröring eller kallt, varmt eller blåsigt väder kan vara allt som behövs för att orsaka smärtor som kan kännas ohanterbara för en smärtpatient med allodyni. Intermittent neuropatisk smärta upplevs i skov med perioder av remission mellan. Vanliga orsaker till neuropatisk smärta är cancer, långt gången diabetes, allvarliga trauman, misslyckade komplicerade kirurgiska operationer, misslyckade rotfyllningar hos tandläkaren (trigeminal neuropati/neuralgi) m.m. Neuropatisk smärta behandlas ofta med starka epilepsimediciner (ex: gabapentin/pregabalin/carbamazepine), tricykliska antidepressiva (ex: amitriptylin), SNRI-preparat (ex: venlafaxin) eller SSRI-preparat (ex: fluoxetine). Även lokalbedövning i form av botox-injektioner kan hjälpa mot neuropatisk smärta, liksom plåster med lidokain (“tandläkarbedövning”) eller capsaicin (ämnet som ger chilifrukter sin hetta) som kan appliceras på den smärtsamma kroppsdelen kan fungera smärtstillande för en patient med neuropatisk smärta. Patienter uppnår sällan full smärtlindring utan måste lära sig leva med en viss grad av smärta.
Radikulär smärta är en specifik typ av smärta som orsakas av att ryggmärgen skadats, antinge genom en kompression eller en tillfällig inflammation. Radikulär smärta beskrivs som en smärta som strålar ut från ryggen och höften djupt in i baksidan av låren eller rumpan. Radikulär smärta är inte sällan även ackompanjerad av bortdomningar och muskelsvaghet. Skador på ischias-nerven, oftast genom kompressioner i ländryggen, är det vanligaste exemplet på radikulär smärta.
I nästa del
I nästa del i artikeln går vi in på djupet på hur konventionella smärtläkemedel mot akut/kronisk nociceptiv och neuropatisk smärta fungerar. Även vilka typer av smärtdiagnoser och sjukdomar som svarar bra respektive dåligt mot olika typer av smärtmedicin kommer diskuteras. I artikelserien kommer vi längre fram att förkovra oss i de molekylära mekanismer med vilka medicinska cannabis-baserade läkemedel fungerar, vilka typer av smärta och smärtindikationer som vi vet att cannabis-baserade läkemedel fungerar mot, samt försöka göra sunda vetenskapligt förankrade jämförelser mellan cannabis-baserad smärtlindring och några av våra mest vanliga smärtstillande läkemedel.
