Hoppa till innehåll
Den som söker jobb på ICA kan behöva lämna ett drogtest. När jag samtidigt läser att en officer har medgett att han förvarat droger på Försvarsmaktens högkvarter fastnar jag vid en fråga: Hur kontrolleras egentligen de människor vi ska kunna lita på när Sverige hamnar i kris?
Sveriges Radio har avslöjat att polisen gjorde en husrannsakan på Försvarsmaktens högkvarter efter att en officer gripits i sin bostad. Där hittades mindre mängder cannabis och metamfetamin, men också över 2,8 liter GBL.
Mannen erkänner innehav av cannabis och metamfetamin för eget bruk. Misstankarna kring GBL förnekar han, med förklaringen att han förvarade substansen åt en bekant. Han har också medgett att han vid något tillfälle haft droger på jobbet. Vid polisens sökning på högkvarteret hittades däremot ingenting.
Samtidigt använder ICA drogtester vid rekrytering. Jag har svårt att släppa den jämförelsen. Om en arbetsgivare inom handeln anser att sådana kontroller behövs, vill jag veta hur motsvarande risker hanteras hos människor med ansvar för vårt försvar.
Vad var det egentligen i dunken?
GBL är kanske inte ett namn alla känner igen. Det står för gamma-butyrolakton och är ett lösningsmedel som bland annat används vid klotterborttagning. När det intas omvandlas det i kroppen till GHB.
GHB dämpar centrala nervsystemet. Effekten kan börja med upprymdhet och trötthet, men övergå i djup medvetslöshet och nedsatt andning. Vid allvarlig förgiftning kan tillståndet vara livshotande. Giftinformationscentralen beskriver också att medvetslösheten kan komma så plötsligt att personen skadas när hen faller.
Det är alltså en substans som kan slå ut en människas förmåga att hålla sig vaken, reagera och skydda sig själv. Att GBL har industriella användningsområden gör det inte ofarligt att konsumera.
Ansvaret följer med hem
För mig är det uppenbart varför detta behöver tas på allvar i en militär verksamhet. Den som blir kraftigt påverkad eller medvetslös kan inte samtidigt göra tillförlitliga bedömningar eller hantera en akut situation. I en befattning med stort säkerhetsansvar kan följderna drabba betydligt fler än personen själv.
Men risken handlar också om vad som händer runt omkring droganvändningen. Hemligheter som någon är rädd ska avslöjas kan ge andra ett övertag. Beroende av personer som förser en med illegala substanser kan skapa lojaliteter och situationer som arbetsgivaren inte känner till.
Försvarsmaktens HR-chef Johan Hamlin lyfter själv att drogrelaterade miljöer kan göra anställda mottagliga för påtryckningar. Det är en säkerhetsfråga som inte upphör när arbetsdagen är slut.
Vi vet inte att officeren varit påverkad i tjänsten eller utsatts för utpressning. Vi vet heller inte att han själv använt GBL. De gränserna är viktiga. Men hans förklaring om att förvara substansen åt en bekant väcker ändå frågor om omdöme och vilka situationer han accepterat att befinna sig i.
Jag vill veta hur kontrollerna fungerar
Försvarsmakten har en drogpolicy. Där anges att personalen ska agera vid misstanke om droganvändning och att arbetet ska skydda information som kan påverka försvarsförmågan.
Det är bra att reglerna finns. Jag vill också veta hur de fungerar i vardagen.
Vilka drogtester genomförs? Vilka omfattas? Hur följs oro från kollegor upp? Och hur upptäcker man att någon håller på att bli en säkerhetsrisk innan det slutar med ett polisingripande?
Det är inte belagt att Försvarsmakten saknar drogtester. Ett enskilt fall säger heller inte hur vanligt problemet är. Men det gör frågorna konkreta, och jag tycker inte att allmänheten ska behöva nöja sig med att myndigheten har en policy.
Jag efterfrågar inte detaljer som kan skada Sveriges säkerhet. Jag efterfrågar en begriplig förklaring till hur vi försäkrar oss om att människor med stort ansvar också klarar att bära det.
Om ett drogtest kan vara ett villkor för att få ett jobb på ICA, borde vi kunna kräva tydliga svar om hur riskerna kontrolleras hos dem som ska försvara landet när det verkligen gäller.
Källor
Försvarsmakten (2019). FM policy för riskbruk och skadligt bruk av alkohol, spel och droger. 16 december. Tillgänglig på: Försvarsmaktens policydokument (Hämtad: 8 oktober 2026).
Giftinformationscentralen (u.å.). GHB. Tillgänglig på: Giftinformationscentralens webbplats (Hämtad: 8 oktober 2026).
Integritetsskyddsmyndigheten (2026). IMY granskar ICA:s användning av drogtester av arbetssökande. 30 september. Tillgänglig på: Integritetsskyddsmyndighetens webbplats (Hämtad: 8 oktober 2026).
Petersson, C. och Wendle, J. (2026). Avslöjar: Knarktillslag mot högkvarteret – officer misstänkt. Sveriges Radio, 7 oktober. Tillgänglig på: Sveriges Radios webbplats (Hämtad: 8 oktober 2026).
