Hoppa till innehåll
En ny studie visar att cannabis kan göra dig till en trevligare person – och att det kan ha större samhälleliga fördelar.
En nyligen genomförd studie, som leddes av forskare vid University of New Mexico, visade att friska unga vuxna som nyligen hade exponerats för cannabis uppvisade högre nivåer av prosociala beteenden och en ökad känsla av empati än de som inte hade exponerats för cannabis.
Detta är en av de första studierna som visar på psykosociala, icke-kliniska fördelar av cannabisanvändning bland friska unga vuxna.
Forskarna analyserade den psykologiska funktionen hos friska collegestudenter med olika nivåer av tetrahydrocannabinol (THC) i urinen.
Jämfört med icke-användare fick unga vuxna som nyligen exponerats för cannabis betydligt högre poäng på standardiserade mätningar av prosociala beteenden, empati och moraliskt beslutsfattande grundat på principer om att säkerställa ofarlighet och känsla av rättvisa.
Resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports.
”De flesta undersökningar om effekterna av cannabisanvändning har fokuserat på antingen negativa konsekvenser av cannabisberoende eller på de fysiska hälsoeffekterna av cannabisanvändning”, säger huvudforskaren och biträdande professorn Jacob Miguel Vigil, UNM:s psykologiavdelning.
”Nästan ingen formell vetenskaplig uppmärksamhet har ägnats åt att förstå andra psykologiska och beteendemässiga effekter av att konsumera växten, trots att den har använts i så stor utsträckning under människans historia.”
De senaste resultaten tyder på att cannabis kan orsaka en övergång från mer egocentriska självuppfattningar till en ökad känsla av osjälviskhet och ansvar för att skydda andra från skada.
Bland männen fick cannabisanvändare också högre poäng på personlighetsdimensionen ”agreeableness”.
De flesta av de observerade skillnaderna i prosocialitetsmåtten mellan cannabisanvändare och icke-användare var korrelerade med hur lång tid det var sedan deltagarna senast använde cannabis, vilket tyder på att effekterna är övergående.
Medförfattare och docent Sarah Stith, UNM Department of Economics, sade: ”Effekternas övergående karaktär stöder att cannabis utlöser beteende- och perceptuella förändringar snarare än att cannabisanvändare och icke-användare skiljer sig fundamentalt åt i sina grundläggande förhållningssätt till sociala interaktioner.”
Cannabisanvändare och icke-användare uppvisade inga skillnader i mätningar av ilska, fientlighet, tillit till andra, tolkning av hot i ansiktet, de andra fyra återstående personlighetsdimensionerna (extraversion, samvetsgrannhet, känslomässig stabilitet och öppenhet) eller moraliskt beslutsfattande som grundas på principer om respekt för auktoriteter och bevarande av renhetsbegreppet.
Professor Vigil fortsatte: ”Jag hänvisar ofta till cannabisplantan som en supermedicin, i förhållande till de flesta andra konventionella läkemedelsprodukter, eftersom den inte bara är effektiv för att snabbt och relativt säkert behandla symtomen på ett brett spektrum av hälsotillstånd, utan nu har vi konkreta bevis för att den också kan bidra till att förbättra den genomsnittliga människans psykosociala hälsa.”
Han tillade: ”Prosocialitet är viktigt för samhällets övergripande sammanhållning och vitalitet, och därför kan cannabis’ effekter på våra mellanmänskliga interaktioner så småningom visa sig vara ännu viktigare för samhällets välbefinnande än dess medicinska effekter.”
