Hoppa till innehåll
Det finns inget samband mellan antalet lagföringar för ringa narkotikabrott och antalet lagföringar för grova narkotikabrott. Den svenska narkotikapolitiken är galen och de föreslagna straffskärpningarna kommer inte minska gängbrottsligheten, skriver professor Björn Johnson i Expressen:
Regeringen avser skärpa narkotikalagstiftningen genom att all narkotikaförsäljning ska ge minst sex månaders fängelse (i stället för nuvarande minimipåföljd 14 dagars fängelse) och att förberedelse till narkotikaköp ska kriminaliseras. Förändringarna, som förbereddes redan av den förra regeringen, beskrivs som ett sätt att minska gängbrottsligheten.
Polisinsatser mot den ”gatunivå” där köpare och säljare möts, i synnerhet mot personer som använder narkotika, är emellertid inget nytt i Sverige. Tvärtom har insatser mot gatunivån ända sedan slutet av 1970-talet varit en av huvudstrategierna för narkotikapolitiken.
Innebörden av detta är att den kraftiga ökning av gängvåldet som skett under de senaste tio åren har skett trots att polisen riktat alltmer uppmärksamhet mot gatunivån och narkotikabrukarna.
Det finns ingenting som talar för att de skärpningar av narkotikalagstiftningen som nu föreslagits kommer minska gängbrottsligheten.
Läs debattartikeln hos Expressen
