Hoppa till innehåll
Är det så att ”alla” använder cannabis i Sverige idag?
En socialsekreterare, en politiker och en polisanställd. Bakom svenska cannabisrubriker finns människor med anställningar och samhällsuppdrag. Samtidigt använder hundratusentals personer cannabis utan någon laglig marknad att handla på. Sverige straffar kunderna och jagar säljarna – men lämnar affärerna kvar i den undre världen.
Cannabis luktar likadant oavsett om den som röker har arbetskläder, kavaj eller ett kommunalt passerkort. Ändå tycks förvåningen bli större ju bättre användarens yrkestitel låter.
En människa med arbete, utbildning och ansvar ska tydligen inte passa in i bilden.
Men återkommande nyhetsfall visar att cannabis förekommer även bland personer som arbetar i samhällets institutioner. Befolkningsundersökningar visar samtidigt att användarna är betydligt fler än dem som fastnar i polisens kontroller.
Det borde förändra diskussionen. Från vilka slags människor som använder cannabis till vad politiken faktiskt gör med dem – och vem som tjänar pengar på deras efterfrågan.
Kommunanställda, vårdpersonal och politiker
Hösten 2024 avslöjade P4 Sjuhärad att en socialsekreterare i Borås hade rökt cannabis med en gängkriminell man. Senare framkom också en privat relation inom avhopparverksamheten. Där fanns allvarliga frågor om yrkesansvar, utöver själva cannabisbruket.
Men cannabis förekommer även utan den typen av omständigheter.
I mars 2025 rapporterade Sveriges Radio att en sverigedemokratisk ledamot i Skåne dömts för ringa narkotikabrott efter att ha erkänt cannabisbruk. Hon hade lämnat sina politiska uppdrag före domen.
I september 2026 rapporterade Mitt i om en psykiater anställd av Region Stockholm som dömts efter att polisen hittat cannabis och kokain på honom. Mannen uppgav att preparaten var avsedda för eget bruk.
Även inom Polismyndigheten finns dokumenterade fall. En polisanställd kvinna avskedades 2022 efter att ha dömts för ringa narkotikabrott. Enligt Publikt hade två delvis använda cannabisjointar hittats i hennes väska.
Händelserna är olika och säger inte hur vanligt cannabisbruk är inom respektive yrkesgrupp. Men tillsammans visar de att cannabis inte stannar utanför dörren bara för att det står kommun, region eller myndighet på skylten.
Ett vanligt liv ryms också bakom statistiken
CAN:s rapport Vanor och konsekvenser 2025, publicerad i mars 2026, visar att knappt tre procent av befolkningen mellan 18 och 84 år uppgav att de använt cannabis under det senaste året. Det motsvarar storleksordningen ett par hundra tusen människor.
Majoriteten av användarna uppgav mellan en och elva användningstillfällen under året. Andra använde oftare.
Det är en bred grupp, inte en gemensam livsberättelse. Där finns olika vanor, förutsättningar och problem. Sporadiskt bruk är inte detsamma som beroende, och en anställning utesluter inte heller att någon kan behöva hjälp.
Brås studie av drygt 10 000 identifierade darknetköpare ger ytterligare perspektiv. Köparna hade generellt högre inkomster och utbildning än personer som misstänktes för ringa narkotikabrott. Studien gällde flera sorters narkotika, men visar att den synliga gatuhandeln bara berättar en del av historien.
Alla användare står inte på ett torg och väntar på att bli upptäckta. Några sitter på nästa arbetsmöte.
Ett test kan kosta jobbet
För den som har en anställning kan cannabisfrågan få konsekvenser långt utöver ett eventuellt bötesstraff.
Arbetet rapporterade 2025 om en lageranställd på Ica som förlorat jobbet efter ett positivt THC-test. Mannen nekade till att ha använt droger. Fallet handlar därför om ett omstritt provresultat och dess följder, inte om ett erkänt cannabisbruk.
Frågan är fortsatt aktuell. Den 30 september 2026 inledde Integritetsskyddsmyndigheten en granskning av Ica Gruppens och Ica Sveriges drogtester av arbetssökande. Tillsynen gäller hur personuppgifter behandlas i samband med testerna.
Säkerheten på jobbet måste tas på allvar. Det måste även skillnaden mellan tidigare användning och påverkan under arbetstid.
I AD 2024 nr 46 konstaterade Arbetsdomstolen att de aktuella cannabisproven visade nedbrytningsprodukten THC-syra. Resultaten kunde visa tidigare användning, men inte att arbetstagaren var cannabispåverkad när proverna togs.
Det är en viktig gräns. En arbetsgivare behöver kunna bedöma om någon kan arbeta säkert. Ett provsvar får inte tillskrivas fler egenskaper än det faktiskt har.
Sverige har en cannabismarknad utan lagliga butiker
För vuxna som vill köpa cannabis för nöjesbruk finns ingen laglig svensk försäljningskanal.
Efterfrågan försvinner inte för det. Den möts av en illegal marknad där kriminella nätverk spelar en betydande roll.
Brå beskriver hur nätverk kan kontrollera försäljningsplatser och sköta hela kedjan från smuggling till distribution. Konkurrensen om handeln kan bidra till våldsamma konflikter.
Alla cannabisförsäljare tillhör inte ett gäng. Handel sker också mellan bekanta och genom aktörer utan tydliga kopplingar till etablerade kriminella nätverk. Köparen har ändå begränsad insyn i vilka som tjänar pengar längre upp i kedjan.
Där ligger den politiska motsägelsen: samhället vill minska de kriminellas inkomster, men tillåter ingen laglig försäljning som kan konkurrera om kunderna.
Förbudet har inte stängt marknaden. Det har bestämt vilka som är beredda att driva den.
Kunden vill ha cannabis men kan få hot på köpet
Den som köper några gram cannabis har inte därmed sökt sig till vapenhandel, utpressning eller grova våldsbrott. Men på den illegala marknaden kan kontakterna överlappa.
Polisens lägesbild över utsatta områden beskriver hur kriminella nätverk kan utnyttja unga som använder cannabis eller tramadol. De kan pressas att utföra tjänster eller brott. Hot riktas ibland också mot deras familjer.
Påhittade skulder, så kallade bötningar, används för att tvinga unga att sälja narkotika.
Detta är dokumenterade förhållanden i utsatta miljöer, inte vad som händer vid varje cannabisköp. Men det visar att själva inköpsvägen kan utsätta människor för risker som går långt utöver substansen.
Den som vill använda cannabis behöver alltså förhålla sig till två skilda risker: vad användningen kan innebära och vilka människor handeln kan föra personen i kontakt med.
En politik som säger sig skydda människor måste ta båda på allvar.
Gängen behöver inga fler kunder från politiken
Cannabis kan orsaka hälsoproblem. Ingen ska köra bil eller utföra riskfyllt arbete med nedsatt förmåga. Människor med skadligt bruk behöver stöd.
Men inget av detta besvarar frågan om varför all försäljning för nöjesbruk ska lämnas åt illegala aktörer.
En reglerad marknad skulle inte automatiskt få den illegala handeln att försvinna. Priser, tillgänglighet, kontroll och reglernas utformning skulle vara avgörande. Däremot skulle vuxna kunna få en inköpsväg som inte kräver kontakt med en illegal försäljare.
Det alternativet borde kunna diskuteras utan att debatten omedelbart förvandlas till ett förhör om huruvida någon tycker att cannabis är nyttigt.
Människor använder cannabis redan i dag. De har olika bakgrund, olika arbeten och olika skäl. Några får problem, andra sköter sina liv utan att omgivningen märker bruket.
Att låtsas att alla tillhör samma grupp gör politiken sämre. Att lämna försäljningen åt den illegala marknaden gör de kriminellas affärer bättre.
Kollegan behöver kanske ingen moralpredikan. Politikerna behöver däremot förklara varför den enda tillåtna affärsidén är att låta bli – medan de som struntar i lagen tar betalt.
Källor:
- CAN, mars 2026: Vanor och konsekvenser 2025. Cannabisanvändning och användningsfrekvens i befolkningen. can.se
- Brå, 2021: Narkotikamarknader. Köpargrupper, försäljningsformer och kriminella nätverk. Brå – Brottsförebyggande rådet
- Polismyndigheten, 2023: Lägesbild över utsatta områden. Hot, bötningar och utnyttjande av unga med eget narkotikabruk. polisen.se
- IMY, 30 september 2026: Granskningen av Icas drogtester av arbetssökande. IMY
- Arbetsdomstolen: AD 2024 nr 46, om vad de aktuella cannabisproven kunde visa. arbetsdomstolen.se
- Arbetet, 2025–2026: Icas drogtester och den lageranställdes nekande. Arbetet
- Sveriges Radio, 31 mars 2025: SD-ledamot i Skåne dömd för cannabisbruk. Sveriges Radio
- Mitt i, 23 september 2026: Psykiater dömd efter innehav av cannabis och kokain. Mitt i
- Publikt, 5 oktober 2022: Polisanställd avskedad efter narkotikabrott. Publikt
- Sveriges Radio och SVT, 2024–2025: Socialsekreteraren i Borås och uppföljningen om avhopparverksamheten. www.sverigesradio.se
