Forskningsrapport: ”Det ska vara jobbigt att knarka”

– Kriminaliseringen framstår som ett ineffektivt, kostsamt och skadligt sätt att hantera narkotikaproblemet. Men den svenska narkotikapolitiken fortsätter ändå att röra sig i riktning mot ökad repression. Drömmen om att ännu hårdare sanktioner ska leda till ett narkotikafritt samhälle lever och frodas bland politiker, skriver tre narkotikaforskare i en ny rapport.

”Det ska vara jobbigt att knarka” – ”It should be hard to be a drug abuser” – är titeln på en nypublicerad rapport från narkotikaforskarna Albin Stenström, Felipe Estrada och Henrik Tham. De har undersökt och utvärderat kriminaliseringen av eget bruk av narkotika i Sverige.

Titeln är inte vad forskarna själva tycker, utan är ett citat som sammanfattar den underliggande ideologin bakom den svenska narkotikapolitiken de senaste 50 åren.

Sedan 1970-talet har den officiella ståndpunkten varit att vi ska sträva mot ett narkotikafritt samhälle. Mycket av samhällets och rättsväsendets fokus har varit på att upptäcka och straffa enskilda brukare. Detta fokus baserades på synen att brukaren representerar den enda oersättliga länken i distributionskedjan för droger, och att drogmissbruk var en epidemi som endast kunde stoppas genom resoluta åtgärder inriktade på användaren, skriver forskarna i rapporten.

Droganvändning kriminaliserades i Sverige 1988 med målet att minska antalet konsumenter och drogrelaterade risker och skador. Fängelse infördes i straffskalan 1993 för att förbättra lagstiftningens effektivitet. Kriminaliseringen har aldrig blivit utvärderad i någon statlig offentlig utredning. Därför har forskarna undersökt vad kriminaliseringen har lett till i praktiken.

En sammanfattning av tillgängliga källor visar inget som tyder på att kriminaliseringen har följts av en minskad och dyrare drogtillgång, av en lägre nivå av droganvändning i den svenska befolkningen, färre problematiska drogmissbrukare, lägre krav på hälso- och sjukvården, rättsliga påföljder som har lett till fler behandlingsinsatser, eller av färre fall av drogrelaterad dödlighet. De flesta indikatorer visar istället motsatsen. Särskilt oroande är att drogrelaterad dödlighet, med undantag för de senaste åren, har ökat kontinuerligt sedan början av 1970-talet, skriver forskarna.

Svensk narkotikapolitik har lett till höga kontrollkostnader, alltså höga samhällskostnader för att upprätthålla politiken. Enligt FN-organet UNODC har narkotikapolitiken lett till: 1) framväxten av en svart marknad för droger, 2) ett skifte av resurser från hälso- och sjukvård till rättsväsendet, 3) geografisk förflyttning av drogtillverkning från ett område till ett annat efter framgångsrika tillslag, 4) en övergång från mer lättkontrollerade droger till bland annat syntetiska droger, som är svårare att kontrollera, och 5) marginalisering och stigmatisering av personer med problematisk droganvändning.

En betydande del av polisens resurser har riktats mot narkotikabrott, främst mindre allvarliga brott som innehav och personligt bruk, vilket påverkat statistiken utan att minska allvarligare brott. Kriminaliseringen har drabbat unga, särskilt från utsatta områden, vilket lett till ojämlikhet i rättsväsendet och minskat förtroende för polisen.

Den svenska narkotikapolitiken fortsätter dock att röra sig i riktning mot ökad repression. Istället för att följa den väg som andra västerländska länder valt och överväga avkriminalisering av personligt bruk, har den svenska regeringen nyligen dramatiskt höjt straffskalan för försäljning av små mängder narkotika—en ökning från 14 dagar till 6 månaders fängelse. Regeringens proposition föreslog också att kriminalisera försök till ringa narkotikabrott. Propositionen antogs med stor majoritet i den svenska riksdagen våren 2023. Drömmen om att ännu hårdare sanktioner ska leda till ett narkotikafritt samhälle lever och frodas bland politiker, konstaterar forskarna.

Så vad borde politikerna göra istället?

Rapporten är bara en genomgång av effekterna av den politik som Sverige har fört, så den ger inget uttryckligt svar på frågan om vad vi borde göra. Men två av forskarna, Albin Stenström och Henrik Tham, medverkade i TV4:s Nyhetsmorgon för ett halvår sedan, när de hade presenterat en annan rapport.

– Vi föreslår att man tillsätter en utredning i syfte att avkriminalisera mindre innehav och eget bruk, och att man tar fram en modell som är anpassad efter de förhållanden som råder i Sverige. Jag hoppas att vi kan få till det. Norge hade en liknande utredning för bara ett par år sedan, så det rör på sig. Jag tror att vi kommer få se det här framöver, sa Albin Stenström den gången.

Låt oss hoppas att han har rätt, och att det dyker upp politiker som är beredda att lyssna på forskningen i narkotikafrågan.

…

Länkar:

• Rapporten ”It should be hard to be a drug abuser” An evaluation of the criminalization of drug use in Sweden
• TV4 Nyhetsmorgon: Ny rapport ifrågasätter svensk narkotikapolitik (8 min)