Michael – Min första svenska odling

Den tredje delen är här. Michael berättar om hur den första svenska odlingen kom till i en liten stad på ett studentboende.

Tillslut så hittade dom en fosterfamilj där jag kunde bo de sista åren innan jag fyllde 18 och skulle få egen lägenhet. Jag fick lämna Stockholm bakom mig, något jag såg som fördelaktigt då jag inte gillade trångboddheten, jag var van vid med utrymme att rör mig på.

Den lilla staden jag landade i var rätt mysig, medelstor, jävligt lagom med några fabriker och liknande. Det är en sån stad som har 2 skolor, en kommunal för alla arbetare ungarna och en friskola för alla chefernas ungar.

Jag blev satt i en SFI klass de första månaderna, inte för att lära mig svenska utan för att dom behövde bedöma min skolkompetens. Även om jag var mer praktiskt lagd så klarade jag deras tester med relativ enkelhet. Efter ett halvår hade jag tentat av mina gymnasiebetyg och skulle välja högskoleinriktning i samband med att jag fyllde 18 och skulle flytta ut från fosterfamiljen.

Jag sökte in på en djur- och natur-inriktad utbildning som jag hade spanat in, mycket på grund av att de hade boendegaranti, jag längtade efter ensamheten igen. Hos fosterfamiljen var jag inte ensam som extrabarn, på grund av min ålder har jag dessutom fått hjälpa till mer än vad jag ville. Framförallt så hade jag inte fått sätta mina egna drömmars plan i verket.

Jag kom in och blev tilldelad en lägenhet i staden där skolan låg, min första dag gick, inspark och allt det där studentlivet man ska delta i. Jag skaffade några vänner men ingen jag investerade i. Det pratades ofta om cannabis på festerna och i klassen, men det fanns ingen stabil leverantör. Ibland hade någon med sig när de varit hemma över helgen eller något lov, men inte mer än så.

För att få någon typ av kapital hade jag tagit jobb med att leverera tidningar på morgonen, slitigt att gå upp tidigt men bra betalt för den korta tiden man jobbade. Jag kunde dessutom stressa runt på min runda för att sänka arbetstiden ytterligare medans jag fick samma betalning.

Ganska snart så hade jag ett bra startkapital, eftersom jag kunde leva på CSN så hade jag sparat hela lönen från tidningsjobbet länge. Jag hade dessutom sett till att bli vän med några personer från den lokala odlingsbutiken då jag lämnade tidningar dit.

Allt var påtänkt, planerat in i minsta detalj som man skulle sagt. Lamporna skulle jag beställa, krukor och hårdvara så att säga köptes på en dagstur till IKEA, frön hade jag redan införskaffat från en internationell fröbank och näring tänkte jag köpa lokalt.

Allt som saknades var en garderob, jag hade bestämt mig för att bygga en.

Lägenheten jag hade fått var en ombyggd 3-plans villa. De andra 2 hyresgästerna gick också på skolan. Vi hälsade artigt när vi möttes i trappan eller på bussen till skolan, men blev aldrig riktigt vänner, än.

Min lägenhet låg högst upp och hade ett snedtak i sovrummet, i min hall fanns en låst dörr som jag misstänkte ledde in till området bakom snedtaket och mycket riktigt. I en operation som skulle fått MacGyver avundsjuk så fick jag med en glasspinne, en spik och lite jävlar anamma tillslut upp dörren och förutom kylan så var det perfekt. När jag väl fick upp dörren så var det mitt i vintern och isoleringen satt mot sovrumsväggen. Jag kunde höra vinden vina i taket.

Redan dagen efter var jag på bygghandeln och köpte isolering och plywoodskivor. En väldigt enkelt isolering som skulle visa sig förvånansvärt effektiv. Jag satte upp allt och flyttade in krukorna. Jag fick vänta några dagar innan min granne hade fest så jag kunde börja spika och borra, musiken dövade ut ljudet perfekt. Ingen skulle få veta vad jag gjorde på min lilla vind.

Efter att ha mätt temperaturen och säkerställt strömtillgång så satte det äntligen igång. De orangea ljuset på krukorna var nästan hypnotiserande. Fröna hade jag förgrott och satte sedan ner i jorden när de började titta fram. Mina egna små flickor.

Tiden gick och livet gick vidare, jag besökte mina flickor varje morgon och varje kväll.

Jag hade satt en stor plansch på Iron Maiden över dörren till min gömma, visste man inte att den var där så kunde man tveklöst gå in i lägenheten utan att märka av den. Jag var beredd på lukten som skulle komma när dom blev äldre, allt var säkrat med kolfilter och lufttätt material, trodde jag.

Skördetiden kom och allt var fortfarande lugnt, bara dagar efter att jag hade klippt alla blommorna och hängt för tork medans nya frön fick gro så bankade det på dörren.

Jag öppnade och blev snabbt varse om att båda mina grannar inte bara var vänner utan att dom var speciellt förtjusta i cannabis.

Som 2 barn på julafton står dom utanför min dörr med stora smil över sina läppar.
– Vi vet vad du håller på med. Sa dom nästan i kör.
– Vadå? Försökte jag med för att spela dum.
– Det luktar gräsodling i hela mitt kök, precis under tak utrymmet som är bredvid din lägenhet. Jag vet hur det luktar för min storebror hade en sån odling en gång.

Jag hade redan börjat fundera på problemet med distribution. Jag hade spanat på ett ungdomsgäng som hängde nere i centrum men inte gjort något närmande ännu.

Mina cannabisfrälsta grannar blev nu inte bara en bra testgrupp, de blev dessutom min distribution.

Det var ett perfekt upplägg, vi bodde i samma hus alla 3 så ingen kunde tycka det verkade konstigt om vi syntes ihop någonstans, vi kunde skylla på att vi diskuterade något med huset. Alla leveranser skedde genom trapphuset där ingen såg. Jag kunde fritt fokusera på odlandet och så gjorde vi en 50/50 split mellan dom och mig. All var nöjda.

Människor från kringliggande städer och skolor började ta sig till vår lilla by, mina kunskaper om odling och priserna vi kunde hålla var oslagbara överallt. Något som snart fick ögon på sig.

En kväll så kom grannarna upp till mig och var lite uppspelta, de hade fixat en storkund sa dom. Jag var inte riktigt redo för det men jag kunde ju snabbt räkna ut att bulkförsäljning kunde löna sig, mindre förtjänst men också mindre risk.

Jag skulle snart få lära mig en riktig läxa för livet om varför jag nu jobbar själv. I nästa del.