Hoppa till innehåll
Konkursförfaranden har i regel varit stängda för cannabisföretag i USA. Gång på gång har amerikanska konkursdomstolar avvisat ansökningar från företag verksamma inom cannabisbranschen – där tumregeln länge har varit att alla verksamheter som på något sätt “rör plantan” inte kan få tillgång till konkursskydd.
Ett nytt beslut i konkursärendet som rör The Cannabist Company Holdings kan dock innebära att det amerikanska konkurssystemet åtminstone delvis börjar öppnas för cannabisföretag.
Både cannabisbolag och investerare i branschen bör därför vara uppmärksamma på domstolens beslut och vilka konsekvenser det kan få för cannabismarknaden.
Därför har cannabisföretag utestängts från konkursskydd
Trots att cannabis numera är lagligt i en majoritet av USA:s delstater är det fortfarande förbjudet enligt den federala Controlled Substances Act (CSA).
Office of the United States Trustee (UST) – den myndighet som övervakar federala konkursärenden – har därför intagit ståndpunkten att cannabisföretag inte kan beviljas konkursskydd eftersom själva verksamheten strider mot federal lag, även om företaget har tillstånd enligt delstatens lagstiftning.
UST har också varit framgångsrik i domstol. I princip samtliga uppmärksammade konkursärenden som rört cannabisföretag har avvisats efter myndighetens invändningar.
Konkursfallet The Cannabist
Det är därför utvecklingen i The Cannabist Company Holdings konkursärende har väckt så stor uppmärksamhet.
The Cannabist Company Holdings Inc. är ett kanadensiskt holdingbolag som tidigare var noterat på den kanadensiska börsen Cboe Canada. Bolaget är moderbolag, inte bara till medgäldenären The Cannabist Co. Holdings (Canada) Inc., utan också till flera amerikanska dotterbolag som inte omfattas av konkursansökan. Dessa dotterbolag driver en vertikalt integrerad verksamhet med odling, produktion och försäljning av cannabis i åtta amerikanska delstater, där medicinsk cannabis eller rekreationscannabis är laglig enligt delstatlig lag.
Den 24 mars 2026 inledde de två kanadensiska bolagen ett insolvensförfarande enligt Companies’ Creditors Arrangement Act (CCAA) – Kanadas motsvarighet till den amerikanska konkurslagen.
Dagen därpå ansökte de även om skydd i en amerikansk konkursdomstol enligt Chapter 15 i den amerikanska konkurslagen. Genom ansökan begärde bolagen dels att den amerikanska domstolen skulle erkänna det kanadensiska insolvensförfarandet, dels att borgenärer inte skulle kunna vidta rättsliga åtgärder mot de amerikanska cannabisdotterbolagen under processen.
Ett Chapter 15-förfarande används när ett företags huvudsakliga insolvensprocess pågår i ett annat land. Syftet är inte att genomföra själva konkursen i USA, utan att ge stöd åt det utländska förfarandet. Själva rekonstruktionen eller konkursen – exempelvis försäljning av tillgångar och betalning till fordringsägare – sker i det land där huvudförfarandet bedrivs.
När en amerikansk konkursdomstol erkänner ett sådant utländskt insolvensförfarande, vilket vanligtvis sker omkring 30 dagar efter ansökan, skapas större rättssäkerhet för internationella affärer. Erkännandet ska bidra till en mer effektiv hantering av gränsöverskridande konkurser, skydda borgenärers och andra intressenters rättigheter samt förhindra att tillgångar göms undan eller flyttas mellan olika jurisdiktioner.
Amerikanska konkursdomstolar brukar normalt erkänna insolvensförfaranden enligt CCAA. Därför väntade sig de flesta bedömare att Office of the United States Trustee (UST) skulle motsätta sig ansökan med hänvisning till att de amerikanska dotterbolagen bedriver cannabisverksamhet, som fortfarande är förbjuden enligt federal lag.
Till i stort sett allas förvåning valde dock UST att inte lämna in någon skriftlig invändning. Konkursdomstolen beslutade därefter både att erkänna det kanadensiska insolvensförfarandet och att ge de amerikanska cannabisdotterbolagen ett visst konkursskydd enligt amerikansk lag.
Fem konsekvenser av The Cannabist-beslutet
Det här är första gången en amerikansk konkursdomstol erkänner ett utländskt insolvensförfarande som rör ett cannabisföretag. För företag, investerare, långivare och andra aktörer i cannabisbranschen väcker beslutet flera viktiga frågor.
1. Bolagsstrukturen spelar stor roll
De bolag som ansökte om konkursskydd var holdingbolag och bedrev inte själva någon direkt cannabisverksamhet. Det fanns alltså ett juridiskt avstånd mellan bolagen och själva cannabisproduktionen – det som ofta beskrivs som att inte ”röra plantan” (touch the leaf).
Just detta avstånd kan vara avgörande. Flera amerikanska konkursdomstolar har tidigare visat större vilja att pröva konkursärenden där bolaget inte direkt hanterar cannabis, även om det äger företag som gör det.
2. Var företaget är registrerat kan bli avgörande
Beslutet kan få fler cannabisföretag att överväga en liknande bolagsstruktur med ett kanadensiskt holdingbolag, vilket skulle kunna öppna möjligheten att använda Chapter 15 för att få tillgång till amerikanska konkursdomstolar.
Ett alternativ är att registrera verksamheten i andra länder där insolvenslagstiftningen tillåter konkurser för cannabisföretag och vars insolvensförfaranden normalt erkänns i USA.
Även redan etablerade amerikanska cannabisföretag kan ha anledning att se över sina koncernstrukturer för att kunna genomföra en gränsöverskridande rekonstruktion om de skulle hamna i ekonomiska svårigheter.
3. Fler cannabisföretag kan få möjlighet att bevara värden vid ekonomiska problem
Hittills har många ekonomiskt pressade cannabisföretag i stället hamnat under tvångsförvaltning eller andra insolvensförfaranden utanför konkurssystemet, vilket ofta lett till att stora ekonomiska värden gått förlorade.
Det nya beslutet kan innebära att vissa företag i stället får möjlighet att använda konkursförfaranden för att skydda verksamheten och skapa bättre förutsättningar för en försäljning av tillgångarna.
Samtidigt är det fortfarande oklart hur långt ett företag kan använda Chapter 15, eftersom regelverket ursprungligen skapades för att stödja utländska insolvensförfaranden – inte för att fungera som ett fullständigt amerikanskt konkursförfarande.
4. Långivare måste tänka om
Banker och andra kreditgivare till cannabisföretag behöver nu utgå från att ett konkursförfarande i amerikansk domstol faktiskt kan bli aktuellt.
Det innebär att framtida låneavtal, säkerheter och kreditvillkor sannolikt kommer att behöva anpassas efter den nya rättsliga situationen.
5. Beslutet har fortfarande tydliga begränsningar
Samtidigt betonar författarna att domen inte innebär att alla hinder är undanröjda.
Det är fortfarande okänt varför Office of the United States Trustee (UST) valde att inte invända mot ansökan. Den enda invändning som faktiskt lämnades in kom från en långivare och löstes genom en överenskommelse mellan parterna. Någon domstolsförhandling hölls aldrig och domstolen publicerade inte heller någon skriftlig motivering till sitt beslut.
Andra domstolar kan därför mycket väl komma fram till en annan slutsats om omständigheterna skiljer sig.
Dessutom finns inget som hindrar UST från att invända i senare delar av processen, exempelvis om det amerikanska bolaget vill sälja tillgångar eller betala borgenärer i USA.
The Cannabist-fallet är fortfarande inte avslutat. Eftersom det är det första ärendet av sitt slag kommer utvecklingen att följas noggrant för att se vilka möjligheter – och begränsningar – Chapter 15 faktiskt innebär för cannabisföretag i framtiden.
Framåt – vad betyder beslutet?
För företag inom cannabisbranschen som länge har efterfrågat ett alternativ till de traditionella insolvensförfarandena innebär The Cannabist-beslutet ett visst hopp. Domen öppnar dörren för gränsöverskridande rekonstruktioner av cannabisföretag, men författarna betonar att sådana processer måste planeras mycket noggrant, inte minst med tanke på Office of the United States Trustee (UST) och myndighetens långvariga motstånd mot att cannabisföretag beviljas konkursskydd.
Fallet väntas också bli vägledande för hur långt UST är beredd att låta ett Chapter 15-förfarande sträcka sig när cannabis fortfarande är förbjudet enligt federal amerikansk lag.
Hur processen utvecklas kan därför få stor betydelse för framtida konkurser och företagsrekonstruktioner inom den amerikanska cannabisindustrin.
Läs originalartikeln här!
