Native cannabis!

Hur ursprungsbefolkningen formar cannabisindustrin

När Mary Jane Oatman först mötte Rob Pero år 2021 var det inte vid något styrelsemöte eller en formell konferens – utan genom deras gemensamma passion för cannabis och dess potential att förändra ursprungsbefolkningars samhällen.

Pero, ägare till CBD-dryckesföretaget Canndigenous, försökte navigera den komplexa vägen att få in sina produkter på stammarknader, medan Oatman, medlem av Nez Perce-stammen, arbetade med att lyfta hans varumärke i Tribal Hemp.

År 2022 insåg de att det var dags att agera – och Indigenous Cannabis Industry Association (ICIA) föddes.

“Vi insåg att stammarna verkligen ledde vägen och behövde en plattform för att visa upp goda exempel och bygga ett sammanhållet nätverk,” säger Oatman, som idag är organisationens verkställande direktör.

ICIA var inte bara en idé – det var en nödvändighet. Många entreprenörer inom urfolkssamhällen arbetade utanför sina egna stams regeringar och kämpade för att bygga varumärken i en marknad full av möjligheter men också stora utmaningar.

Oatman och Pero såg både det positiva – som världens första drive-thru-dispensär och konsumtionslounge på NuWu – och det negativa, där rovgiriga aktörer utnyttjade stamgemenskaper.

För att fylla tomrummet skapade de ICIA – ett centrum för policy, databas och påverkansarbete för ursprungsbefolkningar.

Organisationen samarbetar nu med MJBizCon för att introducera Indigenous Cannabis Village – ett särskilt område på mässgolvet som ska främja ekonomisk egenmakt, kulturellt berättande och branschpåverkan.

Förespråkar jämlikhet och inkludering

För Oatman handlar ICIA om mer än bara cannabis – det handlar om att återta berättelsen.

Ursprungsbefolkningar har i århundraden använt växtbaserade läkemedel som heliga redskap och för läkning. För Oatman, som växte upp under DARE-eran och såg sina morföräldrar fängslas för att ha odlat cannabis, är arbetet djupt personligt.

“Många människor har inte gett sig själva tillåtelse att ha en relation till växten,” säger hon. “Vi står fast vid övertygelsen att detta är växtmedicin.”

Utmaningar och möjligheter

En av de största utmaningarna är att balansera ekonomisk utveckling med samhällsnytta. Oatman varnar för att upprepa misstagen från spelindustrin – där snabb expansion ledde till att kvalitet och integritet offrades för vinster.

“Vi vill inte att samma sak ska hända med växtmedicinen,” säger hon.

Hon förespråkar istället samhällsbaserade initiativ som ungdomsprogram och utbildning om säker förvaring av cannabis, för att säkerställa att legaliseringen gynnar alla.

Samtidigt finns det kvarstående missuppfattningar om stamars suveränitet. Många tror felaktigt att stammar kan göra vad de vill eller inte betalar skatt – men i verkligheten verkar de inom ett komplext ramverk av lagar och regler, där intäkterna ofta går till samhällsservice.

Trots utmaningarna ser Oatman enorma möjligheter. Hon menar att stammarna har chansen att sätta en ny standard för kvalitet och hållbarhet – där urfolkskunskap och kultur integreras i odling och produktion.

“Den läkning som kommer ur berättelser är fantastisk,” säger hon, och berättar hur samtal och runda bord lett till återförening och helande i samhällen som tidigare slitits sönder av fängslanden.

Blicken framåt

ICIA arbetar också för att bygga partnerskap mellan urfolks- och icke-urfolksföretag. Oatman uppmuntrar cannabisaktörer att gå med i nätverket, delta i webbinarier och lära känna stammarna i sina regioner.

Hon ser framgångsrika modeller i delstater som Washington och Minnesota, där avtal mellan stammar och statliga operatörer gynnar båda sidor.

“När vi alla kommer samman med växtmedicinens filosofi och utbildning som grund, tar vi både små steg och stora språng framåt,” säger Oatman.

För henne handlar framtiden om att låta urfolkskunskap forma cannabisindustrins utveckling – med fokus på hållbarhet, kvalitet och respekt för växtens läkande kraft.

Originalartikeln hos MjBizDaily!