Hoppa till innehåll
Amir Englund, den svenska cannabisforskaren från Queens collage har skrivit en artikel för Sciencealert.com som vi har översatt!
USA har gjort betydande framsteg i att legalisera cannabis, med nästan hälften av delstaterna som har lagar som tillåter rekreationell användning. Ändå förblir legaliseringen av cannabis en het, polariserande debatt som ofta utnyttjas av politiker för att vinna röster – antingen genom att framkalla rädsla för skadeverkningarna av legalisering eller genom att lova minskad våldsbrottslighet och ökade skatteintäkter från cannabisförsäljning.
Vetenskapen kring cannabisens skadeverkningar är relativt väl etablerad. Frekvent användning av högpotent cannabis, särskilt i unga år, är en riskfaktor för olika psykiska hälsotillstånd – särskilt schizofreni. Det kan också leda till kognitiv försämring, dåliga skolresultat och ökad risk för cannabisberoende.
Cannabisanvändning före bilkörning – inom cirka åtta timmar efter konsumtion – ökar risken för trafikolyckor. Om det används under graviditet kan det orsaka komplikationer vid födseln.
Cannabisens styrka är en av de främsta orsakerna till dess skadeverkningar, och delstater i USA med legal cannabis har sett en dominans av högpotenta produkter. Denna ökning av potensen började dock redan under förbudstiden, både i USA och Europa.
Det finns också vissa bevis för att styrkan på cannabisprodukter i legala butiker överdrivs för att göra dem mer attraktiva för konsumenter.
Användningsnivåerna är högre i delstater där cannabis är lagligt. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att legalisering driver fler att använda cannabis. Totalt sett är bevisen blandade, men data tyder på att legalisering är kopplad till en ökning av cannabisanvändning bland vuxna, medan tonåringars användning verkar vara oförändrad.
Bakgrundstrender spelar en roll: cannabisanvändningen har ökat sedan början av 2000-talet, långt innan legalisering infördes.
En annan komplikation är att data om droganvändning oftast samlas in genom enkäter, där underrapportering är vanlig på grund av ”sociala önskvärdhetsbias” – där människor inte vill erkänna beteenden som kan få dem att framstå i dålig dager.
Ett område som väcker oro är ökningen av besök på akutmottagningar på grund av cannabisinducerad psykos och oavsiktlig förgiftning hos barn, särskilt i områden med hög densitet av cannabisshoppar. En bidragande faktor är högpotenta ätbara produkter, ofta i form av godis.
I Quebec, Kanada, har man begränsat styrkan på ätbara produkter och förbjudit sådana som kan tilltala barn, vilket har lett till att butiker säljer cannabisinfuserade grönsaker istället för godis. Tidiga resultat visar färre barn som behöver akutvård och ingen ökning av akuta psykoser.
Cannabislegalisering är inte ett binärt val. Hur en lagstiftning utformas påverkar hur många som använder drogen och vilken skada den orsakar samhället. Marknadsföring, antal butiker, öppettider, skatter, priser, åldersgränser och produktmärkning är faktorer som kan påverka drogbrukets omfattning och skadorna, precis som de gör med alkohol.
Uruguay legaliserade cannabis 2012 och antog flera restriktiva åtgärder. Landet har inte sett någon ökning i cannabisanvändning, uppfattade skaderisker eller beroenden jämfört med grannländer.
En seriös debatt om legalisering bör också överväga förbudets effektivitet och skadeverkningar. Förbud överlåter cannabisens enorma vinster till kriminella organisationer, vilket stärker deras makt och möjliggör våldsamma aktiviteter. Forskning har funnit kopplingar mellan ökad tillämpning av narkotikalagar och ökad våldsnivå.
Bevisen för att strafflagar minskar cannabisanvändning är svaga, och experter har diskuterat många andra skadeverkningar av förbudet.
Det finns ingen perfekt drogpolicy, och droger som cannabis kommer alltid att finnas i mänskliga samhällen. Framtida cannabislagstiftning bör anta en nyanserad och evidensbaserad strategi, och dra lärdomar från USA och andra delar av världen där cannabislagar har liberaliserats.
Originalartikeln hos TheConversation.com
