Tillsätt en utredning om att inrätta en svensk modell för juridisk reglering av narkotika. Det föreslår narkotikaforskaren Ted Goldberg, seniorprofessor i sociologi, i ett brev till riksdagens ledamöter. Det är dags att riksdagspartierna lyssnar.

Ted Goldberg är seniorprofessor i sociologi, och har forskat på svensk narkotikapolitik sedan slutet av 1960-talet. Under det dryga halvseklet har han tvingats se på hur Sverige behållit samma narkotikapolitiska inriktning trots alla kostnader som politiken har skapat, och trots att vi inte har uppnått några av de uttalade målen för politiken.
Goldberg har nu skickat ett brev till alla ledamöter i riksdagen där han uppmanar dem att se över den svenska narkotikapolitiken i grunden. Brevet är formulerat lite grand som en riksdagsmotion:
Förslag till beslut
- att riksdagen verkar för att regeringen tillsätter en utredning som undersöker om det kan vara rimligt att skapa, och införa som experiment, en svensk modell för juridisk reglering av narkotika.
Skälet till att Goldberg vill utreda en ny narkotikapolitik är i grunden väldigt enkelt: Den nuvarande narkotikapolitiken har inte fungerat.
När politiken infördes var målet att skapa det narkotikafria samhället. Men när vi tittar på vad som har hänt de senaste 50 åren, har det blivit ett narkotikafritt samhälle? Nej, verkligen inte. Narkotika är oändligt mycket mer tillgängligt idag än det var för 50 år sedan.
Istället har den restriktiva narkotikapolitiken lett till stora kostnader för samhället. Dels i pengar, när allt mer av polisens och rättsväsendets resurser läggs på att försöka upprätthålla narkotikapolitiken.
Men ännu mer i mänskligt lidande och skador på samhället. FN poängterar att de samhälleliga förlusterna ökar om man låter brottsnätverken tjäna pengar på illegala droger. Goldberg listar ett antal effekter:
- våldet i samhället ökar,
- legitima affärsverksamheter och organisationer infiltreras,
- politiker och tjänstemän korrumperas,
- ungdomar dras in i kriminalitet,
- revirstrider mellan brottsorganisationer leder till oskyldiga offer,
- rädsla och otrygghet växer hos medborgarna,
- staten går miste om skatteintäkter,
- ett högt antal narkotikarelaterade dödsfall,
- penningtvätt
Tyvärr är ju den här listan en ganska exakt beskrivning av hur det ser ut i Sverige idag. Politikerna avlöser varandra i talarstolarna och säger att det här ska de minsann ändra på, om vi bara röstar på dem. Men när de väl har blivit invalda i riksdag eller regering gör politikerna ingenting.
Inget riksdagsparti har ens vågat föreslå att utreder vad den restriktiva narkotikapolitiken har haft för effekter. Trots att vi alla kan se de dagliga skjutningarna och sprängningarna. Och trots att Sverige fortsätter ligga i topp i EU när det gäller narkotikadödlighet.
– Men tycker politikerna att det är okay de som har narkotikaproblem dör? frågade Lotta Gröning när Ted Goldberg medverkade i Epoch Times podd för några veckor sedan.
– En politikers första jobb är att bli omvald. Vad de säger off the record och vad de faktiskt gör behöver inte stämma överens med varandra. De tror sig riskera att förlora en massa röster om de skulle ifrågasätta narkotikapolitiken. Den är nästan som helig, svarade Goldberg.
Men förr eller senare kommer politikerna behöva ta in verkligheten. Den restriktiva narkotikapolitiken har inte givit oss något narkotikafritt drömsamhället. Istället toppar vi EU-statistiken över både gängvåld och narkotikadödlighet. Vi kan inte fortsätta så hur länge som helst.
Goldberg är noga med att understryka att han inte har någon färdig modell för legalisering som han vill införa en gång för alla. Han vill inte att de gamla dogmerna ska ersättas med nya som sedan ska ligga fast i ett kommande halvsekel.
Istället vill han se en vetenskapligt experimentell inställning till narkotikapolitiken, och listar några teser som det experimenterande samhället bygger på:
- Beredvillighet att ifrågasätta egna ”sanningar” – en teoris överlägsenhet kan inte konstateras en gång för alla, och därför måste vi med öppna sinnen undersöka många alternativ.
- Förståelse för att man inte kan vara säker på sin sak på förhand – detta innebär bl.a. att man bör vidta åtgärder på prov, trots att man inte har garantier för att dessa kommer att slå väl ut. Kort sagt – ett viss mått av trial-and-error är nödvändigt.
- Evolution – kunskap finns inte en gång för alla utan utvecklas ur osminkade utvärderingar, självkritik och att man vågar se fakta i vitögat.
- Öppenhet för nya idéer – att man undersöker nya uppslag.
- Evaluering – när medel beviljas för ett program ingår alltid finansiering för vetenskapligt hållbara utvärderingar.
- Utvärderingar ska mäta såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter.
- Forskning som motsäger vedertagna sanningar ska publiceras – utan risk för bestraffning.
– Som framgår ovan har inte Sverige tillämpat det experimenterande samhällets principer på narkotikapolitiken, skriver Goldberg syrligt i brevet.
Men förr eller senare lär det bli en förändring, som sagt.
– Även om narkotika inte är gängens största inkomstkällan är den ett viktigt verksamhetsområde, speciellt därför att det finns arbetsuppgifter t.ex. att transportera droger och vapen mellan olika platser, eller att stå vakt medan andra begår brott, som ganska unga människor kan hantera. Därmed underlättas rekrytering av minderåriga till ligorna.
Att inte uppmärksamma den nuvarande narkotikapolitikens betydelse för den organiserade brottsligheten kan betraktas som elefanten i det narkotikapolitiska rummet. Och ju längre vi blundar desto svårare blir det att fortsätta bygga upp det samhället vi eftersträvar, avslutar Ted Goldberg brevet till riksdagsledamöterna.
…
Länkar:
- Ted Goldberg till riksdagsledamöterna: Förslag till ny narkotikautredning
- Epoch Times podd (55 min): Legalisera narkotika? – med Ted Goldberg
