Hoppa till innehåll
En kontroversiell brudbukett blev hämtad av polis och destruerad innan man insåg att det var helt laglig hampa. ”Resurser måste omfördelas till de brott som faktiskt skadar samhället.” Skriver Otto Larsson
Det är knappast en nyhet att polisen lider av resursbrist. Företrädare slår larm, anmälningar som för allmänheten framstår som lättutredda läggs ner, tryggheten minskar, och samtidigt ökar antalet sprängningar och skjutningar. Ändå finns det ett område där polisens nit aldrig tycks sina: jakten på cannabis.
Ett talande exempel är när polisen under en husrannsakan beslagtog en brudbukett, i tron att den innehöll narkotika. I efterhand visade det sig vara industrihampa – fullt lagligt. Men beskedet kom först efter att buketten redan hade skickats till destruktion. Resultatet? En förstörd minnesdag för brudparet och skadade gästers upplevelser, ersatt av ett skadestånd på 4 500 kronor. Ett bröllop reducerat till en paragraf i ett polisprotokoll.
Detta är inte en enstaka fadäs. Det är ett symptom på en skev prioriteringsordning. En myndighet som gång på gång pekar på underfinansiering och överbelastning lägger ändå oproportionerligt mycket kraft på cannabisrelaterade ingripanden – medan grova våldsbrott, inbrott och sexualbrott förblir ouppklarade.
När resurser riktas mot att misstänkliggöra och beslagta hampablommor leder det till två tydliga konsekvenser:
- Misshushållning med resurser. Utredningar av allvarliga brott fördröjs, läggs ner eller prioriteras bort. Brottsoffer lämnas utan rättvisa.
- Rättsosäkerhet och övertramp. Oskyldiga drabbas, egendom förstörs och förtroendet för rättsstaten urholkas – som i fallet med brudbuketten.
Att polisens knappa resurser används till att jaga cannabis är inte rimligt. Forskning och expertutlåtanden visar att cannabisbruk inte är ett samhällshot jämförbart med andra droger, ändå behandlas det som en högsta prioritet.
Cannabis blir därmed mer av en symbol för statens maktutövning än ett reellt brottsligt hot. När kampen mot cannabis ges företräde framför kampen mot stöld, våld, ekonomisk brottslighet eller sexualbrott, blir budskapet till medborgarna tydligt: lagens symbolvärde väger tyngre än vår trygghet.
Vem försvarar medborgarnas rättigheter?
När polisen beslagtar en brudbukett i tron att det är narkotika – och förstör den innan sanningen kommer fram – är det inte bara blommor som går förlorade. Det är tilliten till rättsväsendet.
Det är hög tid för ett paradigmskifte. Resurser måste omfördelas till de brott som faktiskt skadar samhället. Cannabislagen bör hanteras proportionerligt, inte som ett alibi för resursslöseri. Polisen ska inte ha carte blanche att jaga växter medan våldsbrott och organiserad kriminalitet lämnas att växa i fred.
