Hoppa till innehåll
En ny norsk dokumentär kritiserar cannabisförbudet och rättsstaten själv. Requiem for the Rule of Law skildrar aktivister som utmanar lagen både på gatan och i rättssalar. De menar att förbudet inte bara är fel politik, utan också ett brott mot mänskliga rättigheter.
Requiem for the Rule of Law: Shadows of Prohibition and the Dawn of Awakening är en norsk nyproducerad videodokumentär om cannabisförbudet, och om aktivism i Norge för att avskaffa förbudet. Det är en snyggt klippt film med många bilder och engelsk speakertext. Filmen berättar om bakgrunden till varför förbudet finns, vad norska aktivister har gjort och hur det egentligen borde vara.
Filmen tar avstamp i 1970-talets Nederländerna, där forskare och politiker valde att reglera cannabis istället för att förbjuda. Resultatet blev det världsberömda coffeeshop-systemet. Inspirerade av detta försökte norska aktivister redan 90-talet få till en debatt om reform, men politiker och polis slog igen dörren.
Precis som Sverige och de flesta europeiska länder valde Norge att gå förbudsvägen den gången. Men idag i Norge finns det (till skillnad från i Sverige) en levande politisk diskussion på högsta nivå om att utvärdera och förhoppningsvis verklighetsanpassa narkotikapolitiken i stort, och förbudet mot cannabis i speciellt.
I filmen skildras hur aktivisten Roar Mikalsen och Alliansen för rättighetsbaserad narkotikapolitik gjort upprepade försök att få domstolar att ta ställning till om cannabisförbudet är förenligt med de mänskliga rättigheterna i Europakonventionen och i norsk grundlag. Mikalsen har lämnat in fyra klagomål till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som alla avvisats utan sakprövning.
För att försöka provocera fram domstolsförhandlingar har aktivisterna ägnat sig åt civil olydnad på ett trevligt och ganska roligt sätt.
2021 rökte de på öppet utanför Oslos huvudpolisstation, och utmanade polisen att reagera. Inget hände.
2022 höll de en demonstration vid Stortinget där de överlämnade stora mängder cannabis till myndigheterna. Polisen ingrep inte då heller.
Den 20 april 2023 genomfördes en protest vid Riksåklagarens kontor, där aktivisterna försökte överlämna 100 gram cannabis. När polisen vägrade ta emot det delades det senare ut på Oslos huvudgata. Polisen ingrep fortfarande inte.
Men den 20 april 2024 lyckades de få till en reaktion från rättsväsendet. De öppnade ett cannabiskafé i centrala Oslo. Under drygt en och en halv timme kunde kunderna köpa norskodlad cannabis i butik. Visserligen olagligt, men ändå en försmak av hur det borde vara. Men sedan stängde polisen butiken och beslagtog de 50.000 kronor som försäljningen hade inbringat. Den aktionen gav viss uppmärksamhet även i Sverige.
Kärnan i aktivisternas argument är att cannabisförbudet inte bara är en politisk fråga. Det är ett direkt brott mot grundläggande rättigheter.
För det första undergräver förbudet rätten till en rättvis rättegång och tillgången till ett effektivt rättsmedel, som skyddas av Europakonventionens artiklar 6 och 13. Aktivisterna menar att norska domstolar vägrar pröva bevis som visar hur lagarna tillämpas godtyckligt, och att detta i sig är ett systemfel.
För det andra beskriver de lagstiftningen som diskriminerande. Cannabis är inte mer skadligt än lagliga substanser som alkohol och tobak, men brukare av cannabis kriminaliseras medan andra går fria. Detta skapar en oacceptabel skillnad i behandlingen av medborgare och bryter mot principen om likhet inför lagen.
En ytterligare central punkt är att förbudet inskränker grundlags- och konventionsskyddade friheter, som individens rätt till autonomi, privatliv och självbestämmande. De hänvisar till Norges grundlag, som enligt praxis ger domstolar rätt och skyldighet att pröva lagars förenlighet med grundlagen. Men aktivisterna menar att rättsväsendet medvetet har låtit bli att göra i det cannabisfrågan.
Historiska referenser spelar också en stor roll i argumentationen. Man pekar på uttalanden från Nixons närmaste rådgivare under 1970-talet, där det erkände att ”kriget mot droger” kom till för att undertrycka politiska motståndare och minoritetsgrupper. I aktivisterna ögon är dagens förbud en fortsättning på samma mönster av social kontroll, i strid med internationella principer om icke-diskriminering.
Utöver detta framhåller de att hundratusentals människor i Norge, och miljontals globalt, har bestraffats för cannabisrelaterade brott utan att rättssäkerheten prövats. De beskriver detta som en massförföljelse och ett oproportionerligt straffande som kränker rätten till frihet och bryter mot proportionalitetsprincipen.
Slutligen knyter de ihop sina argument med en moralisk dimension. Lagens högsta syfte är att värna mänsklig värdighet, frihet och jämlikhet. Förbudet gör tvärtom, det skapar splittring och lidande. Därför menar de norska aktivisterna att det är både en juridisk och moralisk skyldighet att avskaffa det, och att en sannings- och försoningskommission är vägen framåt för att återställa lagens legitimitet.
…
Se filmen:
- Requiem for the Rule of Law: Shadows of Prohibition and the Dawn of Awakening (video 30 min, English)
