Hoppa till innehåll
– Kalifornien är världens bästa dåliga exempel på legalisering av cannabis, säger Johan Wicklén i ett poddsamtal med Mattias Svensson.
Skatter och byråkrati har gjort det svårt för den lagliga marknaden att vinna över den olagliga. Men vi i Sverige kan lära mycket av Kaliforniens misstag.
Kalifornien legaliserade cannabis för nöjesbruk den 1 januari 2018. Sedan dess kan vuxna kalifornier gå till en butik och köpa cannabis helt lagligt om de vill.
Men författaren Johan Wicklén, som skriver om Kaliforniens legalisering i sin nya bok Du gröna nya värld, är inte särskilt imponerad av sättet Kalifornien gjorde cannabis lagligt på.
– Kalifornien är världens bästa dåliga exempel på legalisering av cannabis, säger han.
I ett poddsamtal med SvD:s ledarskribent Mattias Svensson beskriver Wicklén hur verkligheten i Kalifornien blivit en perfekt storm av misslyckad reglering och politiska felsteg.
Men ambitionerna från början var goda. Kalifornien har länge varit det globala epicentret för cannabiskultur. När delstaten tog steget fullt ut och legaliserade marijuana för nöjesbruk, var förväntningarna höga på att man skulle lyckas omvandla en gigantisk illegal marknad till en reglerad bransch som betalade skatt och följde regler. Men riktigt så har det inte blivit, i vart fall inte i den utsträckning man hade hoppats på.
Det största misslyckandet är att den illegala marknaden fortfarande är större än den lagliga, åtta år efter legaliseringen. Wicklén konstaterar att man inte har lyckats locka ut aktörerna från skuggorna. Orsakerna är främst ekonomiska. Det är helt enkelt för dyrt och krångligt att vara laglig.
En företagare i Kalifornien behöver licenser från både delstat, kommun och stad. Kraven omfattar allt från detaljerade säkerhetsplaner till miljötillstånd och sociala mångfaldsplaner för personalen. Den här överregleringen, kombinerat med höga skatter, gör att den lagliga produkten ofta blir 30-40 procent dyrare än den illegala.
Att cannabis fortfarande är olagligt på federal nivå i USA är ett stort bakomliggande problem. Det innebär att lagliga odlare i Kalifornien inte får sälja sina produkter till grannstater, fastän de också har legaliserat. Samtidigt kan de illegala aktörerna obehindrat skeppa högkvalitativt ”Kaliforniengräs” över hela landet, och ta ut ett premiumpris.
Dessutom nekas den lagliga branschen tillgång till det vanliga banksystemet. Eftersom drogen är federalt förbjuden vill bankerna och kreditkortsföretagen inte hantera pengarna, vilket gör att den legala handeln tvingas fungera som en kontantbransch. Det innebär stora säkerhetsrisker, som också höjer kostnaderna.
Rättsväsendet har i princip slutat helt med att beivra illegal handel, samtidigt som de lagliga aktörerna tyngs ner av regler. Wicklén beskriver fenomenet med ”ghost stores” eller ”trap shops”. Det är illegala butiker som ser ut som apotek, men som drivs helt utanför systemet. Om de till slut stängs ner av myndigheterna är böterna så låga att de ses som en mindre driftskostnad, i en verksamhet som omsätter miljoner skattefritt.
Satsningarna på så kallad social equity är ett annat område där goda intentioner har slagit fel. För att kompensera de grupper som drabbades hårdast av det tidigare narkotikaförbudet gav man förtur till licenser åt personer som suttit i fängelse för cannabisbrott eller bott i utsatta områden.
Problemet är att cannabisbranschen just nu beskrivs som ett blodbad med extrem konkurrens, prisras och konkurser. Att ”skohorna in” oerfarna entreprenörer i en så instabil och överreglerad bransch har ofta slutat med att de hamnat i miljonskulder. Wicklén citerar en forskare som menar att det hade varit bättre att hjälpa de här människorna med att starta nästan vad som helst annat – som ett café eller en cykelbutik – hellre än just cannabisverksamhet.
Den ohämmade marknadsföringen är ett annat problem med Kaliforniens modell för legalisering. Det finns visserligen ett regelverk för hur och var cannabis får marknadsföras, men Wicklén beskriver en miljö där reklamen blivit en aggressiv del av stadsbilden. Stora reklampelare längs motorvägarna och neonprydda butiksskyltar kämpar om uppmärksamheten. Det står i skarp kontrast till exempelvis Kanada, där man valt en betydligt mer restriktiv väg med strikta krav på neutrala förpackningar och ett totalförbud mot livsstilsreklam.
Men trots problemen har legaliseringen haft positiva effekter. Vuxna kalifornier som vill, kan nu köpa kvalitetskontrollerad och säker cannabis från helt lagliga kanaler. Unga människor slipper få sina livschanser förstörda av en prick i brottsregistret om de blivit påkomna med en joint.
Den lagliga marknaden för cannabis har lett till en kraftig produktutveckling. Där rör man sig bort från den klassiska stonerkulturen mot en wellness-aura som lockar nya grupper, inte minst unga kvinnor. I USA uppger nu fler unga kvinnor än män att de använder cannabis på något sätt.
Utbudet sträcker sig från oljor och skönhetsprodukter till drycker med nanoteknik, där ruset kommer snabbare för att kunna konkurrera med alkohol på sociala tillställningar. Man ser även en trend mot ”California sober”, där individer helt väljer bort alkohol till förmån för cannabis.
Sammanfattningsvis visar exemplet Kalifornien att legalisering i sig inte är en garanti för att den illegala marknaden försvinner. Det är viktigt att regleringen av den lagliga cannabismarknaden utformas på ett ändamålsenligt sätt, om målet är att försvaga den kriminella sektorn. Utan en balans mellan kontroll och ekonomisk konkurrenskraft riskerar den lagliga industrin att kvävas av byråkrati, samtidigt som den svarta marknaden ironiskt nog kan få större utrymme än någonsin.
Men alla de här misstagen kan vi alltså själva undvika om vi reglerar cannabis på ett bättre sätt. Hur det skulle kunna gå till, på ett sätt som passar Sverige, är en diskussion som vi behöver närma oss, nu när allt fler EU-länder börjar avkriminalisera och legalisera.
För att den diskussionen ska bli meningsfull behöver den vara baserad på kunskap om vad som händer i omvärlden, och vad de praktiska erfarenheterna av olika legaliseringsmodeller är.
Johan Wickléns bok Du gröna nya värld är en alldeles utmärkt startpunkt för den kunskapsresan.
Och samtalet mellan Wicklén och Mattias Svensson i podden SvD Ledarredaktionen är en alldeles utmärkt introduktion till boken.
…
Läs mer:
Lyssna:
- SvD Ledarredaktionen: Hur mycket borde Sverige legalisera? (podd 1 tim 15 min)
Böcker:
- Du gröna nya värld av Johan Wicklén (2026)
- Vi ger oss aldrig: så gick det till när Sverige förlorade kriget mot knarket av Johan Wicklén (2022)
- Så roligt ska vi inte ha det: en historia om svensk alkoholpolitik av Mattias Svensson (2020)
- Glädjedödarna – en bok om förmynderi av Mattias Svensson (2011)
