Hoppa till innehåll
Narkotikaspanaren Martin fick helt fritt spelrum i Aftonbladet i söndags och Otto Larsson skriver: ”Ja, ni hör ju själva hur dumt det låter om det är kriterierna för att bli medtagen till stationen för kroppsbesiktning och kanske, eller kanske inte få en batong uppkörd i Mumindalen… av misstag såklart, för du hade ett hål i dina byxor.”
Aftonbladet publicerade igår sin text där ”Narkotikaspanaren Martin” fick fritt spelrum att raljera kring droger, vanor och sexuell läggning på brukare. Reporten passade också på att ge honom några öppna mål, helt utan motfrågor. Kan vi inte förvänta oss mer av en anställd på ett så stort mediahus?
Få texter upprör mig numera, jag känner en avtrubbning som gör att jag inte längre tänder till när jag ser SNPF ljuga på twitter, eller Accent publicerar någon hyllning till Talibernerna i Afghanistan som likt dem själva säger sig arbeta mot droger trots att beroende är deras största inkomstkälla.
När NPC skanderar ut att legalisering inte alls skulle minska dödligheten så blir jag helt enkelt inte sur längre, för det är just det dom vill. De vill att vi ska bli sura, dela och sätta snurr på deras saker, för ingen annan gör det. Deras egna läsare är redan frälsta och blir bara färre och färre, IOGT-NTO firar snart 100 år av förfall i rena medlemssiffror och Accent firar snart 50 år av att ”det blir bättre näst år vi lovar”
Men att Aftonbladet, en av Sveriges största mediasajter skulle ge ett frikort såhär till en lobbyist-polis förbryllar mig. Texten i sig innehåller flera direkta fel, bland annat att Kokain skulle vara vanligare än cannabis och när Martin säger: ”Varje gång någon köper ett gram kokain ökar efterfrågan på drogen. För varje gram som säljs måste ett nytt gram tas in.”
Tillgång och efterfrågan fungerar inte så, att förenkla en sådan komplicerad fråga med ett så kort svar är löjeväckande och visar på totalt ignorans över sitt egna jobb. Varför någon skulle känna sig tvungen att ta in ett gram när hen sålt ett är ett mysterium som martin får svara för, och att intervjuaren skulle ställa en motfråga eller be honom utveckla är väl för mycket begärt i dagens mediaklimat.
Martin raljerar om fler saker, hur man upplevs på narkotika t.ex, och det är väldigt generella, svepande drag som jag själv inte känner igen speciellt mycket från de gånger jag stött på specifikt kokainbrukare, det låter snarare lite som han beskriver vem som helst som är på bra humör.
Däribland noterar jag att Martin själv stämmer in på nästan samtliga punkter som han själv drar upp gällande att se narkotikapåverkad ut. Jag har ju ingen referenspunkt på hur stora pupiller som Martin brukar ha men nog ser de lite större ut än genomsnittet?
Ja, ni hör ju själva hur dumt det låter om det är kriterierna för att bli medtagen till stationen för kroppsbesiktning och kanske, eller kanske inte få en batong uppkörd i Mumindalen… av misstag såklart, för du hade ett hål i dina byxor.
Men inget är så dumt som fortsättningen i texten.
Först kommer den klassiska kommentaren om att alla bryter ihop i bilen när de är ensamma med polisen, för ni vet, poliser gör ju skillnad på riktigt, och ingen är så bra på att slå på sin egen trumma som poliser i media. Sen att ingen kan bevisa något ”för det skedde ju först i bilen”, det är det ingen som pratar om.
Men vi har ännu inte nått de smaskigaste i texten, det kommer bli ännu bättre. Polisen har nämligen nu upptäckt att folk gör mer än att dansa med rusmedel, de har upptäckt kemsex.
Kemsex är en förkortning av kemikalie-sex och väldigt enkelt, man knullar och tar olika typer av rusmedel, rent tekniskt sett så är det kemsex när människor behöver nyttja alkohol eller små blå piller för att kunna ligga med varandra men det är inte det man menar, det är snarare olika typer av traditionella ”partydroger” som tas, men det finns även folk som gillar olika typer av kombinationer med andra saker, för precis som med sex så har de flesta sina egna preferenser.
Vem som gjort undercover-jobbet på polisen är dock inget Martin varken går in på eller blir utfrågad om. Men information om saken, det har dom.
Tydligen är det i gayvärlden det är som störst enligt Martin, de berättar även om en person de gripit på en kemsex-fest som tydligen tagit metaamfetamin och då haft oskyddat sex med en man med HIV. Jag trodde dessa fördomar var förbi? Men det visar bara ännu mer hur regnbågsflaggan faktiskt behövs, för alla.
”Martin menar att minst en partyknarkare kommer att läsa den här artikeln. Och att den första reaktionen de kommer ha är att vara defensiv.” En bra strategi för att kunna försvara sig om det skulle vara någon haschtomte som mig man fick kritik av. Men Martin har en kollega som är mycket aktiv på Twitter, Erik Petschler:
Om du läser detta Erik så förväntar jag mig en inbjudan till nästa Kemsex-fest! Eller så kanske Martin bara skulle sluta anta att det bara skulle vara partyknarkare som har problem med hans intervjusvar. Jag själv är inte en person som kommer synas på Stureplan någon gång snart, och hur Martin tolkar denna texten är upp till honom.
Men jag och Erik har ju säkert bara börjat tvångsljuga, för det gör man ju tydligen när man brukar narkotika enligt samma polis. Jag har aldrig hört så mycket som en tes om detta från forskarvärlden men Martin har säkert sina källor. Föresten, är det någon som tror att Martin inte är med i SNPF?
Slutklämmen på hela intervjun börjar bli mantra från förbudslobbyn. Det är brukarnas fel att gängen har så stor makt som dom har. Det narkotikafria samhället där gängen inte göds av lönepengar från vanliga Svenssons är i sikte och Martin tar i:
Alla vet ju hur det går till i dag. Vad många av skjutningarna beror på. Och just skjutningarna är något hela samhället tycker är förkastligt. Om du skulle fråga vem som helst av dessa partyknarkare om de vill skicka tusen kronor till IS skulle de sagt nej. Men att skicka tusen kronor till inhemsk kriminalitet, det går bra? Man tror att dessa tusen inte gör någon större skillnad, men det kan jag lova att det gör.
Martin och alla ni andra förbudsivrare som tror att ni kan straffa bort bruket, snälla ge er nu, vi har testat era metoder nu sedan innan jag föddes. Det har lett oss till de högsta döds siffrorna för narkotika i Europa och en gängkriminalitet som snart saknar liknelse.
Låt oss ta den största delen av gängen inkomster och på riktigt börja ta deras pengar och makt ifrån dem och tillbaka till samhället.
Låt oss använda pengarna för att anställa ännu fler poliser som kan ta hand om de riktiga brottslingarna och låt oss bygga skolor och fritidsgårdar där vi kan motverkar rekryteringen på riktigt, inte med några saft och bulle träffar på parkeringar. Låt äldrevården och sjukvården ta del av väldigt efterlängtade resurser och uppgradera vår nationella infrastruktur. Tågen behöver inte vara försenade, pengarna finns. Elnätet kan rustas upp, pengarna finns. Vi måste bara våga ta dom.
Hur mycket det rör sig om kan de lärda tvista om, det kommer bero på hur stor del av marknaden vi kan ta över från gängen och hur snabbt. Ingen tror att de ska lägga sig ner o ge upp. Det har tagit tills nu för exempelvis den Kanadensiska marknaden att äntligen sälja mer legalt gräs än illegalt och det är först nyligen som man sett att mexikanska karteller börjat rikta om sina verksamheter från cannabis.
Ser man på Colorado som har cirka hälften av Sveriges befolkning så börjar dollartecknen snabbt rulla och likaså när man jämför Sverige med Tyskland i de nyligen presenterade modellerna.
Låt oss slå flera flugor i en smäll och ge Sverige den pandemi avlastare som vi så desperat kommer behöva när vi kommer ur. Legalisera cannabis så kan vi börja diskutera vilka luckor vi ska fixa först istället för vilken äldrevårdsavdelning som ska stängas härnäst, eller vilken skola som ska säljas till den privata marknaden.
