Hoppa till innehåll
Lagstiftare kräver svar: ”Hur ska DEA kunna gå vidare utan en domare?”
Den amerikanska processen att omklassificera cannabis har kört fast i ett juridiskt och administrativt vakuum. Nu riktar kongressledamoten Steve Cohen skarp kritik mot myndigheternas hantering och kräver svar från justitiedepartementet.
Bakgrunden är att president Donald Trump tidigare utfärdade en order om att snabba på en omklassificering av cannabis – från den mest restriktiva kategorin, schema I, till den mindre strikta schema III. Ett sådant steg skulle i praktiken erkänna medicinsk användning och kraftigt förändra forsknings- och affärsvillkoren kring substansen.
Men nästan hundra dagar efter ordern syns få konkreta framsteg.
Tidsfrister har passerat – utan åtgärd
I ett brev till justitieminister Pam Bondi och chefen för Drug Enforcement Administration (DEA), Terrance Cole, pekar Cohen på att myndigheterna redan brutit mot lagstadgade tidsramar.
Enligt lagen HALT Fentanyl Act var justitiedepartementet skyldigt att inom sex månader ta fram nya regler för att underlätta forskning på kontrollerade substanser. Den deadline – 16 januari 2026 – har passerat utan att några regler presenterats.
Konsekvensen, enligt Cohen, är att forskningen på ämnen som cannabis och psilocybin fortsatt blockeras eller försvåras.
”Eftersom DEA inte har utfärdat dessa regler har vetenskaplig forskning kring dessa substanser skadats och försvårats”, skriver han.
Ett system utan domare
Den kanske mest akuta komplikationen rör rättsprocessen i sig. När DEA:s chefsdomare i administrativa mål, John Mulrooney, gick i pension sommaren 2025 lämnade han efter sig ett tomrum.
Han varnade själv för konsekvenserna:
”Min pensionering kommer att lämna DEA utan någon administrativ domare som kan pröva detta ärende eller något av myndighetens andra pågående administrativa verkställighetsärenden.”
Det innebär att myndigheten i praktiken saknar den funktion som normalt krävs för att hantera invändningar, hålla förhandlingar och driva igenom regeländringar.
Centrala frågor utan svar
I sitt brev ställer Cohen flera direkta frågor:
- Hur planerar DEA att genomföra en omklassificering utan en administrativ domare?
- Varför har inga regler utfärdats trots lagkrav?
- Hur ska forskningen kunna förbättras när tillgången till substanser fortfarande är begränsad?
Han efterfrågar tydliga svar och en konkret tidsplan.
Analys: Vad betyder detta i praktiken?
Situationen kan låta teknisk – men konsekvenserna är betydande.
1. Omklassificeringen riskerar att stoppas helt
Utan en administrativ domare saknas en central del av den amerikanska regelprocessen. Det gör att hela omklassificeringen kan fastna juridiskt, även om det finns politisk vilja.
2. Forskning fortsätter bromsas
Cannabis ligger fortfarande i schema I, samma kategori som heroin. Det innebär:
- mycket begränsad tillgång för forskare
- tung byråkrati
- få kliniska studier
Den utlovade reformen skulle lätta detta – men förseningen innebär status quo.
3. Ekonomiska konsekvenser för industrin
En flytt till schema III skulle:
- minska skattebördan för cannabisföretag i USA
- öppna för mer traditionella banktjänster
- öka investeringsviljan
Att processen drar ut på tiden skapar osäkerhet i en redan volatil bransch.
4. Politisk trovärdighet på spel
Att en presidentorder inte följs upp med konkret handling riskerar att underminera förtroendet för reformprocessen.
Slutsats
Trots tydliga politiska signaler om förändring har USA:s cannabispolitik fastnat i ett administrativt ingenmansland. Utan nya regler – och utan en domare – står processen still.
Frågan som nu återstår är densamma som kongressledamoten ställer:
Hur ska en omklassificering ens kunna genomföras – när systemet som ska hantera den inte längre fungerar?
