Hoppa till innehåll
Intrycken hopar sig i huvudet och känslorna är starka när Otto lämnar Barcelona, jag tror att han egentligen ville stanna på cannabisklubben. Men är det inte ofta så att man vill att festivaler ska vara för evigt?
Det är med sorg i hjärtat och vemod som jag lämnar Barcelona, Spannabis 2022 har verkligen levererat mer än vad jag någonsin vågat hoppas på. Trots en vedervärdig reseplan med 6 timmar i Frankfurt och en hel natt i Wien på vägen hem så kan jag knappt vänta till nästa år.
Jag kommer tillsammans med Moa att mer utförligt i text skriva om vad vi gjort här i Barcelona men jag vill redan nu ge er några första reflektioner, jag vet att väldigt många av er läsare skulle velat vara med mig i den magiska stämningen som var på plats.
Tyvärr kunde jag inte ta med mig alla men jag hoppas att jag lyckas nå ut till några nya, om inte annat så har det synts i antalet följare. Fortsätt sprida cannabis i fokus så kan vi tillsammans få våra rop att skalla ända in i plenisalen tillslut. Glöm heller inte att registrera dig för vår digitala utgåva där det viktigaste under veckan publiceras så att inget missas
Resan dit
Klockan 04:00 så mötte jag upp en förvånansvärt pigg Myra på t-centralen i Stockholm, säkert en halvtimme i god tid, något otroligt ovanligt för både mig och henne. Arlanda express avgick kul nog 04:20 något som bådade gått för resan.
Efter två korta flygresor, sex timmar i Frankfurt, en trött burgare och ytterligare en konstig korv med curry så landade vi äntligen i Barcelona. Vädret var mycket varmt och behagligt, jag rockade T-shirt redan i Frankfurt och på eventet så syntes tydligt vilka de nordiska turisterna var som gick runt i shorts och tunna skjortor medans lokalbefolkningen fortfarande hade vinterjackor. Myra och Moa höll inte med mig om att det var T-shirtväder men sen är jag inte speciellt frusen av mig heller.
När vi väl möte upp Moa och vår guide så hade klockan hunnit bli nästan 10, då skulle vi leta efter middag. Självklart så stämde inget på googlemaps vilket resulterade i att vi efter över en timmes kringvandring tog en taxi till city och hittade en hamburgerkrog.
5 Guys & Minst en påse gräs
Ingen av oss hade testat 5 Guys, en burgarkedja som inte finns i Sverige vad jag känner till men som jag sett mycket av på Youtube. Eftersom taxin stannade precis utanför en med kort kö så var valet givet.
Två steg ut från taxin så slog doften mig i ansiktet och jag nästan stannade upp av förvåning, jag visste om att Barcelona är liberalt och att det är lagligt att konsumera cannabis både i ditt hem och på särskilda klubbar. Men jag var inte helt säker på om jag gick in på ett burgarhak eller en cannabisodling.
Doften i lokalen var väldigt speciell, de körde ett stort stekbord med smasher och hade konstant kö. Det ledde till en härlig doft av grillat kött, lägg sedan till att de kanske 50 personerna i lokalen alla verkade ha en påse gräs på sig så kanske du börjar närma dig vad jag kände.
Vår guide hade förvarnat oss att det är väldigt liberalt här och polisen inte lägger sig i om man inte skapar problem. Men detta kändes som hela staden var en coffeshop i Amsterdam. Folk satt på uteserveringen en torsdagskväll och rökte gräs mitt i centrum. Jag kunde knappt tro att det var sant.
Resan till Spannabis
Morgonen efter började med en totalmiss, Hotellet erbjöd en ”frukost” för 6€ vilket vid tillfället lät som något värt att pröva. Hur man i Barcelona kan ha så fruktansvärt dåligt utbud av.. allt är för mig oförståeligt, så efter några trötta halvrostade frallor och en kopp snabbkaffe så packade vi in oss i taxin och åkte mot Fira de Cornellá, platsen där Spannabis alltid hålls.
Taxin kunde inte riktigt ta sig hela vägen fram så vi gick av ett halv kvarter bort. Återigen tog det inte många steg innan doften från eventet slog mig i ansiktet. Jag tänkte i mitt stilla sinne att ”det är klart några våghalsar röker utanför eventet, men det kan väl knappast vara liberalare än så?”
Oj så fel jag hade. På grund av något fel som absolut inte var att jag skrev in fel e-post vid köpet så tog det längre tid än rimligt att få biljetterna, dessutom så tvingades jag stå och vänta mitt i en kö som var på ett väldigt tight område redan innan mina 130KG skulle stå i vägen, men när vi väl kom in så förföll allt annat väldigt smidigt.
Som bekant så hittade jag ett ölstånd direkt vid ingången som jag fann mycket inbjudande. Resten är historia.
De resterande dagarna spenderade vi på festivalen och vi hann även med ett besök på både Marijuana museet och en väldigt exklusiv cannabisklubb där jag gjorde en strainreview. Mer om det kommer framöver, tills dess så har jag gjort min sista och tredje dagsreflektion över våra dagar här. Enjoy
