Hoppa till innehåll
Sömnen krånglar, aptiten försvinner och tålamodet blir plötsligt väldigt kort. För vissa som slutar med cannabis är den första tiden allt annat än enkel. Nu har forskare testat en läkemedelskombination som kan göra abstinensen lättare att ta sig igenom. Resultaten väcker hopp – men med bara 14 deltagare är det fortfarande för tidigt att ropa hej.
Att bestämma sig för att sluta med cannabis är en sak. Att få kroppen att uppskatta beslutet är ibland en helt annan. På dagen kan irritationen ligga nära ytan. På kvällen är man trött, men när huvudet väl landar på kudden verkar sömnen ha andra planer.
Alla som använder cannabis får inte abstinens. Men efter långvarig och frekvent användning kan ett uppehåll ge oro, sömnproblem, minskad aptit och nedstämdhet. Besvären börjar ofta inom ett till två dygn och är vanligtvis som tydligast under den första veckan. Hos personer med omfattande användning kan vissa symtom hålla i sig längre.
Det kan skapa en besvärlig cirkel: man vill sluta, mår sämre när man slutar och vet att cannabis kan lindra obehaget. Då blir det lättare att återvända till något man egentligen hade bestämt sig för att lämna.
Det är den första jobbiga sträckan som forskarna bakom det experimentella preparatet PP-01 vill göra mer hanterbar. I en liten studie, publicerad i The American Journal on Addictions, testade de en kombination av två redan kända läkemedel mot cannabisabstinens.
Två gamla bekanta i en ny kombination
PP-01 innehåller nabilon, en syntetisk cannabinoid, och gabapentin, ett läkemedel som bland annat används vid epilepsi och nervsmärta. I försöket fick deltagarna en daglig dos med 6 milligram nabilon och 600 milligram gabapentin.
Nabilon påverkar samma typ av receptor som THC. Att använda en cannabinoid för att hjälpa någon genom cannabisabstinens kan vid första anblick låta som en omväg. Men tanken är att ge kroppen en mer kontrollerad övergång när den regelbundna cannabisanvändningen upphör.
Gabapentin verkar på ett annat sätt. Forskarna hoppas att de två substanserna tillsammans ska kunna lindra flera delar av abstinensen, snarare än att bara hjälpa mot ett enskilt besvär.
Det är dock viktigt att skilja på en rimlig idé och något som faktiskt har visats. Studien jämförde kombinationen med placebo, inte med nabilon och gabapentin var för sig. Den kan därför inte säga om båda substanserna behövs eller om kombinationen är bättre än en av dem ensam.
Samma personer fick prova båda alternativen
De 14 deltagarna var vuxna med måttligt eller svårt cannabisbrukssyndrom. Det är en diagnos som handlar om ett bruk som orsakar betydande problem eller lidande, inte enbart om hur ofta någon använder cannabis.
Deltagarna använde cannabis dagligen eller nästan dagligen och hade tidigare upplevt abstinens när de försökt sluta. Före försöket uppgav de en genomsnittlig användning på omkring 3,5 gram om dagen. De sökte inte behandling, men gick med på att avstå från cannabis under studiens övervakade vistelser.
Försöket hade en så kallad överkorsningsdesign. Det innebär att deltagarna fick PP-01 under den ena perioden och placebo under den andra, med slumpmässigt bestämd ordning. Mellan perioderna låg ett uppehåll på 14 dagar. Tolv personer genomförde båda behandlingsperioderna.
Fördelen är att forskarna kan jämföra samma persons upplevelser med och utan läkemedlet. Skillnader mellan människor får då mindre betydelse. Men upplägget trollar förstås inte bort det lilla deltagarantalet.
Under varje vistelse fick deltagarna fyra dagliga doser och beskrev både hur svåra symtomen var och hur mycket de störde. Forskarna följde också bland annat sömn, matintag, vikt och vissa fysiologiska mått.
Mindre abstinens, mindre sug och bättre sömn
När deltagarna fick PP-01 rapporterade de lindrigare abstinens och upplevde symtomen som mindre besvärande än när de fick placebo. Skillnader började märkas redan inom några timmar efter den första dosen.
Även suget efter cannabis minskade och sömnen förbättrades. Enligt deltagarnas sömnuppgifter sov de mellan ungefär en halvtimme och 1,7 timmar längre per natt under den aktiva behandlingen, beroende på vilken dag som jämfördes.
Det kanske inte låter särskilt dramatiskt på papper. Men den som har legat vaken större delen av natten vet att en extra timmes sömn kan få nästa dag att kännas betydligt mindre motig.
Forskarna såg också skillnader i matintag och vikt. Under placeboperioden tappade deltagarna i genomsnitt omkring två kilo fram till utskrivningen, medan vikten hölls mer stabil med PP-01. Matintaget var också generellt högre under den aktiva behandlingen.
Här behöver två saker hållas isär: sug efter cannabis och hunger är inte samma sak. Studien rapporterade både minskat cannabissug och bättre bibehållet matintag. Det handlar alltså inte om att läkemedlet skulle minska ”munchies”, utan snarare om att deltagarna lättare kunde äta under uppehållet.
En bättre vecka är inte samma sak som ett varaktigt resultat
Resultaten är intressanta, men studien svarar främst på en ganska avgränsad fråga: kan PP-01 lindra abstinens under några dagar i en kontrollerad miljö?
Den visar inte att deltagarna lättare lyckades sluta med cannabis på lång sikt. Den visar heller inte att behandlingen minskar återfall eller fungerar lika bra hemma, där vardagens stress, vanor och tillgång till cannabis finns kvar.
Deltagarna var dessutom en utvald grupp. Personer som använde cannabis för medicinska tillstånd uteslöts, liksom personer med vissa instabila psykiska eller kroppsliga sjukdomar. Resultaten kan därför inte direkt överföras till exempelvis patienter som behöver avsluta en ordinerad cannabisbehandling.
Det är en viktig skillnad. En behandling kan vara lovande i ett kort laboratorieliknande försök och ändå behöva mycket mer forskning innan man vet vilka den hjälper i praktiken.
Lovande betyder inte biverkningsfritt
Inga allvarliga biverkningar rapporterades under försöket. Däremot förekom milda upplevelser av bland annat trötthet, avslappning och att känna sig påverkad. Sådana rapporter var vanligare med PP-01 än med placebo.
Det gör också studiens blindning värd att fundera över. Varken deltagarna eller de som bedömde behandlingen skulle veta vilket alternativ som gavs. Men om ett preparat ger en märkbar känsla av rus kan deltagarna börja ana svaret. Det är en möjlig svaghet när en stor del av resultaten bygger på hur de själva beskriver sitt mående.
Och även om inga allvarliga problem syntes hos de här deltagarna är fyra doser per period alldeles för lite för att avgöra säkerheten vid längre behandling. Sällsynta biverkningar är dessutom svåra att upptäcka i en grupp på bara 14 personer.
Företaget bakom preparatet betalade studien
Försöket finansierades av PleoPharma, företaget som utvecklar PP-01. Flera av författarna var anställda i bolaget och hade aktier eller aktieoptioner. Andra arbetade som konsulter åt företaget.
Det innebär inte att resultaten ska avfärdas. Företagsfinansierade studier är vanliga inom läkemedelsutveckling. Men kopplingarna behöver vara synliga, och resultaten blir mer övertygande om de kan bekräftas i större studier och av oberoende forskare.
Det är också här den försiktiga optimismen hör hemma. Det finns en signal att undersöka vidare, men fortfarande flera frågor att besvara: hur länge behandlingen behöver pågå, vilka patienter som har mest nytta av den och om symtomlindringen faktiskt hjälper människor att förändra sitt bruk.
Hjälp genom starten kan vara värdefullt
Cannabisabstinens kan ibland avfärdas som något man bara får bita ihop och ta sig igenom. Men sömnbrist, oro och dålig aptit blir inte mindre verkliga för att de uppstår när någon försöker göra en förändring.
En eventuell läkemedelsbehandling skulle inte lösa alla delar av ett problematiskt cannabisbruk. Däremot skulle den kunna göra starten lättare och ge bättre förutsättningar att ta emot annat stöd.
PP-01 är fortfarande ett experimentellt preparat. De här resultaten är en början, och större studier behöver visa om förhoppningarna håller. Men själva frågan är värd att ta på allvar: hur hjälper vi den som vill sluta, men vars kropp protesterar?
Ibland börjar ett större steg framåt med något ganska vardagligt. En måltid som faktiskt blir uppäten. En natt med mer sömn. Och en morgon då tålamodet räcker åtminstone fram till kaffet.
Källor
Berriex, C. (2026). ‘Cannabis Withdrawal Treatment: Experimental Drug Shows Promise in Small Trial’, High Times, 29 september. Tillgänglig på: https://hightimes.com/health/cannabis-withdrawal-treatment-experimental-drug-shows-promise-in-small-trial/ (Hämtad: 30 september 2026).
Connor, J.P., Stjepanović, D., Budney, A.J., Le Foll, B. och Hall, W.D. (2022). ‘Clinical management of cannabis withdrawal’, Addiction, 117(7), s. 2075–2095. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1111/add.15743 (Hämtad: 30 september 2026).
Slagle, A.F., Constantine, J., Kushner, H., Graham, S. och Constantine, G. (2026). ‘Proof-of-concept trial of PP-01 for mitigating cannabis withdrawal syndrome in participants with cannabis use disorder’, The American Journal on Addictions, publicerad online 9 september. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1111/ajad.70202 (Hämtad: 30 september 2026).
