Politiken gynnar storbolagen!

Löftet om ”craft cannabis” har inte infriats – på grund av politiska beslut som gynnar storbolag

I över ett decennium har legaliseringen av cannabis i USA framställts som en möjlighet för små producenter, lokala varumärken och hantverksodling. I de flesta delstater med försäljning för vuxenbruk har det löftet inte infriats.

Licensstatistik kan ge intrycket av ett brett deltagande, men småskaliga cannabisproducenter som överlever längre än den första etableringsfasen är fortfarande ovanliga. Det som ofta beskrivs som ”craft cannabis” fungerar i praktiken mer som en marknadsföringsetikett än som ett stabilt ekonomiskt segment.

Det här utfallet förklaras ofta med ”marknadskrafter”. Konsolidering ses som oundviklig, skala som effektivt och att små aktörer slås ut som en naturlig del av konkurrensen. Den förklaringen räcker dock inte. Tillbakagången för små cannabisproducenter är snarare ett resultat av politiska designval, särskilt hur konkurrenstrycket har byggts in i systemen.

I lagliga marknader har delstater ofta krävt att licensierade producenter direkt ska bära hela kostnaden för regelefterlevnad, samtidigt som de omedelbart kastas in i konkurrens om grossistpriser. Detta sker långt innan små aktörer hunnit skapa ens grundläggande ekonomisk stabilitet. Företag som tidigt tvingas in i priskrig, samtidigt som de bär höga fasta regelkostnader och har begränsad tillgång till kapital, möter strukturella hinder som är svåra att övervinna.

Andra reglerade branscher erbjuder en tydlig kontrast. I sektorer där småskalig produktion har kunnat förbli ekonomiskt livskraftig har konkurrensen introducerats mer stegvis genom konkreta institutionella val.

Hantverksöl är ett tydligt exempel.

Små bryggerier lyckades inte för att konsolidering förbjöds eller för att konkurrensen stoppades. De lyckades eftersom reglerna gav dem möjlighet till tidig direktförsäljning till konsumenter via taprooms och försäljning på plats, och i vissa fall också möjlighet till begränsad egen distribution. Dessa kanaler gav högre marginaler och snabbare kassaflöde, vilket i sin tur gav utrymme för experiment, varumärkesbyggande och praktiskt lärande innan företagen fullt ut utsattes för grossistmarknadens priskonkurrens. Distributionspressen kom senare, när verksamheten redan fått fäste.

Skala kom efter stabilitet, vilket skapade en marknad där stora och små producenter kunde samexistera.

Cannabis är inte öl, och skillnaderna är betydande. Federal illegalitet, större regelefterlevnadskrav, mer känsliga och snabbt försämrade produkter samt fortsatt konkurrens från den illegala marknaden formar cannabismarknadens ekonomi på ett sätt som alkoholindustrin aldrig behövde hantera. Dessa faktorer gör det svårare för små aktörer att nå stabilitet.

Trots det har cannabisregleringen i stor utsträckning gått i motsatt riktning. Små företag licensieras in i marknader där full regelefterlevnad gäller direkt, och där grossistkonkurrensen startar innan varumärken eller produkter hunnit särskilja sig på ett meningsfullt sätt.

Under sådana förhållanden mäts ”deltagande” vid licenstilldelning, medan överlevnad lämnas åt en marknadsdynamik som gynnar kapitalstarka företag. Grossistpriser faller ofta snabbare än driftskostnaderna, och tillgång till kapital avgör vilka som kan överleva längre perioder av förlust. Många små producenter går runt på marginalen från första dagen eller försvinner tyst från marknaden.

Det här mönstret upprepas i delstater med helt olika politiska kulturer och regulatoriska ambitioner, och det speglar konsekvenserna av att tidigt utsätta små aktörer för fullskalig konkurrens.

Diskussioner om craft cannabis döljer ofta denna verklighet genom att behandla ”craft” som en estetisk eller kulturell kategori snarare än en ekonomisk. Craft cannabis kräver strukturella villkor som gör det möjligt för små producenter att fungera som företag, inte som spekulativa projekt. Minst behövs tillfälliga kanaler för högre marginalförsäljning, regelkrav som är anpassade efter verksamhetens storlek, samt tid att bygga efterfrågan innan priskonkurrensen pressar bort marginalerna.

Mikroföretagslicenser lyfts ofta fram som bevis på att delstater skapat utrymme för craft-aktörer. I praktiken kan de ofta få motsatt effekt.

Genom att kräva att företag ska verka i flera led av försörjningskedjan, samtidigt som de måste uppfylla regler som är utformade för betydligt större aktörer, koncentrerar dessa licensmodeller kostnad, risk och komplexitet redan från start. I stället för att möjliggöra stegvis tillväxt blir företagen tidigt exponerade för exakt de tryck som hantverksvänliga regler i andra branscher varit utformade för att skjuta upp.

Erfarenheter från hantverksöl och andra specialiserade industrier visar att konkurrens fungerar bäst när den introduceras i etapper med tydliga politiska verktyg. När full prispress införs innan företag ens hunnit bli stabila, uppstår förutsägbara effekter där vissa aktörer systematiskt missgynnas.

I takt med att federal reform närmar sig krymper tidsfönstret för att påverka vad som kommer härnäst. Banktillgång, omklassificering och möjligheten till mellanstatlig handel kommer inte i sig att demokratisera cannabismarknaden. Tvärtom kan dessa förändringar, genom att sänka vissa kapitalhinder och förstärka skalfördelar, cementera dagens marknadsstruktur om inte delstater ingriper tidigt.

När konsolideringen väl sitter fast genom distributionsnätverk, avtalsrelationer och mellanstatlig konkurrens återstår för politiker att hantera konsekvenser de inte längre kan styra.

Den centrala frågan är inte längre om cannabis blir en stor amerikansk industri, utan vilken typ av industri den blir.

Marknadsdesign avgör mer än vilka företag som överlever. Den formar vad producenter belönas för, hur produkter differentieras och hur nära företagen förblir kopplade till lokalsamhället. Marknader som byggs kring tidig priskonkurrens tenderar att belöna volym och kapital framför kvalitet och konsumentansvar.

När stabilitet får komma före konkurrens blir verklig differentiering möjlig. När den inte gör det blir konsolidering strukturell snarare än tillfällig.

Originalartikeln hos Marijuana Moment!