Hoppa till innehåll
Duke Rodriguez, vd för cannabisföretaget Ultra Health, kandiderar till guvernör i New Mexico som republikan. I en tid då en federal omklassificering av cannabis fortfarande är osäker menar han att frågan kan bli ett test på fungerande politik – med tydliga regler, ärlig märkning och en laglig marknad som kan konkurrera med den illegala.
Spänningarna ökar inom den amerikanska cannabisindustrin, där bankproblem, oenhetliga teststandarder, komplex lagstiftning och en stark illegal marknad bidrar till en bransch präglad av osäkerhet och förvirring.
Trots motsägelserna i USA:s cannabislager fortsätter marknaden att växa. Vissa prognoser uppskattar att industrin kan nå nästan 45 miljarder dollar år 2025. Samtidigt präglas sektorn av en tydlig kontrast mellan stora löften och politisk handlingsförlamning.
I takt med att fler konservativa delstater inför medicinska cannabisprogram, att konservativa väljare gradvis ändrar inställning och att federala myndigheter försiktigt öppnar för förändring, befinner sig branschen i ett allt mer oförutsägbart läge.
För att få ett perspektiv inifrån branschen talade jag med Ultra Healths vd och republikanske guvernörskandidat i New Mexico, Duke Rodriguez, om hans erfarenheter i industrin – dess toppar och dalar – samt om varför han menar att USA snabbt närmar sig en vändpunkt i synen på cannabis.
Oväntade röster tar plats i legaliseringsrörelsen
Tiden då legaliseringsrörelsen enbart drevs av progressiva krafter är förbi. I dag formas den komplexa cannabisindustrin allt mer av pragmatiska konservativa röster som Duke Rodriguez, som menar att branschens framtid hänger på konsekventa regler, allmänhetens förtroende och ekonomisk rättvisa.
– Regler som skyddar patienter och konsumenter, belönar seriösa aktörer och säkerställer att cannabis behandlas som den betydelsefulla hälso- och näringssektor den har blivit, säger Rodriguez till High Times.
I december 2025 undertecknade USA:s president Donald Trump ett presidentdekret som instruerade federala myndigheter att arbeta för att flytta cannabis från Schedule I till Schedule III i den federala narkotikaklassificeringen. Beslutet förändrade dock inte det faktum att USA:s cannabisindustri, värd flera miljarder dollar, fortfarande är federalt olaglig.
Den märkliga verkligheten är att tusentals lagliga företag i dag verkar inom ett lapptäcke av över 40 delstatliga program, ofta utan några nationella standarder.
– Det finns många hinder att övervinna innan vi är där, men framtiden ser ljus ut, skrev Rodriguez på Facebook efter presidentdekretet.
En modern cannabisindustri kräver tydliga strukturer, folkhälsoskydd, legitimitet och långsiktig hållbarhet – principer som också speglar Rodriguez bredare politiska agenda i hans kampanj för att bli guvernör i New Mexico som republikan. Målet, enligt honom, är att få myndigheter att fungera bättre, skydda patienter och arbetstagare samt skapa förutsägbarhet och ansvar i system som påverkar människors vardag.
Varför konservativa delstater i tysthet håller på att bli starka fästen för cannabis
Det nya högerorienterade argumentet för cannabisreformer är en brokig kombination av medicinsk autonomi, begränsad statlig inblandning, personlig frihet och marknadsekonomi – värderingar som delas av konservativa som Duke Rodriguez, som har gått från att arbeta med Medicaid-reformer till att bli en ledande profil inom cannabisindustrin. Han har tidigare tjänstgjort som kabinettssekreterare under Gary Johnson, och är väl förtrogen med politikens värld. Han har även fått stöd av den tidigare guvernören i New Mexico.
– God samhällsstyrning handlar om att skapa regler som människor faktiskt kan följa. När politiken utgår från mänskliga konsekvenser snarare än politiska etiketter kan den förena människor, säger Rodriguez.
Samtidigt som fler konservativa delstater inför medicinska cannabisprogram väljer allt fler äldre att prova cannabis i stället för opioider. Veteraner driver också aktivt frågan om tillgång till cannabisbaserade behandlingar, och i många landsbygdsområden skapas nya arbetstillfällen genom den växande industrin. Sammantaget håller den gamla antidrognarrativen på att lösas upp, medan ekonomiska argument – såsom ökade skatteintäkter, nya jobb, möjligheter för jordbruket och minskade kostnader för rättsväsendet – allt oftare tar dess plats.
– Konservativa blir allt mer öppna för cannabisreformer eftersom fakta nu har hunnit ikapp politiken. Vi ser att reglerad cannabis kan stärka patientvård, öka den offentliga säkerheten och stödja lokala ekonomier, samtidigt som den minskar den illegala marknaden. Det är inte längre en ideologisk fråga – utan en praktisk, tillägger Rodriguez.
Inom det republikanska partiet märks dessutom en tydlig generationsförändring. En undersökning från Pew Research Center visar att 57 procent av republikaner i åldern 18–29 år stödjer legalisering. En annan analys från samma organisation visar att 43 procent av republikaner och republikanskt lutande oberoende väljare stödjer legalisering för både medicinskt och rekreationellt bruk – något som tyder på att ytterligare lagändringar kan vara på väg.
Att förstå den delstatliga regleringskrisen
De ständigt föränderliga och ofta motsägelsefulla delstatliga regelverken – en följd av det federala politiska dödläget – skapar återkommande problem i en bransch där företagsledare, entreprenörer och medicinska experter efterfrågar tydlighet, professionalitet och stabilitet. I takt med att lagstiftningen gradvis rör sig bort från stigma och mot mer vetenskapsbaserade regler har politiska förändringar fram till 2025 både skapat nya krav på efterlevnad och öppnat upp för nya investeringsmöjligheter i flera marknader.
– Familjer ser cannabis som ett vårdalternativ. Cannabis kräver inte att människor överger sina värderingar – det ger dem möjlighet att tillämpa dem på ett praktiskt och humant sätt. Det är ovanligt i dagens politik, säger Rodriguez. Hans guvernörskampanj stöds bland annat av den tidigare guvernören i New Mexico, Gary Johnson.
Trots de framsteg som redan gjorts fortsätter otydliga regler att skapa utrymme för korruption och favorisering, samtidigt som den illegala marknaden pressar laglydiga odlare och företag att arbeta ännu hårdare för att överleva. För strikta regler kan dessutom göra illegala odlingar mer lockande, medan höga skatter driver upp priserna på lagliga produkter och kryphål i lagstiftningen gör att vissa aktörer väljer att inte följa regelverket.
– När efterlevnad blir dyrare än innovation lider den lagliga marknaden och den illegala blomstrar. God samhällsstyrning handlar om att skapa regler som människor faktiskt kan följa, säger Rodriguez.
För att minska den illegala marknaden krävs tydliga och rättvisa regler som tillämpas konsekvent. I ett hypotetiskt – och förhoppningsvis framtida – scenario där den svarta marknaden för cannabis försvinner helt skulle miljarder dollar kunna återföras till den lagliga ekonomin. Det skulle flytta efterfrågan bort från oreglerade kanaler, stärka den medicinska säkerheten och skapa breda ekonomiska fördelar.
Det står klart att cannabisindustrins nuvarande problem behöver åtgärdas snarare förr än senare. De krisfaktorer som följer är bara en liten del av en betydligt större utmaning:
Överreglerad etablering – men bristande konsumentskydd
I vissa delstater möter entreprenörer höga hinder för att ta sig in på marknaden, medan andra har så lösa system att oseriösa aktörer kan sälja produkter som inte uppfyller regelkraven. Samtidigt fortsätter den illegala marknaden att blomstra under båda ytterligheterna. Enligt vissa uppskattningar står olaglig försäljning fortfarande för majoriteten av cannabishandeln i flera stora amerikanska delstater, där otestade produkter och oförutsägbara cannabinoidhalter fortfarande utgör en risk.
Etiketter stämmer inte alltid med laboratorieresultat
Avsaknaden av nationella standarder inom den amerikanska cannabisindustrin har skadat konsumenternas förtroende. I stället för samarbete konkurrerar laboratorier ofta med varandra, vilket bidrar till oenhetliga testresultat.
Med ett tydligt nationellt ledarskap skulle USA kunna införa strikta nationella testkrav samt tydliga regler för förpackning och märkning. Fram till dess riskerar konsumenter att fortsätta möta felaktig eller missvisande produktmärkning.
En studie publicerad i tidskriften Scientific Reports 2025 visade betydande skillnader mellan det cannabinoidinnehåll som angavs på etiketten och det som faktiskt uppmättes i analyser av cannabisblommor.
Ingen rättvis spelplan
Den amerikanska cannabisindustrin har länge präglats av anklagelser om korruption och mutor, ofta kopplade till politiska påtryckningar utifrån. Kritiker menar att licenssystemen i flera delstater är orättvisa och partiska, vilket gör att många aktörer aldrig får en verklig chans att etablera sig på marknaden.
Samtidigt bidrar avsaknaden av tydliga och enhetliga federala regler till en instabil bransch. Med rätt modell skulle delstaterna kunna behålla sitt självbestämmande – samtidigt som gemensamma minimistandarder skapar en mer förutsägbar och rättvis marknad.
Hinder för forskning och insamling av medicinsk data
Ett fungerande nationellt regelverk kräver vetenskapsbaserad politik, enklare licensprocesser och rimliga krav på efterlevnad. Men så länge cannabis fortfarande betraktas som juridiskt kontroversiellt tvingas forskare arbeta med begränsade möjligheter för att kunna styrka växtens medicinska potential.
Den ojämna och begränsade forskningen bromsar i sin tur den politiska utvecklingen och bidrar till en osäker situation: försiktiga läkare, tveksamma konsumenter och avvaktande försäkringsbolag.
Bankproblem och kontantbaserad verksamhet
Den senaste omklassificeringsordern förväntas på sikt minska den upplevda risken för banker och investerare, vilket kan förbättra kassaflödet, stärka lönsamheten och bidra till fler arbetstillfällen inom branschen.
Samtidigt pekar miljardintäkterna från cannabisindustrin på betydande förlorade federala skatteintäkter – något som skapar motsägelser i regelverket och sätter press på amerikanska lagstiftare. Kraven växer på en federal reform som kan skydda delstaternas ekonomier, förbättra tillgången till banktjänster och stärka den ekonomiska konkurrenskraften.
Detta är bara några av de ståndpunkter som Duke Rodriguez lyfter fram. Han säger att han planerar att göra cannabisreglering till en central fråga i sin kampanj för att bli guvernör i New Mexico.
Beslutet att ställa upp i valet kom efter att han sett delstaten utvecklas till vad han beskriver som “rik på intäkter men fattig på resultat”. Enligt Rodriguez behöver New Mexico ett ledarskap som fokuserar mindre på ideologi och mer på genomförande, konkreta resultat och återupprättat förtroende för myndigheterna.
Q&A: Duke Rodriguez om framtidens reglering, tillsyn och nationell cannabispolitik
Under flera decennier har Duke Rodriguez befunnit sig i skärningspunkten mellan två till synes motsatta världar: hälso- och sjukvårdsreformer och cannabislegalisering. Han växte upp under enkla förhållanden i Kalifornien och flyttade vid 14 års ålder till New Mexico, där han tidigt började arbeta hårt för att ta sig fram.
Vid 38 års ålder startade Rodriguez sina första företag, vilket lade grunden för att drygt ett decennium senare – 2010 – plantera fröet till Ultra Health. Sedan dess har guvernörskandidaten både hyllats, granskats och underskattats, och på senare tid hamnat allt mer i medias strålkastarljus i takt med sin kampanj för att bli guvernör i New Mexico.
För vissa republikaner är Rodriguez en pionjär med entreprenörsanda. För många inom cannabisbranschen är han ett bevis på att förändring kan komma från de mest oväntade håll. För Rodriguez själv handlar resan framför allt om en sak: att ge människor friheten att själva välja sin väg när det gäller växtbaserad medicin.
Nedan talar Duke öppet och övertygat – som någon som har upplevt striderna på nära håll och som menar att rörelsen är större än politiken. Så här utvecklade sig vårt samtal:
1. Duke, din karriär är imponerande. Hur har din bakgrund inom Medicaid-reformer och hälso- och sjukvård påverkat ditt sätt att arbeta inom cannabisindustrin?
– Arbetet med Medicaid-reformer lärde mig några hårda sanningar – framför allt att statliga system är långsamma att anpassa sig, även när människors hälsa står på spel. När jag såg patienter använda cannabis eftersom inget annat fungerade insåg jag att systemet behövde utvecklas.
– Cannabis är medicin. Människor vänder sig inte till det av lyx. De gör det för att få lindring, värdighet och kontroll över sin egen hälsa. Min bakgrund inom sjukvården gjorde att jag tog cannabis på allvar långt innan det blev politiskt eller socialt accepterat.
2. Med tanke på din framgång som företagare i en hårt reglerad bransch – vilka viktiga lärdomar kan du dela om hur man navigerar myndighetsregler samtidigt som man bygger ett företag?
– Det var inte regleringen som skrämde mig – det var inkonsekvensen. Cannabisrörelsen har alltid bestått av människor som kämpat sig igenom paranoia, stigma och myndigheters likgiltighet.
– Jag försökte helt enkelt bygga ett företag som hedrade den kampen. Tydliga regler, transparenta processer och inget favoritsystem. Vi växte eftersom vi respekterade communityn och vägrade ta genvägar.
3. Hur kommer de färdigheter och erfarenheter du har fått från både den privata och den offentliga sektorn att stärka din roll som guvernör?
– Jag har sett vad som händer när byråkrater försöker lösa problem från ett fönsterlöst kontor, och jag har också känt pressen av att som företagare behöva få ihop lönerna varje månad. De världarna möts i cannabisindustrin.
– För att föra branschen framåt behövs någon som förstår både människorna som försöker starta en dispensary och systemen som i nästa stund kan stänga ner den.
4. Hur ser du att cannabis kan passa in i en konservativ politisk agenda, särskilt i delstater där partiet fortfarande är splittrat i frågan?
– Frihet är ett konservativt värde. Valfrihet är ett konservativt värde. Att staten inte ska lägga sig i dina privata beslut är ett konservativt värde.
– Cannabis splittrar inte den konservativa rörelsen – det är den gamla stigman som gör det. Ju fler republikaner som hör de verkliga berättelserna – veteraner som äntligen kan sova om nätterna, äldre som minskar sitt opioidbruk och familjer som slipper rättssystemet – desto tydligare blir det att rörelsen ligger helt i linje med konservativa principer.
5. Hur kan en republikansk guvernör närma sig cannabisreglering på ett sätt som både tar hänsyn till branschens intressen och till folkhälsa och säkerhet?
– Vi kan skydda konsumenter utan att göra cannabis till ett politiskt verktyg. Höga teststandarder, ärlig märkning och verklig vetenskap – det är sådant som stärker branschen.
– Folk glömmer ofta att den gamla förbudsmodellen aldrig skyddade någon. Det är ansvarsfull reglering som gör det.
6. Vilka hinder har du mött som konservativ förespråkare för cannabislegalisering och reform – och hur har du lyckats övervinna dem?
– Stigmat. Misstänksamheten. Och ärligt talat? De sneda blickarna från mitt eget parti. Men jag gick inte in i cannabisbranschen för att vinna en popularitetstävling. Jag gjorde det eftersom människorna som använder cannabis – patienter, veteraner och arbetare – förtjänade någon som var villig att stå i elden tillsammans med dem.
7. Du har sagt att staten inte ska utse vinnare eller förlorare. Kan du utveckla det i relation till cannabisreglering – och hur du skulle säkerställa en rättvis spelplan för företag i branschen?
– När vissa företag får särbehandling ruttnar hela systemet. En rättvis spelplan skapar förtroende. Cannabisbranschen har redan tillräckligt med utmaningar utan politiska favoriter och beslut som fattas bakom stängda dörrar.
8. Som grundare av ett välrenommerat cannabisföretag – vilka politiska misstag tycker du att delstater och den federala regeringen gör i dag när det gäller cannabis?
– Federalt handlingsförlamning. Överreglering på delstatsnivå. Och för många politiker som låtsas att cannabis inte existerar, medan samhällen och företag får bära konsekvenserna.
– Vi behöver ett konsekvent nationellt ramverk som respekterar vetenskapen, uppmuntrar entreprenörskap och erkänner de mänskliga berättelserna bakom legaliseringen.
9. Hur kan konservativa principer som marknadsekonomi och begränsad statlig inblandning tillämpas på cannabisreglering – och hur skulle det fungera i praktiken?
– Begränsad statlig inblandning. Fri företagsamhet. Individuell frihet. Det är inte bara slagord – det är en modell för hur cannabis kan regleras med sunt förnuft. Marknaden fungerar bäst när staten sätter tydliga ramar och sedan kliver åt sidan.
10. Cannabislegalisering är fortfarande en splittrande fråga inom det republikanska partiet. Vad är enligt dig den största missuppfattningen republikaner har om cannabis – och hur skulle du bemöta den?
– Den största missuppfattningen? Att cannabis år 2025 ser ut som cannabis gjorde 1975. Vetenskapen är annorlunda. Behoven är annorlunda. Och människorna som använder det är dina grannar, dina kollegor och dina föräldrar.
11. Med din erfarenhet inom både hälso- och sjukvården och cannabisindustrin – hur bemöter du oro kring att cannabis kan påverka folkhälsan? Tror du att reglering och innovation inom branschen kan hantera dessa farhågor?
– Vi bemöter de farhågorna med kunskap, inte rädsla. I dag har vi exakt dosering, noggranna tester och verkliga medicinska data. Det är genom reglering och innovation som vi skyddar folkhälsan – inte genom att låtsas som att växten inte existerar.
12. Ser du cannabis som ett verktyg för att hantera större samhällsfrågor, som reformer inom rättssystemet eller opioidberoende? Och hur skulle du i så fall arbeta vidare med dessa mål som guvernör?
– Ja, cannabis kan hjälpa oss att ta itu med större samhällsproblem. Reform av rättssystemet. Opioidberoende. Rättvisa mellan olika samhällsgrupper. Ekonomisk utveckling.
– Den här växten har bara varit en del av problemet eftersom lagen gjorde den till det. Den kan också vara en del av lösningen – om vi låter den.
13. Du är republikan och förespråkar öppet cannabis. Märker du en generationsförändring inom partiet när det gäller frågor som drogpolitik och sociala reformer?
– Det pågår en tyst revolution. Yngre konservativa stödjer i stor utsträckning legalisering, och äldre konservativa börjar se de medicinska fördelarna på nära håll. Markens förutsättningar förändras under partiets fötter.
– Vi är på väg mot en tid där cannabis inte längre är en kil som splittrar – utan en bro som förenar.
14. Hur planerar du att använda din position som guvernör för att säkerställa att cannabisföretag kan lyckas – samtidigt som konsumenter och samhällen skyddas?
– Jag vill bygga ett system som belönar seriösa aktörer, skyddar konsumenter, stärker lokalsamhällen och inte tränger undan mindre företag. Om cannabisindustrin lyckas, då lyckas också New Mexico – och tvärtom.
15. När du blickar framåt – vilken roll tror du att cannabis kommer att spela i USA:s politiska framtid, särskilt när fler delstater överväger legalisering?
– Vi närmar oss en nationell vändpunkt. Man kan känna det – kulturellt, ekonomiskt och mellan generationer. Cannabis är inte längre en motkultur. Det börjar bli sunt förnuft.
– De delstater som tar vara på den här möjligheten kommer att forma framtiden för en industri som bara fortsätter att växa.
Cannabis som drivkraft för bredare nationella reformer
Cannabislegalisering kan fungera som en katalysator för bredare nationella reformer, eftersom frågan berör flera områden samtidigt – lagstiftning, ekonomi, medborgerliga rättigheter, folkhälsa och samhällsstyrning.
Att bygga en långsiktigt hållbar industri som fortsätter att växa och gynna samhället i stort beror på flera faktorer, bland annat:
- Reformer inom rättssystemet
Frågan om reformer inom rättssystemet står i centrum för den bredare nationella cannabisreformen. Forskning visar att cannabisrelaterade gripanden har minskat i delstater där cannabis har avkriminaliserats eller legaliserats. Samtidigt finns det i dag inga bevis för att lättare regler kring cannabis skulle öka den generella brottsligheten, vilket öppnar för en möjlighet att korrigera decennier av oproportionerlig rättstillämpning. (4) - Att mildra opioidkrisen
Cannabisreformer kan bidra till så kallad skadereducering genom att erbjuda ett alternativ till beroendeframkallande opioidrecept. Studier tyder på att cannabis kan vara ett viktigt verktyg i kampen mot USA:s växande opioidberoende. Antalet opioidrelaterade dödsfall sjönk exempelvis från 17 029 år 2017 till 13 026 år 2023. (5) - Ekonomisk utveckling i delstaterna
Den amerikanska cannabisindustrin genererar redan miljarder dollar i skatteintäkter, bland annat genom nya arbetstillfällen, expansion inom jordbruket samt ökade intäkter inom turism och besöksnäring. En rapport från Tax Foundation från 2023 uppskattar att en nationell legalisering av cannabis skulle kunna generera 8,5 miljarder dollar årligen i skatteintäkter. (6) - Jämlikhet och social rättvisa
Cannabisreformer kan också bidra till social rättvisa genom politik som stärker lokala samhällen. Det kan handla om att rensa gamla brottsregister, minska risken för fängelsestraff, motverka att stora företag tar över marknaden, skapa affärsmöjligheter för människor från olika bakgrunder samt återinvestera skatteintäkter i samhällen som tidigare drabbats hårdast av diskriminerande narkotikalagstiftning. (7)
New Mexico som ett exempel på framtidens cannabispolitik
Siffror från Cannabis Control Division visar att försäljningen av både rekreationell och medicinsk cannabis har överstigit 1,9 miljarder dollar sedan cannabis legaliserades i New Mexico i april 2022. Med en snabbt växande marknad illustrerar den inlandsliggande delstaten både den stora potentialen – och den osäkerhet – som präglar branschen.
New Mexico kan bli antingen en modell eller en varningssignal för resten av landet. Delstatens framgångar eller misslyckanden kan ge viktiga ledtrådar om hur utvecklingen kommer att se ut nationellt. Rodriguez ser dock bara ett möjligt utfall: en blomstrande marknad som andra delstater kan följa, förutsatt att ledarskapet klarar av att balansera både politiska och affärsmässiga intressen.
I slutändan menar han att tydlighet och konsekvens i regelverket kommer att avgöra om cannabis kan bli en fråga som samlar stöd över partigränserna i ett annars politiskt splittrat USA.
– Om New Mexico kan visa att cannabispolitik kan vara praktisk, medmänsklig och ekonomiskt hållbar – utan ideologiska överdrifter – kan vi bidra till att leda en nationell diskussion som fokuserar på lösningar, inte på politiska motsättningar.
Federala myndigheter kan inte ignorera branschen för alltid, i takt med att cannabis snabbt blir allt mer normaliserat i olika delar av samhället – från hälsa och medicin till rekreation. Nyckeln blir att skydda småföretag samtidigt som konkurrensen främjas, genom incitament för innovation, enklare skattesystem och tydliga skydd mot monopol.
En grönare framtid
Duke Rodriguez budskap är en uppmaning till rättvisa, tydlighet och mindre politisering i en fråga som enligt honom går bortom partipolitiken. Frågan är nu om USA kan skapa ett system som faktiskt lever upp till branschens potential.
– Cannabis har alltid handlat om människor som behövde ett alternativ, säger Rodriguez. Jag såg det först inom sjukvården – och det förändrade allt jag trodde mig veta.
När industrin nu närmar sig en avgörande punkt står USA inför ett vägval: att modernisera och ta en ledande roll på den globala cannabismarknaden – eller hålla fast vid gamla politiska modeller och riskera att hamna på efterkälken. Den federala politiska debatten blir allt mer akut, driven av ekonomiska, juridiska och regulatoriska faktorer.
De kommande fem åren kan visa sig viktigare än de kommande femtio. Branschen utvecklas snabbt och framtiden formas redan nu. Reformförslag som SAFE Banking Act och andra förändringar ses fortfarande som avgörande, särskilt eftersom stora företag riskerar att tränga undan mindre aktörer i en marknad som fortfarande är federalt olaglig. Samtidigt påminner Rodriguez om att cannabis är en växt som förekommer naturligt – och därför borde kunna vara tillgänglig på rättvisa villkor.
Det råder ingen tvekan om att den amerikanska cannabisindustrin står inför en strukturell omställning efter regeringens beslut att arbeta mot en omklassificering till Schedule III. Samtidigt går den kulturella acceptansen snabbare än lagstiftningen. Enligt Rodriguez är det därför dags att börja se cannabis som en fråga som kan förena politiken – inte splittra den.
Läs originalartikeln här!
