Går vi bakåt?

Är THC-gränser ett steg mot marijuanaförbud? Debatten tilltar

I takt med att många konsumenter efterfrågar cannabis med hög styrka pågår nu en intensiv debatt om huruvida delstater med reglerade cannabismarknader bör införa gränser för THC-halten i blomprodukter, koncentrat och ätbara varor.

Även om flera delstater reglerar mängden cannabis som får köpas, är det få som inför direkta gränser för THC-styrka – särskilt när det gäller cannabisblomman.

Exempel på delstater med specifika gränsvärden:

• Connecticut och Vermont: 30 % gräns för blomma, 60 % för koncentrat.
• Massachusetts: ingen gräns för blomma, men 70 % för koncentrat och 5,5 mg THC per portion för ätbara produkter.
• Oregon: ingen gräns för blomma, men max 2 000 mg THC per förpackning av koncentrat och 10 mg per portion/100 mg per förpackning för ätbara varor.

David Hammond, forskare vid University of Waterloo i Ontario, säger att Kanadas modell med en 10 mg-gräns per förpackning för ätbara produkter hindrar konsumenter från att få i sig för mycket THC.

– Konsumenter i Kanada – inte folkhälsoexperter, utan användarna själva – stödjer THC-gränser för edibles, säger han till MJBizDaily.

Men frågan är mer komplex när man ser till olika produkttyper. En gräns på 30 % THC nämns ofta, men enligt Hammond är den i praktiken irrelevant för blomma, som sällan överstiger den nivån.

Den största påverkan kommer i stället på produkter som vapevätskor, som ofta ligger mellan 70–90 % THC, samt vaxer och “shatter”.

– Problemet är att vår uppfattning om vad som är ”hög THC” varierar kraftigt beroende på produkt, säger Hammond.

THC-gränser kan bana väg för förbud

Dr. Byron Adinoff, ordförande för Doctors for Drug Policy Reform i Denver, är skeptisk till THC-gränser och menar att de riskerar att driva marknaden tillbaka till ett förbudstillstånd.

– Så snart du sätter en gräns, blir allt över gränsen olagligt, säger han och varnar för nya sanktioner och ett potentiellt återuppvaknande av den illegala marknaden.

Adinoff pekar på ett tidigare förslag i Colorado om en 15 % gräns, vilket enligt honom skulle ha slagit ut 90 % av industrin.

Han ifrågasätter även det vetenskapliga stödet för sådana gränser, då forskningen om högpotenta produkter är inkonsekvent och saknar tydlighet om vad som skulle utgöra en rimlig gräns.

Steve Rolles, policyanalytiker på brittiska Transform Drug Policy Foundation, säger att om högpotenta produkter innebär större risker bör politiken fokusera på att avråda från dem eller främja alternativ med lägre styrka.

Han menar att den snabba effekten av starka produkter kan bidra till ökad konsumtion och beroende, vilket gör THC-halt till en rimlig faktor att reglera.

– Det bör finnas ett tydligt mål om utbildning – varningstexter på förpackningar, särskild utbildning för försäljare – som erkänner riskerna med högpotenta produkter och ger vägledning i hur man hanterar dem, säger han.

– Det handlar inte om att begränsa människors val.

“Ska man bli giljotinerad i gryningen?”

Regleringsstrategier för THC-styrka kan inkludera:

• THC-gränser för vissa produkter
• Högre beskattning av produkter med högre THC-halt
• Högre åldersgräns, exempelvis 25 år, för tillgång till starkare produkter

Rolles påpekar att det är svårt att exakt kontrollera och testa THC-innehåll i odlade växter:

– Vad händer om du säljer något med 28 % THC i en marknad där gränsen är 25 %? Ska det beslagtas? Ska du fängslas? Förlora din licens? Eller giljotineras i gryningen?

– Huvudproblemet med gränser är att om du sätter en gräns men efterfrågan ändå finns, skapar du en parallell illegal marknad.

– Det motverkar hela syftet. Du måste möta marknaden där den är. Därifrån kan man använda verktyg som progressiv beskattning för att styra konsumtionen.

Originalartikeln hos MjBizDaily!