Hoppa till innehåll
– Ölen, ska det visa sig, är en dryck som skapade ett samhälle, och dom var entusiastiska i sitt ölskapande. Man hade, enligt fynden vi har i alla fall, skapat närmare åtta kornöl och åtminstone tre stycken veteöl.
Skriver författaren Stefan Johansson i del 2 av hans skildring kring människan och berusning.
Innan vi fortsätter det arkeologiska grävandet efter ursprunget för just cannabis så vill jag att vi faktiskt stannar upp en minut och ser hur droger har påverkat civilisationens framväxt överlag. Arkeologer är generellt ganska bra på att peka på sådant men historikerna är desto sämre, vilket medför att vi ibland kanske missar den rent av viktiga kulturella aspekten av skapande och brukande som ändå har säkrat civilisationens sammanhållning och vilka fynd vi har som faktiskt bekräftar det här.
Denna text är framförallt tillägnad ölen.
Det finns mycket att prata om när det gäller sumerisk kultur och civilisationens vagga. Vi befinner oss nu i Mesopotamien, och åren är allt mellan 5000 till 3000 år före vår tideräkning, och det börjar växa fram ett sammanhållet samhälle. Vissa kallar det ett imperium, men det som växer fram är snarare de första stapplande stegen mot framtida imperium. Vi ser en civilisation växa fram med delad kultur, religion, språk och skrift men uppdelat efter städer där varje stad har en egen kung. Det här ska senare falla, och sen plockas upp av grekerna igen med städer du faktiskt kanske känner igen; Sparta, Athen och Rom.
I staden Ur, uppbyggd på västbanken av floden Eufrat, så står man på dagarna och sjunger sånger medan man arbetar med, och sitter på kvällarna och dricker öl. Brygden, som vi inte är helt säkra på hur den kom till, är en del av kulturen i Ur. Man jobbar på dagarna med jordbruket, byggandet och bryggandet, och på kvällen sitter man gärna i sällskap och avnjuter en lätt berusande öl med varandra, och det skapade en sammanhållning som ändå var viktig för samhällets överlevnad
Ölen, ska det visa sig, är en dryck som skapade ett samhälle, och dom var entusiastiska i sitt ölskapande. Man hade, enligt fynden vi har i alla fall, skapat närmare åtta kornöl och åtminstone tre stycken veteöl.
Vi vet det här för att Sumererna var väldigt duktiga kilskriftare. Det finns nämligen åtskilliga lerplattor med nedskrivna ölrecept och hymner tillägnade just bryggerikonsten. Det svåra för oss som idag tittar på den här typen av historia när det gäller andra droger är just att det är arkeologi vi får gå till, men när det gäller ölen och alkoholen så har vi faktiskt saker som på riktigt är nedskrivna.
Det jag egentligen vill peka på här är att synen på droger idag fortfarande är just väldigt eurocentrisk i den mening att vi ser alkoholen på det här sättet, men samtidigt, om vi släpper det massiva grepp den här historieskrivningen har, så kan vi se liknande förhållningssätt runt om i världen fast när det gäller andra droger, och jag tror att vi egentligen famlar i blindo om vi tror att dagens synsätt är något annat än ett modernt påfund.
I Ur drack man sin ganska lätta och behagliga tvåprocentiga öl, senare i Rom och europeiskt medeltid så drack man sitt vin. Detta blev senare i revolutionsårens Frankrike absint, idag avnjuter vi kanske en fin IPA. Det här är en historia vi i stort alla håller med om och känner till, men, det historien om Ur egentligen säger är ju att kulturer och samhällen formas utifrån sina förutsättningar, så det finns ju ingen skada i att kolla på hur kulturer kring andra droger har vuxit fram.
Det kanske är dags nu.
