Stockholm Medical Cannabis Conference

Theresa – En patientberättelse!

Theresa hade en kotförskjutning som blev feldiagnostiserad som menstruationssmärta, efter att hon fått rätt hjälp och medicinsk cannabis kan hon nu återigen bidra till de samhälle hon lever i.

Theresa var som alltid varit full av energi och glädje. Men en dag förändrades allt. Hon började få konstanta smärtor i kroppen, sömnlösa nätter och en känsla av att något var fel. ”Det är nog bara stress, eller PMS” sa en läkare, medan en annan föreslog starka smärtstillande mediciner som gjorde henne mer dåsig än hjälpt.

Hur började hela resan med smärta och mediciner för dig?

“I början av 90-talet började jag få ont i ryggen men alla sa att det nog bara var menstruationssmärta, och jag tänkte att så är det nog. Med hög smärttröskel så vankade jag runt och tänkte att jag inte skulle gnälla, eftersom alla kvinnor har det så, men när jag började ramla ihop och hade ont dygnet runt så begrep jag att det troligtvis var något helt annat. 

Vände mig till vårdcentral som skickade mig på röntgen och läkaren sa då att inget var konstigt och att jag bara skulle träna. Det blev snabbt tusen gånger värre och jag vände mig till en sjukgymnast i Alvik. Hon räddade nog mig på många sätt. Det var hon som sa att något var jäkligt fel, och att hon inte ville träna mig innan jag varit hos en ortoped som hon kände till. Vårdcentralen vägrade remittera mig så jag sparade ihop pengar för att gå till honom på hans privata mottagning, ung och fattig… 

Han granskade mina röntgenbilder och konstaterade att jag kunde ha tränat mig till en förlamning, och han satte upp mig på en priolista för operation. Det var en kotförskjutning, där två kotor hade lossnat och gled runt lite, så underkroppen satt inte ordentligt ihop med överkroppen och det var en ganska galen känsla. 

Helt plötsligt gled de på plats för att sedan glida isär och det var verkligen en fasansfull smärta. Ryggmärgen blev ju klämd på ett par ställen. Efter operationen blev jag snabbt mycket bättre men redan efter ett år började jag få ont igen och då började min resa med mediciner.”

“I 30 år har jag fått Citodon, och sedan Fentanyl. I början fungerade det ok, aldrig bra men okej. Ganska snabbt behövde jag ha mer men vid en gräns sätter ju läkarna stopp för det (med allt rätt, då det är livsfarligt), men utan att jag fick andra lösningar. Det var bara att gilla läget. Kunde aldrig sova en hel natt. Ohyggligt ont. Och det gjorde mig självklart trött och less. Mer än en gång övervägde jag om jag skulle orka leva. Det var så slitsamt och jag blir så ledsen när jag tänker på alla år det varit så. 

Jag slutade dricka alkohol för det är ändå ett jäkla rävgift, och troligtvis inte bra för någon. Allra minst ett samhälle.” 

Åren gick, och Theresa började tappa hoppet. Smärtan blev en ständig följeslagare, och det kändes som om hon höll på att förlora sig själv. En dag, efter ännu ett misslyckat läkarmöte, hörde hon en vän prata om medicinsk cannabis. Theresa hade alltid varit skeptisk, men när ingenting annat fungerat tänkte hon: ”Vad har jag att förlora?”

Hur blev förändringen när du kom i kontakta med medicinsk cannabis?

“En nära släkting fick medicins cannabis och tyckte att jag borde prova. Jag har varit extremt negativ till alla former av droger, men läste på (pyttelite) och insåg att den drog jag redan hade, var också just det – en drog. En livsfarlig drog dessutom, och redan där skiljer det sig ju mot cannabis. Då tycker jag att det är jäkligt märkligt att vi som samhälle inte lägger mer vikt vid våra sjukas liv. När det finns icke dödliga preparat, men man vägrar att ge för att … Ja, vad??? Man kan bli beroende…? Det kan man bli av allt. Prioriteringen borde vara att patienterna får ett så bra tillstånd som möjligt, så man orkar leva och till och men klara av av vara en del av samhället, arbeta, betala skatt osv.. Det är det mycket svårt att göra när du har så ont, inte kan anpassa mediciner och risken att överdosera är enorm. Speciellt när vi talar om ett kroniskt smärttillstånd.

Så. Jag provade. Det var mycket svårt, för mig, att ställa in rätt dos. Jag sov som en gris, nära på dygnet runt, och däremellan var jag konstant yr och konstig. Men jag mina smärtor var hanterbara. Efter ett tag kände jag att det kanske inte var något för mig ändå… Var så ledsen, för det fungerade mot smärtan men jag ville absolut inte vingla runt som en tomte och bara sova hela tiden. Men då pratade jag ju med läkaren och jag gick ned enormt mycket i min dagsdos. Det fungerade lika bra mot smärtan men utan biverkningen! Så otroligt skönt. En gång (aldrig mer!) förväxlade jag flaskorna och blev helt borta. Till skillnad mot när jag en gång råkade ta för mycket Citodon, så hände ingenting mer än att jag somnade och vaknade ett par timmar senare och mådde som vanligt. 

Jag tar alltså en väldigt låg dos. Bebisdos, som jag brukar kalla det :) På morgonen tar jag jag 2 droppar dronabinol och 20 cannabidiol, och på kvällen 8 droppar droppar dronabinol och 20 cannabidiol. Den här vintern provar jag att ta 15 droppar cannbidiol på lunchen oxå för att just vintern blir man ju sämre. De funkar ganska bra hittills. Utan den här medicinen skulle jag inte orka leva. Det sliter något enorm att inte kunna sova och konstant ha ont. Jag driver ett eget bolag nu, betalar mycket skatt och kan bidra.“

Hon fick en konsultation på en medicinsk cannabisklinik och en läkare rekommenderade en olja med THC och en med CBD. Hon började försiktigt, droppade några under tungan varje morgon och kväll och väntade skeptiskt på resultat.

Till hennes förvåning började något förändras. För första gången på flera år sov hon hela natten. Smärtan minskade till en hanterbar nivå. Dag för dag började Theresa känna sig mer som sig själv igen.

Efter några månader med medicinsk cannabis hade hon fått sitt liv tillbaka. Hon kände sig inte längre som en fånge i sin egen kropp.

Theresa har blivit en förespråkare för medicinsk cannabis. Hon berättar sin historia för andra som kämpade i tysthet, precis som hon en gång gjort.

Detta är verkligheten för många som idag har medicinsk cannabis. Som varje dag måste kämpa för att få den vård och hjälp som de har rätt till!

Varför tror du att Sverige begränsar dessa mediciner så mycket?

“Okunskap tror jag inte ett dugg på. Jag är inte särskilt bildad, men jag är läskunnig och har inga vinstintressen… Jag tror inte Sverige skiljer sig nämnvärt, från tillexempel USA. Det finns ganska många filmer och dokumentärer om opioidkrisen där, och som vanligt handlar det till syvende och sist om pengar. Förs och främst skulle det drabba läkemedelsbolagen ganska hårt om våra husläkare fick skriva ut preparatet som vilken medicin som helst. Alla mediciner är droger som kan missbrukas. Fentanyl var väl dessutom till hästar och det missbrukas och dödar en hel del människor. Alkohol – en laglig drog, kostar samhället enorma pengar och krossar liv – familjer och barn. Men det är ok? Regionerna skulle, inledningsvis, få ta en större kostnad då medicinen är dyr. Men i takt med att produktionen ökar så skulle den bli billigare, och vinsterna för den enskilde men även på ett samhälleligt plan skulle – gissningsvis – bli stora.

Det är också så att det har försvårats att ens beställa, nu måste vi som redan har extrema smärtor ta oss fysiskt till ett apotek för att beställa och sen hämta, eller som hos meds.se – de har en timmes telefontid på fredagar då man får beställa. Orimligt, och den förändringen skedde samtidigt hos apoteken, för när jag började med dropparna gick det alldeles utmärkt att beställa online.”

Är du väl utredd och diagnostiserad med svårbehandlad kronisk smärta? Har du genomgått alla rekommenderade medicinska behandlingar utan resultat eller bättring? Lider du av ett ohälsosamt läkemedelsberoende? Då kanske medicinsk cannabis kan hjälpa dig också! Kontakta Aurea Care för en kostnadsfri konsultation!

Aurea Care