I kvarteret Badskon i Hyllie sitter svensk hampa i ytterväggarna. Fibrerna har blivit isolering hos Ekolution i Staffanstorp, som nu får 77 miljoner kronor i stöd för att också förädla hampa till textilfiber. För byggbranschen är frågan vad som krävs för att nästa byggherre ska välja hampaisolering.

När MKB färdigställde kvarteret Badskon i Malmö provade det kommunala bostadsbolaget hampafiberisolering för första gången. Enligt leverantören Ekolution gick det åt omkring 250 kubikmeter isolering till ytterväggarna. I sin hållbarhetsrapport beskriver MKB materialvalet som ett sätt att minska klimatpåverkan från byggandet. I samma projekt använde bolaget också klimatförbättrad betong.
Hampan sitter alltså redan i ett svenskt flerbostadshus. Hur lätt det är att göra om samma sak i nästa bygge beror på hur väggen ska konstrueras, vad beställaren kräver och vad hela lösningen kostar.
CE-märkt isolering behöver passa i väggen
Hampamagasinet tog den 5 november upp hur regler och bristen på gemensamma standarder kan göra det svårare för hampabaserade byggmaterial att få genomslag. Ekolution uppger att företagets hampafiberisolering redan är CE-märkt med stöd av en europeisk teknisk bedömning.
CE-märkningen visar vilken prestanda tillverkaren redovisar. Enligt Boverket behöver den som använder produkten också bedöma om den passar i det enskilda bygget. För en projektör handlar det om hur hela väggen fungerar, exempelvis om den uppfyller kraven på brandskydd, fuktsäkerhet och värmeisolering. Erfarenheterna från Badskon kan därför vara särskilt användbara för en byggherre som planerar en liknande konstruktion.
Vad kostar det att välja hampa igen?
För en byggherre är det priset på den färdiga väggen som går att jämföra. Där ingår isoleringen, montaget och eventuellt extra arbete med projektering eller dokumentation. Beställarens klimatkrav kan också påverka vilka alternativ som är intressanta. MKB uppger att bolaget under 2024 satte ett tak för utsläppen från byggskedet i alla sina nyproduktionsprojekt.
De offentliga projektbeskrivningarna ger ingen jämförbar kostnad för väggen i Badskon och en motsvarande vägg med konventionell isolering. Därför går det ännu inte att säga vilken roll priset spelade just där. Hur montaget fungerade, vad väggen faktiskt kostade och om MKB har valt materialet igen är frågor som skulle ge en tydligare bild av hur lätt det är att använda hampa i fler byggen.
Spill från isoleringen får en ny marknad
Den 16 november meddelade Naturvårdsverket att Ekolution beviljats 77 miljoner kronor från Klimatklivet till en ny produktionslinje. Där ska grova hampfibrer, bland annat spill från isoleringstillverkningen, förädlas till mjukare fibrer för textil-, möbel- och fordonsindustrin. Den totala investeringen uppgår enligt myndigheten till drygt 133 miljoner kronor.
I Staffanstorp får fabriken därmed fler sätt att ta vara på råvaran. För hampan som byggmaterial blir nästa intressanta besked vad som händer när en byggherre tar med sig erfarenheterna från Badskon in i en ny upphandling. Då går det att se om hampaisolering kan bli ett alternativ som fler räknar på redan från början.
Källor
- Hampamagasinet om regler och standarder för hampa i byggandet. www.hampamagasinet.se
- MKB:s års- och hållbarhetsrapport 2024 och Ekolutions projektbeskrivning för kvarteret Badskon. prod.mkbfastighet.se
- Boverket om CE-märkning av byggprodukter och Ekolutions produktinformation om hampafiberisolering. Boverket
- Naturvårdsverkets besked om investeringsstödet den 16 november. naturvardsverket.se

