MedCan skydd till Supreme Court!

Högsta domstolen ombedd att avgöra olika tolkningar av federalt skydd för medicinsk cannabis

I ett fall som kan bidra till att klargöra gränserna för en federal lag som skyddar statligt legaliserad medicinsk cannabis från åtal av den federala regeringen, ber en man från Maine nu USA:s högsta domstol att pröva en tvist där USA:s justitiedepartement (DOJ) utrett och därefter åtalat honom enligt federal lagstiftning om kontrollerade substanser (CSA).

I en ansökan till högsta domstolen, inlämnad förra veckan, hävdar Lucas Sirois att Rohrabacher–Farr-tillägget, som har varit en del av den federala lagstiftningen genom budgetpropositioner sedan slutet av 2014, borde förhindra DOJ från att driva fallet mot honom. USA:s appellationsdomstol för den första kretsen avslog tidigare Sirois anspråk, men hans advokater hävdar att det var ett felaktigt beslut.

Sirois åtalades 2021 för en lång lista av brott, kopplade till hans verksamhet som licensierad leverantör av medicinsk cannabis, enligt hans ansökan. Sedan hans gripande har han hävdat att åtalet strider mot Rohrabacher–Farr-tillägget, en bestämmelse i budgetlagen som hindrar DOJ från att använda federala medel för att förhindra delstater från att genomföra sina egna lagar som tillåter medicinsk cannabis.

I sin ansökan till högsta domstolen hävdar Sirois att ”regeringens agerande i detta fall bryter mot Rohrabacher–Farr och resulterar i att DOJ spenderar pengar som inte har beviljats av kongressen. Därför var DOJ:s åtgärder ogiltiga, och den första appellationsdomstolens beslut måste upphävas.”

Det är upp till högsta domstolens domare att avgöra om de ska ta upp fallet, men ansökan påpekar att det för närvarande råder en splittring mellan den första och den nionde appellationsdomstolen när det gäller tolkningen av cannabis-tillägget. Sådana motsättningar ökar vanligtvis sannolikheten för att högsta domstolen ska ta upp ett fall.

”Detta fall ger domstolen en möjlighet att lösa denna splittring och ge en definitiv tolkning av kongressens språkbruk,” står det i ansökan, som hävdar att domarna ”kan fastställa den omfattande osäkerhet som finns kring de skydd som Rohrabacher–Farr-tillägget ger patienter, distributörer, odlare och tillsynsmyndigheter inom medicinsk cannabis.”

Bakgrund till Sirois fall

Sirois fick licens som vårdgivare inom medicinsk cannabis i Maine 2010 och köpte senare en historisk byggnad i Farmington, som han omvandlade till en odlingsanläggning för cannabis. Enligt ansökan hyrde vårdgivare rum i byggnaden och sålde cannabis till grossistpriser till Sirois företag, Lakemont LLC, som sedan sålde det vidare till patienter.

I 2018 nämnde en misstänkt i en separat utredning Sirois som någon med en mycket stor odlingsverksamhet, vilket fick DOJ att inleda en utredning. År 2020 genomförde Drug Enforcement Administration (DEA) en räd mot anläggningen, där en agent i sin ansökan om husrannsakan påstod att Rohrabacher–Farr-tillägget inte gäller eftersom ”medlemmar av konspirationen handlar både med marijuana och kokain.”

Dock hittades inga bevis för kokainrelaterad verksamhet, enligt ansökan, men den federala regeringen väckte ändå åtal mot Sirois för brott kopplade till odling och distribution av cannabis enligt CSA.

Trots att Sirois åberopade Rohrabacher–Farr som försvar avslog distriktsdomstolen hans yrkande. Domstolen argumenterade att DOJ:s utredning var berättigad eftersom Sirois tydligen hade brutit mot en statlig lag från 2011 som förbjuder cannabis-kollektiv.

Sirois överklagade till den första appellationsdomstolen, som dock fastställde det ursprungliga domslutet och ställde sig på DOJ:s sida.

I sitt beslut skrev domstolen att den part som söker skydd under Rohrabacher–Farr-tillägget måste bevisa att DOJ:s åtgärder ”hindrar en delstat från att genomföra sina medicinska cannabislagar.” Vidare menade domstolen att det fanns bevis som pekade på att Sirois faktiskt drev ett kollektiv i strid med Maines egna regleringar.

Överklagan till Högsta domstolen

I sin ansökan till högsta domstolen hävdar Sirois advokater att ”två kritiska fel” begicks i appellationsdomstolens dom.

1. Bevisbördan lades felaktigt på Sirois, vilket tvingade honom att bevisa sin oskuld snarare än att regeringen behövde bevisa att deras åtal var rättfärdigat.
2. Domstolen definierade aldrig vad ”väsentlig efterlevnad” betyder, vilket lämnar utrymme för osäkerhet kring hur personer kan visa att de följer delstatliga cannabislagar.

Advokaterna kallar beslutet ”ohållbart” och argumenterar att ”nuvarande och blivande deltagare i Maines medicinska cannabisprogram förtjänar klarhet i vad som krävs för att anses följa lagen.”

Splittring mellan domstolarna

Ansökan pekar på en avgörande splittring mellan den första och nionde appellationsdomstolen.

• Den första kretsen menar att den åtalade måste bevisa ”väsentlig efterlevnad” av delstatliga lagar.
• Den nionde kretsen har däremot fastslagit att en åtalad måste bevisa strikt efterlevnad, en högre standard.

”Vi har en tydlig skillnad mellan de två domstolar som har prövat frågan, vilket kommer att påverka många potentiella åtalade,” står det i ansökan.

Vidare hävdas att båda domstolarnas tolkningar undergräver syftet med Rohrabacher–Farr-tillägget, som i sin ordalydelse använder ordet ”inga” när det förbjuder DOJ att använda federala medel för att störa delstatliga cannabisprogram.

Högsta domstolens möjliga roll

Ansökan uppmanar högsta domstolen att kliva in för att etablera en enhetlig standard och säkerställa att den federala regeringen respekterar kongressens beslut att skydda medicinska cannabisprogram.

De tre huvudfrågorna som Sirois advokater vill att domstolen ska besvara är:

1. När får DOJ kriminalisera individer som är licensierade enligt delstatliga medicinska cannabislagar?
2. Är det regeringens eller den åtalades ansvar att bevisa efterlevnad av delstatliga cannabislagar?
3. Vilken är den korrekta standarden—”strikt” eller ”väsentlig” efterlevnad?

Högsta domstolen har bett den federala regeringen att lämna in ett svar senast 17 mars.

I en tidigare analys av fallet skrev juristen Christine Baily, som varit första chefsjurist för Massachusetts Cannabis Control Commission, att domen från den första appellationsdomstolen ”understryker de utmaningar som åtalade står inför när de försöker stoppa federala åtal genom Rohrabacher–Farr-tillägget.”

Slutsats

Högsta domstolens beslut att ta upp eller avvisa fallet kan få omfattande konsekvenser för medicinska cannabisaktörer över hela USA. Skulle domstolen ta upp fallet och besluta till Sirois fördel, kan det stärka skyddet för medicinsk cannabis och ytterligare begränsa DOJ:s befogenheter att ingripa i delstaternas cannabislagar.

Originalartikeln hos Marijuana Moment!