Hoppa till innehåll
”Fantastiskt – men inte för alla.” Så presenteras Agneta Sjödins syn på magisk svamp i Expressens rapportering. Bakom kändisrubriken finns en betydligt större fråga: kan ett narkotikaklassat ämne hjälpa människor med depression? Svensk forskning visar lovande resultat, men också varför debatten behöver rymma både möjligheter och risker.
När Expressen uppmärksammar kändisars intresse för psykedeliska svampar hamnar Agneta Sjödin i blickfånget. I tidningens Facebookinlägg tillskrivs hon formuleringen ”Fantastiskt – men inte för alla”.
Det är en rubrik som lockar till läsning. Men den lämnar också utrymme för frågor. Fantastiskt för vem? Under vilka omständigheter? Och hur mycket av entusiasmen håller när personliga upplevelser möter vetenskaplig prövning?
För den som vill förstå frågan finns det anledning att gå vidare från nöjessidorna till forskningen.
Svensk studie visar snabb lindring
Psilocybin är ett psykedeliskt ämne som förekommer i vissa svampar. Dess möjliga användning vid depression undersöks även i Sverige.
I maj 2026 presenterade forskare vid Karolinska Institutet en randomiserad studie med 35 personer med måttlig till svår återkommande depression. Deltagarna fick antingen psilocybin eller en aktiv placebo. Båda grupperna fick psykoterapeutiskt stöd före, under och efter behandlingen.
Åtta dagar efter behandlingen hade depressionssymtomen minskat mer i psilocybingruppen. Skillnaden var statistiskt säkerställd och bedömdes som kliniskt betydelsefull. Skillnader sågs även efter två och sex veckor.
Deltagarnas egna skattningar visade en förbättring redan efter två dagar, med en skillnad mellan grupperna som höll i sig i drygt tre månader.
Det är resultat som motiverar fortsatt forskning. Samtidigt omfattade studien bara 35 personer. Efter ett år fanns inte längre någon statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna i läkarnas bedömning av depressionssymtomen.
Forskningen ger inget enkelt mirakelsvar
En större tysk studie, EPISODE, visar varför försiktighet behövs när resultaten ska tolkas.
Studien omfattade 144 personer med behandlingsresistent depression. Forskarna undersökte bland annat hur många som fick minst en halvering av sina depressionssymtom efter sex veckor.
På detta huvudsakliga utfallsmått kunde studien inte visa en statistiskt säkerställd fördel för den högre psilocybindosen jämfört med placebo. Andra analyser pekade på minskade depressionssymtom, men de positiva resultaten upphäver inte att studiens huvudmål missades.
Två allvarliga biverkningsreaktioner rapporterades efter den högre dosen, däribland ett fall av kvarstående perceptionsstörning.
Forskningsläget rymmer alltså både tydliga möjligheter och obesvarade frågor. Det ger skäl att undersöka behandlingen vidare, men inte att beskriva den som en bevisad lösning för alla med depression.
”Inte för alla” är en viktig del av budskapet
Även i den svenska studien rapporterade två deltagare som fått psilocybin svår och ihållande ångest som krävde medicinsk bedömning.
Psykedeliska upplevelser kan vara starka och svårförutsägbara. Ångest, panik, illamående och förhöjt blodtryck hör till de möjliga negativa effekterna. Särskild försiktighet behövs vid exempelvis psykossjukdom och vissa bipolära tillstånd.
Den psykiska utgångspunkten och omgivningen spelar också roll. Förväntningar, stöd och miljö kan påverka upplevelsen. Men en trygg miljö är ingen garanti mot komplikationer.
Därför går det inte att likställa svampbruk på egen hand med den behandling som prövas i kliniska studier. Där ingår bedömning av deltagarna, en kontrollerad substans och professionellt stöd.
Även förväntningarna måste granskas
En särskild utmaning är att psilocybin ofta ger så tydliga effekter att deltagarna förstår vilken behandling de har fått.
I den svenska studien kunde nästan alla gissa sin tilldelning. Det gör det svårare att skilja substansens behandlingseffekt från påverkan av förväntningar.
Det innebär inte att förbättringarna är inbillade. Det innebär att forskningen behöver kunna bedöma hur mycket olika delar av behandlingen bidrar.
Samma noggrannhet behövs i mediernas rapportering. En människas positiva erfarenhet kan vara viktig och uppriktig utan att bevisa att metoden fungerar för andra.
Patienternas behov förtjänar mer än kändisrubriker
För Cannabis i Fokus är den principiella frågan välbekant: hur ska samhället förhålla sig till narkotikaklassade substanser som också kan ha medicinsk potential?
En rimlig hållning måste ge utrymme för seriös forskning och samtidigt ställa höga krav på säkerhet och dokumenterad effekt. Patienter tjänar på att lovande behandlingar undersöks ordentligt och att negativa resultat redovisas lika öppet som positiva.
Kändisars berättelser kan öppna ett samtal som annars präglas av stigma. Men det är patienternas behov och forskningens resultat som bör avgöra vilka behandlingar som utvecklas.
Agneta Sjödins uppmärksammade formulering fångar därför något väsentligt. Möjligheterna förtjänar att tas på allvar. Orden ”inte för alla” gör det också.
Källor
- Expressen: Kändisarna som tar magisk svamp, publicerad den 16 oktober 2026, samt det bifogade Facebookinlägget. Fulltexten har inte kunnat granskas. expressen.se
- Yngwe med flera, JAMA Network Open, 2026: Den svenska studien med 35 deltagare, inklusive behandlingseffekt, uppföljning och rapporterad ångest. DOI: 10.1001/jamanetworkopen.2026.12589. PubMed
- Karolinska Institutet: Presentation av studien och dess begränsningar, bland annat deltagarnas möjlighet att gissa vilken behandling de fått. Karolinska Institutet
- Mertens med flera, JAMA Psychiatry, 2026: EPISODE-studien med 144 deltagare, huvudsakligt utfallsmått och säkerhetsresultat. DOI: 10.1001/jamapsychiatry.2026.0132. PMC
- NCCIH, amerikanska National Institutes of Health: Forskningsöversikt om psilocybin, risker och betydelsen av stöd och miljö. NCCIH
