Hoppa till innehåll
Studien ger prekliniska bevis för att psilocybin kan förlänga livslängden hos möss och celler från mänsklig vävnad i laboratorium, vilket kan leda till att ämnet används för att förbättra både livskvalitet och livslängd.
Psilocybin, den psykoaktiva substans som finns i magiska svampar, har visat sig förlänga livslängden hos äldre möss med 30 % och öka livslängden för odlade mänskliga lung- och hudceller, enligt forskning publicerad i tidskriften Nature Ageing.
Studien är den första experimentella bevisningen för att psilocybin kan motverka åldrandeprocesser på cellnivå, vilket potentiellt öppnar nya vägar för anti-aging-terapier för människor.
Forskarna testade den så kallade “psilocybin-telomer-hypotesen”—teorin om att ämnet förlänger livet genom att skydda telomerer, de skyddande ändarna på kromosomer som förkortas med åldern. Trots över 150 moderna studier om psilocybins effekter på psykisk hälsa, är detta den första som fokuserar på dess inverkan på åldrande.
Telomerer förkortas varje gång en cell delar sig. När de blir för korta slutar cellen dela sig eller dör, vilket bidrar till åldrandet. När en telomer försvinner helt leder det till att cellen upphör att fungera, vilket i slutändan påverkar organismens livslängd.
I studien delades 19 månader gamla möss—motsvarande 60–65-åriga människor—upp i två grupper: en kontrollgrupp utan behandling och en behandlingsgrupp som fick en initial dos på 5,14 mg/kg psilocybin följt av tio månatliga doser på 15 mg/kg. För människor motsvarar detta ungefär 25 mg, en dos som tidigare testats säkert hos patienter mellan 29 och 70 år.
Forskarna odlade också mänskliga lung- och hudceller i laboratorium och behandlade dem med psilocin, det ämne som psilocybin omvandlas till i kroppen, för att bedöma effekterna på åldrande.
Efter behandling observerade forskarna en 50 % ökning av livslängden för mänskliga hud- och lungceller samt en 30 % ökad överlevnad hos möss jämfört med kontrollgruppen. De noterade att mössen i behandlingsgruppen blev både större och starkare samt uppvisade färre tecken på skörhet.
“Som läkare och forskare inom palliativ vård är en av mina största farhågor att förlänga livslängden på bekostnad av värdighet och funktion. Men de här mössen levde inte bara längre—de åldrades bättre,” säger John Zarrabi, MD, medförfattare till studien, till Neuroscience News.
Zarrabi betonade behovet av ytterligare forskning och påpekade att “vi också måste förstå psilocybins systemiska effekter hos äldre.”
Studien drar slutsatsen att det finns starka bevis för psilocybins potential som anti-aging-terapi, särskilt för äldre vuxna som söker förbättrad livskvalitet i kombination med längre livslängd.
“Vår studie ger det första experimentella beviset för att psilocybin påverkar kännetecken för åldrande, vilket stöder den tidigare föreslagna ‘psilocybin-telomer-hypotesen’. Vi visar att behandling med psilocin/psilocybin förlänger både cellers och djurs livslängd, även när behandlingen påbörjas sent i livet,” skriver forskarna.
“Bortom dess neurologiska och psykologiska fördelar tyder våra resultat på att psilocybin påverkar systemiska åldrandeprocesser, vilket potentiellt förklarar dess långvariga terapeutiska effekter vid flera sjukdomstillstånd,” tillägger de.
“Även om psilocybins inverkan på perifera organ till stor del är outforskad, antyder dessa studier en outnyttjad terapeutisk potential för psilocybins systemiska effekter. Psilocybin kan representera en ‘disruptiv’ läkemedelsbehandling som en ny form av åldringsskyddande medel för att främja hälsosamt åldrande och/eller som en potentiell behandling för åldersrelaterade sjukdomar.”
