Hoppa till innehåll
Nästan 40 000 cannabisrelaterade sjukhusinläggningar på tio år. Psykossjukdomar som den vanligaste huvuddiagnosen och en ökning som är mer än dubbelt så stor bland kvinnor som bland män. En ny australisk studie ger en allvarlig bild av cannabisrelaterade hälsoproblem, men resultaten berättar också en mer komplicerad historia än vad de första siffrorna antyder.
Cannabis diskuteras ofta utifrån två ganska olika perspektiv. Å ena sidan finns den växande forskningen om cannabinoider som möjliga behandlingar vid olika sjukdomstillstånd. Å andra sidan finns frågorna om beroende, psykisk ohälsa och vilka risker som kan följa med användningen.
Nu har forskare vid Monash University i Australien undersökt hur cannabisrelaterade sjukhusinläggningar utvecklats under ett helt decennium. Resultaten, som publicerades den 11 oktober i den vetenskapliga tidskriften Addiction, visar att sjukhusinläggningar där cannabisrelaterade besvär var huvuddiagnosen ökade med 49 procent mellan 2013 och 2023.
Det är en utveckling som forskarna ser allvarligt på. Men bakom procentsiffran finns flera viktiga detaljer, inte minst vilka patienter som vårdats, varför de lagts in och hur utvecklingen förändrats över tid.
Nästan 40 000 sjukhusinläggningar på tio år
Forskarna analyserade sjukhusdata från både offentliga och privata sjukhus i den australiska delstaten Victoria. Materialet omfattade perioden juli 2013 till juni 2023 och innehöll totalt 39 565 sjukhusinläggningar där cannabisrelaterade skador, förgiftningar eller psykiska och beteendemässiga störningar fanns registrerade.
Men det finns en viktig skillnad mellan att cannabis förekommer i en patients journal och att cannabisrelaterade besvär är den huvudsakliga anledningen till sjukhusvistelsen.
Av de närmare 40 000 inläggningarna hade 7 263 en cannabisrelaterad huvuddiagnos. Det är denna grupp som ligger till grund för den uppmärksammade ökningen på 49 procent.
Ökningen gäller dessutom den åldersstandardiserade inläggningsfrekvensen, alltså ett mått där forskarna tagit hänsyn till förändringar i befolkningens ålderssammansättning.
Det handlar med andra ord inte om att 49 procent fler människor i Australien använder cannabis eller att nästan 40 000 personer har blivit allvarligt sjuka direkt av cannabis. Studien beskriver registrerade sjukhusinläggningar i en delstat, och en person kan ha vårdats vid mer än ett tillfälle.
Trots dessa skillnader är resultaten betydelsefulla. Sjukhusinläggningar innebär i regel att patienten behöver mer omfattande vård eller övervakning än vad som kan erbjudas vid ett vanligt akutbesök.
Mer än två tredjedelar av de cannabisrelaterade inläggningarna omfattade vård under flera dagar. Medianvårdtiden var sju dagar och över 1 500 inläggningar innefattade intensivvård.
Det är alltså inte enbart kortvariga besvär som framträder i materialet, utan även tillstånd som krävt betydande sjukvårdsinsatser.
Psykossjukdomar vanligaste huvuddiagnosen
Det kanske mest uppmärksammade resultatet är att psykossjukdomar stod för omkring 40 procent av inläggningarna där cannabisrelaterade besvär var huvuddiagnosen.
En psykos kan innebära att en människa får svårt att skilja mellan verklighet och egna upplevelser. Det kan handla om hallucinationer, vanföreställningar eller kraftigt förändrad verklighetsuppfattning.
I studien registrerades 2 909 inläggningar med cannabisrelaterad psykotisk störning som huvuddiagnos.
Andra vanliga huvuddiagnoser var skadligt cannabisbruk, förgiftningar och abstinensbesvär.
Att psykossjukdomar utgör en så stor andel är viktigt att uppmärksamma. Sambandet mellan cannabis och psykos har länge varit föremål för forskning, särskilt när det gäller tidig debut, frekvent användning och produkter med hög THC-halt.
Samtidigt är sambandet inte okomplicerat. Psykossjukdomar påverkas av flera faktorer, däribland ärftlig sårbarhet, tidigare psykisk ohälsa och andra omständigheter i individens liv.
Den aktuella studien undersöker sjukhusdiagnoser och kan därför inte avgöra exakt vilken roll cannabis spelade i varje enskilt sjukdomsförlopp.
Det gör inte resultaten mindre viktiga. Däremot innebär det att vi behöver skilja mellan en registrerad cannabisrelaterad diagnos och ett vetenskapligt fastställt orsakssamband i det enskilda fallet.
Ökningen bland kvinnor sticker ut
Ett annat resultat som forskarna särskilt lyfter fram är skillnaden mellan kvinnor och män.
Unga män mellan 15 och 24 år hade fortfarande den högsta frekvensen av sjukhusinläggningar med cannabisrelaterad huvuddiagnos. Därefter följde kvinnor i samma åldersgrupp.
Men när forskarna jämförde utvecklingen mellan början och slutet av studieperioden såg de något anmärkningsvärt.
Bland kvinnor hade inläggningsfrekvensen ökat med drygt 75 procent. Bland män var motsvarande ökning omkring 35 procent.
Det betyder inte att fler kvinnor än män vårdades för cannabisrelaterade besvär. Männen var fortfarande överrepresenterade. Däremot ökade frekvensen betydligt snabbare bland kvinnorna.
Varför skillnaden är så stor ger studien inget definitivt svar på.
Det kan finnas flera möjliga förklaringar, exempelvis förändrade konsumtionsmönster, skillnader i psykisk ohälsa eller hur människor söker och får vård. Men utan ytterligare forskning går det inte att slå fast vilka faktorer som ligger bakom utvecklingen.
Det är just därför resultatet förtjänar uppmärksamhet. Om riskerna förändras olika mycket mellan grupper behöver också förebyggande insatser och vårdens möjligheter att upptäcka problem kunna anpassas därefter.
Under pandemin var inläggningarna som flest
En detalj som lätt försvinner bakom rubriken om 49 procents ökning är att utvecklingen inte varit jämn.
Sjukhusinläggningarna ökade inte stadigt år efter år.
Den högsta årliga frekvensen av cannabisrelaterade inläggningar registrerades under 2020–2021, mitt under covid-19-pandemin. Därefter sjönk nivåerna igen, även om frekvensen av inläggningar med cannabisrelaterad huvuddiagnos fortfarande var högre vid studieperiodens slut än vid dess början.
Det väcker ytterligare frågor.
Pandemin innebar stora förändringar i människors vardag. Social isolering, ekonomisk osäkerhet och psykisk belastning påverkade många människor. Samtidigt förändrades både konsumtionsmönster och möjligheten att få vård.
Kan dessa omständigheter ha påverkat utvecklingen?
Det är möjligt, men studien kan inte avgöra hur stor betydelse pandemin haft eller vilka mekanismer som i så fall ligger bakom.
Att inläggningarna senare minskade visar också varför det är viktigt att studera hela tidsperioden och inte enbart jämföra två årtal.
Vad säger studien om medicinsk cannabis?
Här behöver vi göra en viktig åtskillnad.
Australien har under samma period fått en växande marknad för medicinsk cannabis. Allt fler patienter har också fått tillgång till cannabisbaserade produkter genom recept.
Men den nya studien skiljer inte på ett sätt som gör det möjligt att fastställa hur stor del av sjukhusinläggningarna som kan kopplas till medicinsk respektive icke-medicinsk användning.
Det går därför inte att använda resultaten som bevis för att medicinsk cannabis på recept orsakat den rapporterade ökningen.
Samtidigt vore det lika fel att avfärda studien som irrelevant för medicinsk cannabis.
THC kan medföra risker även när det används i ett medicinskt sammanhang. Dosering, patientens ålder, psykiska hälsa, tidigare sjukdomshistoria och produktens innehåll är faktorer som behöver beaktas vid behandling.
Men medicinsk cannabis är inte heller en enda typ av produkt. Preparat kan skilja sig avsevärt åt i innehåll och proportioner mellan THC och CBD. Vissa behandlingar innehåller huvudsakligen CBD, medan andra har en betydande mängd THC.
Att behandla alla dessa produkter som om de vore identiska riskerar att göra diskussionen mindre träffsäker.
Det är därför viktigt att forskningen inte bara undersöker om cannabis är förknippat med hälsoproblem, utan också vilka produkter, användningsmönster och patientgrupper som är förknippade med störst risk.
En fråga om vårdens ansvar – inte bara cannabis
När sjukhusinläggningar ökar är det naturligt att fråga vad som kan göras för att minska dem.
Forskarna bakom studien efterlyser bland annat mer riktade folkhälsoinsatser, tidigare upptäckt av problem och bättre möjligheter för vården att identifiera patienter som riskerar allvarliga cannabisrelaterade besvär.
Det är en rimlig utgångspunkt.
För den som drabbas av en psykos, ett beroende eller svåra abstinensbesvär spelar det liten roll hur cannabisfrågan diskuteras politiskt. Personen behöver fungerande vård.
Och kanske är det just här som debatten ibland hamnar fel.
Det borde gå att erkänna att cannabis kan innebära allvarliga hälsorisker utan att samtidigt förneka att vissa cannabinoidbaserade läkemedel har dokumenterad medicinsk användning.
På samma sätt borde det gå att diskutera medicinska möjligheter utan att bortförklara forskning som visar på problem.
Det ena behöver inte utesluta det andra.
En mer konstruktiv diskussion handlar därför inte bara om huruvida cannabis ska vara lagligt eller förbjudet, utan också om hur samhället förebygger skador, upptäcker riskbruk och säkerställer att människor får hjälp i tid.
Vad behöver vi veta mer om?
Den australiska studien ger en omfattande bild av hur cannabisrelaterade sjukhusinläggningar har utvecklats i Victoria. Men den lämnar också flera viktiga frågor obesvarade.
Hur mycket av ökningen kan förklaras av förändrad cannabisanvändning? Har starkare produkter spelat någon roll? Hur påverkas resultaten av andra droger, psykisk samsjuklighet och förändringar i sjukvårdens diagnostik?
Och varför har inläggningarna ökat så mycket snabbare bland kvinnor?
För att förstå utvecklingen behövs forskning som kan skilja mellan olika användningsmönster, cannabinoidhalter och individuella riskfaktorer.
Det behövs också studier som följer patienter över tid och undersöker hur problemen uppstår, inte bara hur de registreras när människor väl hamnat på sjukhus.
För bakom varje sjukhusinläggning finns en människa som har behövt vård. Det är lätt att fastna i procentsatser, diagnoskoder och politiska argument, men det är dessa människor som ytterst berörs av resultaten.
En ökning på 49 procent är en siffra som förtjänar att tas på allvar. Men om vi verkligen vill förstå vad som ligger bakom den behöver vi ställa fler frågor än bara om cannabis är bra eller dåligt.
Källor
Graham, M., Berecki-Gisolf, J., Hayman, J., Carter, A., Arunogiri, S. & Nielsen, S. (2026). ‘A decade of cannabis-related hospital admissions in Victoria, Australia: A retrospective observational study’. Addiction. Publicerad 11 oktober 2026. Tillgänglig: https://doi.org/10.1111/add.70601
Monash University (2026). ‘Cannabis-Related Psychosis Hospitalisations Rise in Victoria’. Forskningsmeddelande, 12 oktober 2026. Tillgänglig: https://www.miragenews.com/cannabis-related-psychosis-hospitalisations-1758245/
Australian Institute of Health and Welfare (2026). Alcohol, tobacco & other drugs in Australia: Cannabis. Tillgänglig: https://www.aihw.gov.au/reports/alcohol/alcohol-tobacco-other-drugs-australia/contents/drug-types/cannabis
Australian Institute of Health and Welfare (2026). Alcohol and other drug-related hospitalisations. Tillgänglig: https://www.aihw.gov.au/reports/alcohol/alcohol-drugs-hospitalisations
