Kriget mot droger: ”Ett fullständigt och totalt misslyckande”

Kriget mot droger har ”fullständigt och totalt” misslyckats, säger FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uppmanar det internationella samfundet att överge straffande och kriminaliserande drogpolitik och säger att det globala kriget mot droger har ”misslyckats, fullständigt och totalt.”

”Kriminalisering och förbud har misslyckats med att minska droganvändning och misslyckats med att avskräcka drogrelaterad brottslighet,” sa kommissarie Volker Türk på torsdagen under en konferens i Warszawa där ledare och experter från hela Europa deltog. ”Denna politik fungerar helt enkelt inte—och vi sviker några av de mest utsatta grupperna i våra samhällen.”

Türk uppmanade till en förändring mot en mer evidensbaserad och mänskliga rättigheter-centrerad drogpolitik som ”prioriterar människor framför bestraffning.”

”Vi behöver börja behandla personen, inte bestraffa missbruksproblematiken,” sa han enligt ett pressmeddelande från FN. ”Historiskt sett har personer som använder droger marginaliserats, kriminaliserats, diskriminerats och lämnats efter—ofta berövade sin värdighet och sina rättigheter.”

Istället för att utstöta eller straffa drogbrukare menar Türk att deras perspektiv bör inkluderas i diskussionerna om hur policys som minimerar skada kan utformas. ”Vi är dömda att misslyckas om vi inte säkerställer deras genuina deltagande i utformningen och implementeringen av drogpolitiken,” sa han.

”Bevisen är tydliga. Det så kallade kriget mot droger har misslyckats, fullständigt och totalt,” tillade FN-tjänstemannen. ”Och att prioritera människor framför bestraffning innebär att fler liv räddas.”

Türk lade upp ett kort videouttalande på sociala medier där han betonade sina kommentarer vid konferensen i Warszawa.

”Det så kallade kriget mot droger har förstört otaliga liv och skadat hela samhällen,” sa Türk i videouttalandet. ”Vi har rekordhöga antal drogrelaterade dödsfall, fler människor än någonsin med missbruksproblematik och högre nivåer av illegal produktion av många droger. Kriminalisering och förbud har misslyckats med att minska droganvändning och misslyckats med att avskräcka drogrelaterad brottslighet. Denna politik fungerar helt enkelt inte, och vi sviker några av de mest utsatta grupperna i våra samhällen.”

”Vi behöver ett transformativt tillvägagångssätt,” fortsatte han, ”och de internationella riktlinjerna för mänskliga rättigheter och drogpolitik erbjuder en ram för att utveckla mänskliga rättigheter-baserade metoder som prioriterar hälsa, värdighet och inkludering. Istället för straffåtgärder behöver vi könssensitiv och evidensbaserad drogpolitik som grundas i folkhälsa. Istället för syndabockstänkande måste vi säkerställa inkluderande tillgång till frivillig medicinsk vård och andra sociala tjänster.”

Tidigare uttalanden från FN-experter

Türks kommentarer följer på ett uttalande tidigare i år från FN:s specialrapportörer, experter och arbetsgrupper, som fastslog att kriget mot droger ”har resulterat i en rad allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, vilket dokumenterats av flera FN-experter under åren.”

”Vi uppmanar gemensamt medlemsstater och alla FN-aktörer att sätta evidens och samhällen i centrum för drogpolitiken genom att gå från straff till stöd och investera i hela utbudet av evidensbaserade hälsosatsningar för personer som använder droger, från förebyggande till skademinskning, behandling och eftervård, med betoning på frivillighet och full respekt för mänskliga rättigheter och normer,” löd uttalandet.

FN:s rapporter och riktlinjer

FN-experternas uttalande betonade också ett antal FN-rapporter, resolutioner och åtgärder som förespråkar förebyggande och skademinskning framför bestraffning.

De hänvisade exempelvis till en ”banbrytande rapport” från FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter, som uppmanade länder att överge det kriminella kriget mot droger och istället anta skademinskningsstrategier—såsom avkriminalisering, övervakade konsumtionsplatser, droganalys och bred tillgänglighet till överdossvängande läkemedel som naloxon—samt att röra sig mot ”alternativa regleringsmetoder” för nuvarande kontrollerade substanser.

Rapporten noterade att ”överkriminalisering, stigmatisering och diskriminering kopplad till droganvändning utgör strukturella hinder som leder till sämre hälsoutfall.”

Global anpassning av drogpolitik

Förespråkandet för att reformera det globala kriget mot droger kommer samtidigt som internationella organ och nationella regeringar runt om i världen överväger att justera sina metoder för drogkontroll och reglering.

Sen förra året har exempelvis 19 latinamerikanska och karibiska nationer utfärdat ett gemensamt uttalande som erkänner behovet av att ompröva det globala kriget mot droger och istället fokusera på ”liv, fred och utveckling” i regionen.

Förra året fastslog en separat rapport från FN:s specialrapportörer att ”kriget mot droger kan till stor del förstås som ett krig mot människor.”

”Dess påverkan har varit störst på dem som lever i fattigdom,” sa de, ”och det överlappar ofta med diskriminering riktad mot marginaliserade grupper, minoriteter och ursprungsbefolkningar.”

År 2019 antog FN:s chefsorgan för exekutiva myndigheter (CEB), som representerar 31 FN-organ inklusive FN:s kontor för droger och brott (UNODC), en ståndpunkt där medlemsländer uppmanas att följa vetenskapsbaserade och hälsoorienterade drogpolitiska strategier—framför allt avkriminalisering.

Trots förändrade attityder på delstats- och lokalnivå för vissa droger i USA, är landet fortfarande den ledande globala finansiären av internationella insatser i kriget mot droger. En ny rapport som publicerades denna vecka visar att 13 miljarder dollar från amerikanska skattebetalare har gått till att finansiera narkotikakontrollinsatser världen över sedan 2015, ofta på bekostnad av insatser för att bekämpa global fattigdom och samtidigt bidra till internationella kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Originalartikeln hos Marijuana Moment!