Tusentals fortsätter med opioider efter operation – ändrad behandling kan minska förbrukningen

Omkring 7 000 patienter per år fortsätter att hämta ut opioider flera månader efter en operation, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Samtidigt pekar en av delstudierna på möjligheter att minska opioidförbrukningen efter större kirurgi genom att förändra hur smärtlindringen ges.

Smärtlindringen ska hjälpa patienten genom återhämtningen. Men vad händer när läkemedelsuttagen fortsätter långt efter ingreppet?

Den frågan står i centrum för Claes Geddas avhandling vid Karolinska Institutet. Forskningen undersöker både hur vanligt långvariga opioiduttag är efter kirurgi och vilka faktorer som hänger samman med dem.

Över en miljon opererade ingår

Den största studien omfattade 1 245 211 vuxna som opererades i Sverige mellan 2018 och 2022. De hade inte hämtat ut opioider under perioden från ett år till 30 dagar före operationen.

Efter ingreppet hämtade 35 132 personer, motsvarande 2,82 procent, ut opioider både under de första tre månaderna och under de följande tre månaderna. Det motsvarar omkring 7 000 patienter årligen.

Resultatet beskriver läkemedelsuttag. Det visar inte att alla dessa patienter hade utvecklat beroende eller hur mycket av läkemedlen de faktiskt tog. Uttag under båda perioderna behöver inte heller innebära daglig användning under hela halvåret.

Riskfaktorer kan identifieras tidigt

Långvariga uttag var vanligare bland bland annat äldre, personer med större sjuklighet och patienter med kronisk smärta, ångest eller depression. Även en nylig cancerdiagnos, alkohol- eller drogproblem och akut kirurgi var kopplade till högre risk.

Patienter som hämtade ut opioider under den första veckan efter operationen hade mer än dubbelt så höga odds för fortsatta uttag flera månader senare.

Studierna visar samband. De fastställer inte att den tidiga förskrivningen ensam orsakade de senare uttagen.

Förbrukningen minskade med 70 procent

I en annan delstudie följdes 842 patienter som genomgick större tjock- och ändtarmskirurgi vid Ersta sjukhus.

Där infördes ett paket av förändringar i smärtbehandlingen: opioider gavs vid behov i stället för enligt ett fast schema, tillsammans med regelbundet gabapentin och klonidin vid genombrottssmärta.

Mellan 2016 och 2019 minskade medianförbrukningen av opioider under de första sex dagarna med omkring 70 procent. Andelen patienter som inte fick några opioider under perioden ökade från ungefär en av tio till nästan en av tre.

Resultaten gäller ett samlat arbetssätt vid ett sjukhus. De visar inte vad varje enskild förändring skulle åstadkomma på egen hand.

Nästa fråga gäller effekten på längre sikt

Opioider är effektiva mot svår smärta, men långvarig användning innebär risker, bland annat beroende och överdosering.

Avhandlingen visar att förbrukningen tidigt efter större kirurgi kan minskas. Om det också minskar risken för långvarig användning återstår att undersöka.

För vården blir utmaningen att förena tillräcklig smärtlindring med en genomtänkt förskrivning och uppföljning. Färre doser är ett viktigt resultat, men den långsiktiga frågan är vad förändringen betyder för patienternas fortsatta behandling.

Claes Gedda försvarar sin avhandling den 4 december 2026.

Källor

Dela denna artikel