Högsta domstolen ombeds pröva fallet med man som åtalats för att ha ljugit om cannabisbruk vid vapeninköp

En man som åtalades efter att ha erkänt att han ljög om sitt cannabisbruk på ett federalt vapeninköpsformulär ber nu USA:s Högsta domstol att ta upp fallet – samtidigt som domarna denna vecka väntas diskutera flera andra mål som rör cannabisbrukares rätt att äga vapen.
I en inlaga till domstolen i slutet av förra månaden hävdar advokaterna för Erik Harris att regeringen ”varken påstod eller försökte visa att Harris var påverkad när han köpte vapnen eller någon gång medan han bar dem” – och att lägre domstolars beslut att upprätthålla vapenförbudet för cannabisbrukare bygger på ”lösa förutsägelser om att de sannolikt utgör en fara om de är beväpnade.”
Detta är ett av flera pågående mål i olika domstolar som rör den federala paragrafen § 922(g)(3), som förbjuder ”olagliga användare av kontrollerade substanser” att äga eller inneha skjutvapen.
Harris försökte först överklaga till den federala appellationsdomstolen i Third Circuit, med argumentet att hans rättigheter enligt det andra tillägget i konstitutionen (rätten att bära vapen) kränkts. När överklagandet avslogs vände han sig till Högsta domstolen.
”Om man drar majoritetens resonemang till sin logiska slutsats, skulle det godkänna en lag som avväpnar miljontals vanliga amerikaner som dricker vin till middagen eller tar en öl efter jobbet,” står det i inlagan. ”Domstolens ingripande behövs.”
Advokaterna pekar också på att justitiedepartementet nyligen bett Högsta domstolen att ta upp ett annat, ”handplockat” fall om vapen och cannabis – ett fall med ”mycket ovanliga omständigheter” som regeringen ser som fördelaktiga för sin ståndpunkt.
I det fallet gäller det en person som enligt domstolens uppgifter inte bara använt cannabis utan även kokain och dessutom sålt droger tidigare – vilket gör honom till en mindre sympatisk figur inför domarna.
”Om domstolen ändå tänker granska frågan (vilket sökanden håller med om att den bör), vore det bättre att göra det i ett fall där en individ endast använt cannabis rekreationellt och inte begått något annat allvarligt brott,” står det i inlagan. ”Detta fall ger också Högsta domstolen möjlighet att pröva om § 922(g)(3) är konstitutionellt vag.”
Inlagan fortsätter:
”Detta mål gör det möjligt för domstolen att direkt fokusera på regeringens motivering för att avväpna rekreationella cannabisbrukare – en fråga av växande nationell betydelse, eftersom cirka 74 procent av amerikaner bor i delstater där cannabis är lagligt i någon form.”
Högsta domstolen kommer på fredag att bakom stängda dörrar diskutera flera mål som rör cannabisbrukares rätt att äga vapen.
Det nya överklagandet kommer samtidigt som Justitiedepartementet (DOJ) separat har bett Högsta domstolen att avvisa ett annat pågående mål i samma fråga – i väntan på ett vägledande beslut som kan skapa prejudikat.
I Tenth Circuit slog en domstol i augusti fast att regeringen måste bevisa att personer som använder cannabis ”utgör en risk för framtida fara” om den vill rättfärdiga ett vapenförbud för cannabisbrukare.
DOJ överklagade beslutet, men en panel med tre domare konstaterade att de ”i stort sett håller med om distriktsdomstolens analys” – bland annat dess bedömning att det saknas historiska paralleller som stöder ett vapenförbud för cannabisbrukare.
Justitiedepartementet hade argumenterat för att förbudet är jämförbart med gamla lagar som hindrade personer med psykisk sjukdom från att äga vapen, men appellationsdomstolen avfärdade detta: ”Regeringen kan inte rättfärdiga policyn på den grunden.”
Domstolen baserade sin analys på Högsta domstolens tidigare Bruen-beslut, som kräver att alla inskränkningar av rätten att bära vapen måste ha historiskt stöd från tiden kring det andra tilläggets tillkomst år 1791.
De historiska paralleller DOJ hänvisade till – bland annat förbud mot att katoliker, lojalister, slavar och ursprungsamerikaner fick bära vapen – ansågs inte relevanta.
Samtidigt har andra domstolar dömt åt olika håll:
- Eleventh Circuit gav nyligen rätt till medicinska cannabispatienter som vill utöva sin rätt att äga vapen.
- En federal domare i Rhode Island slog fast att förbudet var okonstitutionellt mot två tilltalade, eftersom regeringen inte kunde visa att det hade historiskt stöd.
- En domare i El Paso drog samma slutsats i slutet av förra året och avskrev åtalet mot en man som tidigare erkänt sig skyldig.
Frågan har också fått politiska övertoner. Vid en NRA-konferens 2023 antydde Donald Trump att ”genetiskt modifierad marijuana” kunde ha samband med masskjutningar – något som saknar vetenskapligt stöd.
Förra året dömdes Hunter Biden, son till dåvarande president Joe Biden, för att ha köpt och innehaft ett vapen medan han använde crackkokain. Vissa republikanska kongressledamöter påpekade då att ”miljontals cannabisbrukare” i USA också äger vapen – och ifrågasatte varför de inte åtalas på samma sätt.
Detta rättsliga kaos har skapat stor osäkerhet för medicinska cannabispatienter, delstatslagstiftare och advokatgrupper. NRA:s lobbyavdelning har nyligen sagt att de motstridiga domarna har lett till ”en förvirrande rättslig situation” som påverkar amerikaners rättigheter enligt det andra tillägget.
Samtidigt försöker vissa delstater införa egna lagar för att antingen skydda eller begränsa vapenrätten för cannabisbrukare.
I Pennsylvania har en lagstiftare föreslagit att ta bort delstatliga hinder för medicinska cannabispatienter att bära vapen.
I Colorado försökte aktivister samla namn för en folkomröstning om att skydda cannabisbrukares vapenrättigheter – men kampanjen fick inte ihop tillräckligt många underskrifter.
I Kentucky varnade ATF nyligen medborgare för att deltagande i delstatens nya medicinska cannabisprogram innebär att de enligt federal lag förlorar rätten att köpa eller äga vapen.
Efter det lade delstatens lagstiftare fram ett förslag som uppmanar Kongressen att ändra federal lag så att medicinska cannabispatienter får behålla sina vapenrättigheter.
Delstatens guvernör Andy Beshear (D) har uttryckt stöd för initiativet – men tillade att han vill se ”ännu mer genomgripande förändringar på federal nivå.”