Hoppa till innehåll
Jamaica har alltid haft ganjan. Nu har landet också svamparna – och ett växande antal retreats börjar äntligen kombinera dem.
Jag tar ett enormt bongbloss mitt under en gruppsession när en polis plötsligt dyker upp bakom mig utan förvarning. Alla varningsklockor börjar ringa direkt – senaste gången något liknande hände slutade det med att jag satt i baksätet på en polisbil och stirrade mot ett antal potentiellt väldigt otrevliga utfall.
Men det här är Jamaica, och polisen är här för att hälsa på sin vän Wabba – ägare till platsen och mästare på att packa traditionella steam chalices.
Den här gången är allt annorlunda.
Istället för att drogkriget ska falla över mig kommer polisen fram och erbjuder en fist bump medan han går runt och småpratar med lokalborna som sitter med i sessionen. Jag blåser ut ett moln av ånga, slappnar av i axlarna och skickar sedan chalicen åt vänster – aldrig åt höger, enligt lokal sed.
Välkommen till Wabba’s Weed Adventure – en generationsgammal cannabisfarm och turistupplevelse strax utanför Negril på Jamaica.
I slutet av oktober 2025 drabbades Jamaica av orkanen Melissa, en kategori 5-storm och den kraftigaste orkan som någonsin registrerats vid landfall i landet. Infrastruktur och odlingar slogs sönder över hela ön. Kokospalmer slets upp med rötterna och hela ganjafält blåste bokstavligen bort.
Men precis som det jamaicanska folket själva har verksamheten på Wabba’s återhämtat sig – och blomstrar återigen.
Idag vandrar vi genom ett fält med ”Wabba’s Purple”-plantor i full blom.
Vår grupp har rest från olika delar av USA för att delta i rundturen som en del av ett retreat med psilocybinsvampar. För flera i gruppen är det första gången de någonsin ser en cannabisodling på riktigt.
Cannabisturism har blivit en enorm dragningskraft på Jamaica – precis som i allt fler delar av världen. Den globala marknaden för cannabisturism uppskattades omsätta över 17 miljarder dollar årligen redan 2022 och väntas passera 23 miljarder dollar före 2030 i takt med att legalisering sprider sig.
Och Jamaica har en särskilt unik position.
Landet håller nämligen på att bli en av få platser i världen där den snabbt växande cannabisturismen börjar smälta samman med ett annat fenomen som också exploderar globalt: psykedelisk turism.
Där ganjan möter ”gudsmolekylen”
Under det senaste decenniet har Jamaica etablerat sig som en av världens främsta destinationer för turism kring psilocybinsvampar. Det beror till stor del på landets ovanligt gynnsamma lagstiftning, där själva svamparna aldrig klassades som narkotika.
Även om de aktiva ämnena psilocybin och psilocin lades till på Jamaicas lista över förbjudna substanser i kölvattnet av USA:s drogkrig, inkluderades aldrig själva svamparna som innehåller ämnena.
Det juridiska kryphålet har under senare år gett upphov till en snabbt växande retreatindustri för psykedeliska upplevelser, riktad mot människor som är villiga att resa internationellt för att få tillgång till psilocybinsvampar i en mer tillåtande miljö.
Och för ett växande antal människor uppstår nu en ganska självklar fråga:
Varför har ingen tidigare kombinerat Jamaicas cannabisturism och psykedeliska turism till en gemensam upplevelse?
Andy Sudbrock från Sacred Path Retreats beskriver varför kombinationen blivit så speciell för deltagarna:
– Det vackra med att hålla mushroom-retreats på Jamaica är att vi under integrationsdagarna kan erbjuda något så unikt som en guidad rundtur på en cannabisfarm. Att dyka in i den lokala kulturen och skapa starka och positiva minnen medan hjärnan befinner sig i ett neuroplastiskt tillstånd kan hjälpa människor att koppla om hjärnan mot äventyr, glädje och allt det vackra som landet har att erbjuda.
Ironiskt nog är det samtidigt just stigmat kring både cannabis och svampar som fortfarande bromsar utvecklingen av en mer sammanslagen cannabis- och psykedelisk turismsektor på Jamaica.
Cannabis ses i stor utsträckning som medicin av många jamaicaner, men har samtidigt ofta hållits utanför den moderna psykedeliska terapivärlden. Förespråkare för psykedelisk terapi försöker fortfarande distansera sig från 1960-talets hippiekultur för att bli accepterade av etablerad sjukvård och mainstreammedicin.
Bland många personer inom den växande psykedeliska industrin finns dessutom en tydlig känsla av att man inte vill upprepa misstagen som gjordes när cannabisindustrin kommersialiserades.
Ur det perspektivet betraktas cannabisturismen på Jamaica fortfarande ofta som något mer festbetonat – nästan som en partyprodukt – snarare än som en del av den mer seriösa utvecklingen kring reglerad psykedelisk medicin.
Samtidigt finns en annan intressant motsägelse på Jamaica.
Trots att psilocybinsvampar länge varit lättillgängliga i landet finns nästan ingen stark inhemsk psykedelisk kultur bland lokalbefolkningen själva.
Vissa jamaicaner tror att det delvis är en konsekvens av kolonialisering och kristendomens inflytande över ön, där svampar ofta betraktats med misstänksamhet och kopplats till något demoniskt eller övernaturligt.
Ett exempel är uttrycket ”Duppy Umbrella” – ungefär ”spökparaply” – som används som slang för svampar.
Men trots många lokalbors skepsis fortsätter den växande turismen kring psilocybinsvampar att föra in pengar och arbetstillfällen till ön. Och i takt med det verkar också acceptansen för fenomenet långsamt öka bland allt fler jamaicaner.
Under många år var den legendariska platsen Tedd’s i turistorten Negril det enda riktigt välkända offentliga ansiktet för Jamaicas mushroom-turism.
Tedd var den lokala ”mushroom man” som serverade psilocybinte ur en liten träkiosk nära stadens centrum.
Idag ser situationen helt annorlunda ut.
Numera finns flera etablerade retreatverksamheter för psilocybinsvampar på ön, däribland Mycomeditations – som arrangerat retreats för över 2 000 gäster – samt Marley One Wellness Retreats, som drivs av Marley-familjen.
Hittills har dock Jamaicas mushroom-turism främst fokuserat på psykedeliska terapimodeller där cannabis ofta hållits utanför upplevelsen.
Men i takt med att wellness-turismen på ön växer fram börjar också nya idéer ta form.
Retreatet Laughter Is Medicine, som lanserades på Coral Cove Wellness Resort, markerade ett tydligt skifte genom att sluta behandla cannabis och psykedelisk turism som två separata världar – och istället kombinera båda i ett och samma koncept.
En planta med djupa rötter
Cannabis har inte alltid varit lagligt på Jamaica.
Plantan kom ursprungligen till ön från Indien under 1850-talet, när kontraktsarbetare fördes till Jamaica under det brittiska kolonialstyret. Det tropiska klimatet visade sig snabbt vara perfekt för odling, och i takt med att lokalbefolkningen började omfamna ganjan växte en egen jamaicansk cannabiskultur fram.
Trots att cannabis länge varit djupt förankrat i kulturen förblev användningen kriminaliserad under stora delar av landets historia.
Först 2015 avkriminaliserades innehav av mindre mängder. Idag är innehav av upp till två ounces – ungefär 57 gram – inte längre ett brott utan leder istället till böter. Samtidigt är den reglerade industrin fortfarande formellt begränsad till medicinsk cannabis.
Men turistupplevelser som Wabba’s Weed Adventure har skapat ett slags kulturell gråzon där besökare kan använda cannabis som en del av rundturerna på farmen.
Och i takt med att både cannabis- och psykedelisk turism fortsätter växa på Jamaica finns stora möjligheter för de två industrierna att börja stärka varandra.
Tillbaka på Wabba’s farm är stämningen hög – bokstavligt talat.
Spåren efter orkanen syns fortfarande tydligt i området, men de prisbelönta ganjaplantorna växer återigen tätare och starkare än någonsin.
Turistgrupperna har återvänt.
Luften är tung av söt och klibbig cannabisånga.
De andra deltagarna och jag själv går fortfarande runt och ler efter veckans två mushroom-sessioner under retreatet, och steam chalice-ceremonin blir det perfekta sättet att avsluta tiden tillsammans.
Wabba packar ännu en överdimensionerad laddning lila buds i den traditionella kalebass-chalicen och börjar sjunga refrängen från Bob Marleys klassiska låt:
“Don’t worry about a thing… ’cause every little thing… is gonna be alright.”
Läs originalartikeln här!
