Hoppa till innehåll
Att ett läkemedel påverkar hjärnan betyder inte automatiskt att patienten är berusad. I en ny vetenskaplig översikt granskar forskare hur ord som psykoaktiv, psykotrop, euforiserande och berusande används om cannabisbaserade läkemedel. Slutsatsen är att begreppen alltför ofta blandas ihop – trots tydliga skillnader mellan framför allt THC och CBD.
När medicinsk cannabis diskuteras används ofta ord som ”psykoaktiv” och ”berusande” som om de betydde samma sak. Men enligt en ny vetenskaplig översikt publicerad i British Journal of Clinical Pharmacology är den förenklingen problematisk.
Forskarna Martin Woodbridge och Jurgen Fleisch har gått igenom farmakologisk, klinisk och regulatorisk litteratur för att undersöka vad berusning egentligen innebär när det gäller cannabisbaserade läkemedel. De tittar bland annat på hur THC och CBD verkar i kroppen, hur olika administrationssätt påverkar effekten och hur substansintoxikation definieras i WHO:s diagnossystem ICD-11.
Deras centrala argument är att berusning bör bedömas utifrån faktisk funktionsnedsättning – inte enbart utifrån att ett ämne påverkar hjärnan.
Psykoaktiv är inte samma sak som berusande
Skillnaden kan låta språklig, men har enligt forskarna praktisk betydelse. Ett ämne kan påverka centrala nervsystemet och därmed vara psykoaktivt utan att personen för den skull blir berusad eller får nedsatt funktionsförmåga.
I översikten argumenterar forskarna därför för en tydligare uppdelning mellan begreppen psykoaktiv, psykotrop, euforiserande och berusande. En sådan uppdelning skulle bättre spegla hur olika cannabinoider faktiskt fungerar.
Det blir särskilt tydligt när THC och CBD jämförs.
THC kan ge berusning – men effekten varierar
THC påverkar framför allt CB1-receptorer i centrala nervsystemet och kan orsaka berusning. Men effekten påverkas av bland annat dos, administrationssätt och individuella faktorer.
Det innebär att förekomsten av THC i ett läkemedel inte i sig berättar hur påverkad en enskild patient blir.
Ett exempel är skillnaden mellan olika sätt att tillföra THC. Vid oralt intag bildas högre nivåer av den aktiva metaboliten 11-hydroxy-THC, vilket enligt översikten kan öka både sannolikheten för och graden av berusning. Även individuella skillnader i hur kroppen omsätter THC kan påverka effekten.
För medicinsk användning innebär det att berusningsrisken behöver bedömas utifrån mer än bara vilket ämne ett läkemedel innehåller.
CBD ger en helt annan bild
För CBD ser forskarnas bedömning annorlunda ut.
CBD har en annan farmakologisk verkningsmekanism än THC och orsakar enligt den litteratur som forskarna gått igenom inte eufori eller den funktionsnedsättning som förknippas med berusning vid kliniskt relevanta doser. Forskarna bedömer därför att CBD inte uppfyller ICD-11:s kriterier för ett berusande ämne.
Skillnaden illustrerar samtidigt problemet med att tala om cannabisbaserade läkemedel som om alla cannabinoider hade samma egenskaper. THC och CBD kan förekomma inom samma typ av behandling, men deras farmakologiska egenskaper och potential att orsaka berusning skiljer sig tydligt åt.
Orden kan få praktiska konsekvenser
Det här handlar inte bara om vilken terminologi forskare använder. Hur cannabisbaserade läkemedel beskrivs kan enligt författarna få betydelse för bland annat förskrivning, information till patienter, informerat samtycke, patientsäkerhet och regulatoriska beslut.
Att använda ”psykoaktiv” och ”berusande” som om orden vore synonymer riskerar därför att skapa en alltför förenklad bild.
Det betyder inte att THC saknar risker eller att behandling med cannabisbaserade läkemedel aldrig kan påverka funktionsförmågan. THC kan vara berusande. Poängen är snarare att påverkan behöver beskrivas utifrån vad som faktiskt sker hos patienten och under vilka förutsättningar.
Översikten är inte en ny klinisk studie på patienter, utan en narrativ genomgång av tidigare forskning och regulatoriska ramverk. Den visar därför inte hur vanligt det är att patienter blir berusade av medicinsk cannabis. I stället försöker forskarna skapa ett tydligare språk för hur effekterna ska beskrivas och bedömas.
Den kanske viktigaste skillnaden är också den enklaste: att ett ämne påverkar hjärnan är inte samma sak som att patienten är berusad.
Källförteckning
Woodbridge, M. & Fleisch, J. (2026). Cannabis-based medicines: On the topic of intoxication. British Journal of Clinical Pharmacology. Publicerad online 25 september 2026. DOI: 10.1002/bcp.70840. Tillgänglig via: PubMed (Hämtad: 29 september 2026).
