Hoppa till innehåll
I ett nytt utdrag ur handboken Principles of Cannabinology undersöker Viola Brugnatelli och Fabio Turco om cannabis skulle kunna spela en roll i hanteringen av den globala fetmakrisen
Fetma har utvecklats till en betydande folkhälsokris, med alarmerande globala prevalens nivåer och med djupgående hälso- och ekonomiska konsekvenser. Förutom sjukvårdskostnader leder fetma även till minskad produktivitet på arbetet, ökad dödlighet och bestående funktionsnedsättningar. Fetma kräver innovativa lösningar, och cannabisplantan kan vara nyckeln till nya behandlingsmetoder.
I denna artikel – ett utdrag ur Handbook Principle of Cannabinology av Cannabiscientia SA – ger vi oss ut på en resa för att utforska potentialen hos Tetrahydrocannabinolic Acid (THCA) och andra cannabinoider i samband med fetma och de hälsoproblem som är förknippade med detta.
Fetma i korthet
Förekomsten av fetma har tredubblats sedan 1975 och påverkar över 1,9 miljarder vuxna, och detta tillstånd är förknippat med hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och andra komponenter i metabola syndrom, vilket gör det till ett stort folkhälsoproblem. Fetmans patofysiologi innebär en obalans mellan energiintag och energiförbrukning, vilket leder till ackumulering av triglycerider i den vita fettvävnaden. Hormonell dysreglering, såsom leptinresistens och insulinresistens, bidrar till den patofysiologiska mekanismen bakom fetma, medan kronisk inflammation är en viktig komponent, med proinflammatoriska faktorer som produceras i fettvävnaden leder till systemisk låggradig inflammation. Konventionella metoder fokuserar på kalorireduktion och ökad fysisk aktivitet, men farmakologiska interventioner, med sin begränsade och ofta kortlivade effektivitet, har visat sig ha ogynnsamma risk-nyttaförhållanden och biverkningar.
Dessutom påverkas utvecklingen av fetma av en mängd faktorer, inklusive genetik, biologi, psykologi, sociokulturella aspekter och miljön, vilket leder till betydande variationer i individuella svar på behandling.
Termogenesens roll
Termogenes spelar också en avgörande roll för att kontrollera fetma. Denna metaboliska process, som ansvarar för värmeproduktionen i kroppen, sker främst i fett- och muskelvävnad. Termogenes förbrukar en betydande del av den energi som produceras av ämnesomsättningen och har därför potential att bidra till viktkontroll.
Människor har två typer av fettvävnad:
vit fettvävnad (WAT),
brun fettvävnad (BAT).
Den senare, som är känd som kroppens viktigaste värmeproduktionscentrum, innehåller en kritisk aktör som kallas termogenin, som ansvarar för att sätta igång termogenesen.
Nya upptäckter har visat att vi kan omvandla vit fettvävnad till brun genom en process som kallas browning, som delvis medieras av PPARγ-receptorer. Dessa ”brite” eller ”beige” adipocyter bidrar till en minskning av kroppsfettmassan.
Medan livsstilsförändringar är det primära tillvägagångssättet för att mildra fetmans effekter, används farmakologiska behandlingar när dessa ansträngningar misslyckas, ofta åtföljda av biverkningar och begränsad effektivitet. Som ett lovande alternativ visar derivat av Cannabis Sativa potential som antiinflammatoriska och antioxidativa medel. Med tanke på de nuvarande behandlingarnas komplexitet och begränsningar erbjuder dessa fytocannabinoider ett nytt tillvägagångssätt för metabolisk återställning vid fetma, vilket tillgodoser ett akut behov av mer effektiva och säkrare terapeutiska alternativ.
Tetrahydrocannabinolsyra (THCA) för behandling av fetma
THCA är en icke-dekarboxylerad cannabinoid som finns i rå cannabis och är en föregångare till THC. THCA ger inga psykotropa effekter utan har istället en affinitet för PPARγ-receptorer (som en partiell agonist), vilka är viktiga för att reglera metaboliska störningar, inklusive lipid- och glukosmetabolism.
Ny forskning belyser THCA:s potentiella roll vid behandling av fetma och tillhörande metaboliska problem:
THCA:s effektivitet jämfördes med traditionella antidiabetiska läkemedel som rosiglitazon (RGZ). Det visade sig att THCA har en lägre adipogen kapacitet än RGZ och förbättrar bildandet av benförnyande celler, vilket erbjuder en potentiell lösning på RGZ:s biverkningar.
THCA har visat flera fördelar i djurstudier. Hos möss med en normal diet främjade det termogenes och minskade fettmassan. Hos möss på en fettrik diet stimulerade det inte bara termogenesen utan minskade också fettmassan avsevärt, förbättrade glukostoleransen och förhindrade metaboliska problem som hepatisk steatos och adipogenes.
THCA inducerar omvandlingen av vit fettvävnad till brun, genom ökat termogeninuttryck, vilket bidrar till en minskning av kroppsfettmassan. THCA har även antiinflammatoriska egenskaper och motverkar inflammation orsakad av fettdieter.
THCA:s partiella agonistaktivitet på PPARγ, dess lägre adipogena effekter och fördelar med att förbättra bentätheten gör den till en potentiell kandidat för behandling av fetma och relaterade metabola sjukdomar.
Andra fytocannabinoider mot fetma
Förutom THCA är cannabidiol (CBD) och tetrahydrocannabivarin (THCV) lovande när det gäller att ta itu med fetma och metaboliska problem:
CBD:s potentiella effekter inkluderar att främja omvandlingen av vit fettvävnad till kaloriförbrännande brun fettvävnad, minska aptiten, förbättra lipidmetabolismen, bekämpa inflammation, förbättra insulinkänsligheten, öka termogenesen och påverka tarmmikrobiotan. Dessa olika mekanismer gör CBD till en värdefull kandidat för behandling av fetma.
THCV erbjuder ett unikt tillvägagångssätt för fetmahantering, särskilt på grund av dess avsaknad av psykoaktiva effekter. Det reglerar aptiten, ökar energiförbrukningen och termogenesen och begränsar potentiellt fettinlagringen. THCV är en omvänd agonist/selektiv antagonist till CB1-receptorn, men dess inverkan på CB1-receptorer verkar variera med dosen. Vid lägre doser minskar den aptiten, medan den vid högre doser kan stimulera aptiten. Därför behövs ytterligare forskning för att fullt ut fastställa dess roll vid fetma.
Cannabinoider mot fetma
Fetma är en eskalerande global hälsokris som medför betydande hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser. Dess mångfacetterade natur, med rötter i komplexa fysiologiska och miljömässiga faktorer, kräver innovativa lösningar. I detta landskap erbjuder cannabis och dess derivat – främst THCA, THCV och CBD – en lovande väg för att utforska nya behandlingsmetoder.
Även om de tidiga resultaten kring cannabinoider och fetmahantering utan tvekan är lovande, är det viktigt att komma ihåg att detta är ett helt nytt forskningsområde. Djupgående, kontrollerade kliniska prövningar krävs för att fastställa effekten och säkerheten hos cannabinoidbaserade interventioner.
Forskare behöver fördjupa sig i ämnen som optimala doser, potentiella biverkningar och de långsiktiga effekterna av cannabinoidanvändning. Dessutom måste samspelet mellan THCA, THCV, CBD och andra cannabinoider, liksom individuella genetiska variationer, undersökas grundligt.
