Hoppa till innehåll
Psykedelisk behandling väcker stora förhoppningar, men höga kostnader riskerar att stänga ute patienter. I Oregon har forskare undersökt en gruppmodell för personer med depression och låg inkomst. Deltagarna rapporterade tydliga förbättringar – men den lilla studien kan ännu inte visa hur mycket som berodde på psilocybin.
När nya behandlingar utvecklas handlar diskussionen ofta om hur bra de fungerar. En annan fråga är vilka som faktiskt får möjlighet att ta del av dem.
Den frågan står i centrum för en studie som PsyPost uppmärksammade den 16 oktober. Forskarna undersökte om gruppbaserad psilocybinbehandling kunde genomföras för personer med begränsade ekonomiska resurser inom Oregons reglerade system.
Enligt PsyPost kan en enskild session inom systemet kosta omkring 2 000 dollar. För den som redan har svårt att få ekonomin att gå ihop blir det ett betydande hinder. Forskningsledaren Matthew Hicks vill undersöka modeller som på sikt skulle kunna motivera finansiering genom sjukförsäkringar.
Förberedelser på nätet och behandling i mindre grupper
Studien riktade sig till vuxna med diagnostiserad depression och inkomster på högst två gånger den federala fattigdomsgränsen i USA. Deltagarna behövde också ha ett stabilt boende och pågående psykoterapi.
Tjugo personer påbörjade behandlingen och nitton slutförde studien. Upplägget omfattade två förberedande gruppträffar på nätet, två övervakade psilocybinsessioner med en veckas mellanrum och efterföljande digitala samtal för att bearbeta upplevelserna.
Deltagandet var kostnadsfritt, enligt universitetets information om projektet. Studien finansierades av den ideella organisationen Sheri Eckert Foundation.
Depressionssymtomen minskade
Deltagarnas genomsnittliga resultat på Hamiltons depressionsskala sjönk från 22,21 före behandlingen till 8,79 två dagar efter den andra psilocybinsessionen. Vid tremånadersuppföljningen hade genomsnittet stigit till 11,89, men låg fortfarande tydligt under utgångsläget.
Tillfredsställelsen med behandlingen var hög: i genomsnitt 4,8 av 5. Inga svåra biverkningar rapporterades, men tillfälligt illamående, huvudvärk och obehag förekom. En deltagare rapporterade också försämrad depression.
Det digitala upplägget för förberedelser och uppföljning beskrevs av flera som avgörande för att de skulle kunna delta, bland annat av personer som bodde på landsbygden.
Lovande resultat – men inget säkert effektbesked
Studien var framför allt utformad för att undersöka genomförbarhet: gick det att rekrytera deltagare, behålla dem genom behandlingen och erbjuda ett upplägg som de accepterade?
Den saknade kontrollgrupp. Alla visste dessutom att de fick psilocybin och fortsatte med sin vanliga psykoterapi. Därför går det inte att skilja substansens effekt från exempelvis förväntningar, gruppstöd och annan behandling.
Att nitton personer slutförde studien är ett positivt besked om modellens genomförbarhet. Det är däremot för få deltagare för att dra säkra slutsatser om effekt eller ovanliga risker. Resultaten publicerades i Journal of Psychedelic Studies tidigare under 2026.
Gruppformat kan minska personalkostnaderna
Det ekonomiska argumentet handlar till stor del om arbetstid. Psykedelisk behandling omfattar mer än själva substansen: förberedelser, långvarig övervakning och uppföljande samtal kräver personal.
En separat analys från 2023 jämförde gruppinslag med motsvarande individuella upplägg. För det studerade psilocybinprotokollet beräknades personalkostnaderna minska med 34,7 procent, medan de totala rörliga kostnaderna minskade med 19 procent.
Beräkningen gäller ett annat behandlingsupplägg och visar inte vad Oregonstudien kostade. Den illustrerar däremot varför gruppmodeller är intressanta: samma personalresurser kan potentiellt räcka till fler patienter. Lägre kostnader måste samtidigt vägas mot behovet av individuellt stöd och säkerhet.
Oregonstudien ger ännu inget svar på om gruppbaserad psilocybinbehandling är kostnadseffektiv. Den visar att ett sådant upplägg gick att genomföra för en utvald grupp med låg inkomst.
Nästa steg blir större jämförande studier. Först då går det att bedöma både behandlingsnyttan och om modellen kan bidra till att ekonomin får mindre betydelse för vem som får tillgång.
Källor
Dolan, E.W. (2026). Psilocybin therapy has mostly reached the well-off. A small Oregon study tested a cheaper group model for low-income patients. PsyPost, 16 oktober.
Hicks, M., Hicks, O., Bradley, R. och Zwickey, H. (2026). Low-income group psilocybin assisted therapy for depression: An Oregon feasibility study. Journal of Psychedelic Studies. doi:10.1556/2054.2026.00485.
Marseille, E. et al. (2023). Group psychedelic therapy: empirical estimates of cost-savings and improved access. Frontiers in Psychiatry, 14, 1293243. doi:10.3389/fpsyt.2023.1293243.
National University of Natural Medicine (u.å.). Low-Income Group Psilocybin Assisted Therapy for Depression.
Samtliga källor hämtade 17 oktober 2026.
