Hoppa till innehåll
THC, CBD och terpener dominerar nästan alla samtal om cannabis. Men bakom de välkända förkortningarna döljer sig en betydligt mer komplicerad kemi. En omfattande vetenskaplig kartläggning visar att cannabis innehåller hundratals identifierade ämnen – och en ny databas omfattar fler än 6 000 möjliga kemiska beståndsdelar. Många av dem vet forskarna fortfarande mycket lite om.
När cannabis analyseras, säljs eller diskuteras handlar det nästan alltid om samma siffror. Hur hög är THC-halten? Hur mycket CBD innehåller produkten? Vilka terpener står bakom doften?
Det är relevanta frågor, men de fångar bara en liten del av växtens kemiska innehåll.
I en vetenskaplig sammanställning publicerad i Journal of Agricultural and Food Chemistry beskriver forskare cannabis som en växt med en ovanligt komplex kemisk profil. Tidigare studier hade identifierat fler än 550 olika ämnen, däribland över 140 cannabinoider, omkring 120 terpener, 50 kolväten och 46 fenoliska eller polyfenoliska föreningar.
Därtill kommer sockerarter, fettsyror, aminosyror, organiska syror, aldehyder, ketoner, estrar, vitaminer, alkaloider, växtsteroler och biologiskt aktiva aminer.
THC och CBD är med andra ord bara två pusselbitar i ett mycket större kemiskt landskap.
Fler än 140 cannabinoider
Cannabinoider är den ämnesgrupp som starkast förknippas med cannabis. THC är känt för sina berusande effekter, medan CBD har fått stor uppmärksamhet för sina möjliga medicinska egenskaper utan att orsaka samma rus.
Men växten producerar betydligt fler cannabinoider än dessa två.
Bland de mer omtalade finns CBG, CBC, CBN och THCV, tillsammans med deras sura förstadier CBGA, CBCA, CBNA och THCA. I färska cannabisblommor förekommer flera cannabinoider huvudsakligen i sur form. Först när de utsätts för värme eller bryts ned över tid omvandlas de till mer välkända former, exempelvis THCA till THC.
De mindre vanligt förekommande cannabinoiderna finns ofta i så låga halter att de tidigare varit svåra att isolera och undersöka. Därför är kunskapen om deras effekter fortfarande begränsad. Resultat från cellförsök eller djurstudier kan heller inte automatiskt översättas till dokumenterade effekter hos människor.
Det innebär att förekomsten av ett ämne inte är samma sak som att dess medicinska betydelse är känd.
Terpener förklarar inte hela doften
Terpener är aromatiska ämnen som även förekommer i många andra växter. Limonen förknippas med citrus, pinen med barrskog och linalool med lavendel. I cannabis bidrar de till blommornas doft och smak, men deras halter varierar mellan olika genetiska profiler, odlingsmiljöer och lagringsförhållanden.
Under lång tid har terpener också fått bära nästan hela förklaringen till varför cannabis doftar som den gör. Nyare forskning visar dock att bilden är mer komplicerad.
Flyktiga svavelföreningar kan spela en avgörande roll för den karakteristiska doft som ofta beskrivs som skunkliknande. Dessa ämnen förekommer i mycket små mängder men kan ändå påverka aromen kraftigt, eftersom människans luktsinne reagerar på extremt låga koncentrationer av vissa svavelföreningar.
Två produkter med liknande terpenprofil kan därför fortfarande dofta olika. Det är inte nödvändigtvis de ämnen som förekommer i störst mängd som märks mest.
Flavonoider ger färg – och väcker frågor
Cannabis innehåller även flavonoider, en stor grupp växtämnen som bidrar till färg, smak och växtens försvar mot bland annat ultraviolett strålning och andra påfrestningar.
Vissa flavonoider förekommer i många frukter, grönsaker och örter. Andra, däribland så kallade cannflaviner, har framför allt förknippats med cannabis. De har undersökts i laboratoriestudier för möjliga biologiska egenskaper, men forskningen befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium.
Även här krävs försiktighet. Att ett ämne uppvisar en viss aktivitet i ett provrör betyder inte att en cannabiskonsument får motsvarande effekt. Det måste först fastställas hur ämnet tas upp, vilken dos som krävs, hur det bryts ned i kroppen och om koncentrationen i växten över huvud taget är tillräcklig.
Växten innehåller också helt vanliga beståndsdelar
Alla ämnen i cannabis är inte unika eller farmakologiskt dramatiska. Växten innehåller även sådant som finns i många andra grödor: sockerarter, aminosyror, fettsyror, mineraler, vitaminer och ämnen som ingår i dess normala ämnesomsättning.
Forskarna har bland annat beskrivit ketoner, aldehyder, kolväten, organiska syror, lipider, steroler och olika pigment.
Sammansättningen är heller inte densamma i hela plantan. Blommor, blad, stjälkar, rötter och frön har olika kemiska profiler. Även ålder, ljus, temperatur, näring, pollinering, skörd, torkning och förvaring kan påverka vilka ämnen som finns kvar och i vilka koncentrationer.
Det går därför inte att tala om cannabis som om varje planta vore en kemiskt identisk produkt.
En databas med över 6 000 ämnen
För att skapa en mer samlad bild kombinerade forskarna avancerad masspektrometri och kromatografi med litteratursökningar, textanalys och datorbaserade beräkningar av växtens ämnesomsättning.
Sex kommersiella cannabissorter från den kanadensiska marknaden analyserades. Resultaten sammanfördes med tidigare publicerad kunskap i en särskild databas över cannabisens kemiska innehåll.
Kartläggningen omfattar fler än 6 000 kemiska beståndsdelar. Den siffran kräver dock en viktig förklaring: alla ämnen har inte isolerats, verifierats och mängdbestämts direkt i cannabisblommor. Databasen innehåller en kombination av experimentellt uppmätta ämnen, tidigare rapporterade föreningar och ämnen som forskarna bedömer kan bildas genom växtens kända metaboliska processer.
Det är alltså inte korrekt att säga att forskarna definitivt har bekräftat över 6 000 ämnen i varje cannabisplanta. Databasen är snarare en omfattande kemisk karta som visar vad som har påvisats, rapporterats eller bedömts kunna förekomma.
THC-procenten berättar bara en del
Kartläggningen belyser en svaghet i dagens cannabismarknad. Produkterna presenteras ofta nästan uteslutande genom halterna av THC och CBD, ibland kompletterade med några dominerande terpener.
Det kan jämföras med att beskriva kaffe enbart genom koffeinhalten och bortse från de hundratals andra ämnen som påverkar arom, smak, stabilitet och upplevelse.
Det betyder inte att varje obskyr molekyl har en betydelsefull effekt eller att den omdiskuterade ”entourageeffekten” därmed är bevisad. Växtens kemiska komplexitet får inte användas som genväg till medicinska påståenden som ännu saknar stöd.
Däremot visar forskningen att två cannabisprodukter med samma THC-halt kan skilja sig på många andra sätt. Det kan också bidra till att förklara varför sortnamn och enkla kategorier som ”indica” och ”sativa” ofta ger en begränsad bild av en produkts faktiska innehåll.
Ett till stor del outforskat kemiskt landskap
Efter årtionden av förbud och begränsad forskning befinner sig vetenskapen fortfarande i början av arbetet med att förstå cannabisens fullständiga kemi.
Nästa steg är inte bara att hitta fler ämnen. Forskarna behöver också bekräfta deras identitet, mäta deras koncentrationer, undersöka hur de förändras vid upphettning och lagring samt avgöra vilka som faktiskt påverkar människokroppen.
THC och CBD kommer även fortsättningsvis att vara centrala. Men de är inte hela växten.
Bakom de två välkända förkortningarna finns ett kemiskt landskap med hundratals bekräftade beståndsdelar och tusentals möjliga ämnen – av vilka många ännu knappt har börjat undersökas.
Källförteckning
Oswald, I.W.H. et al. (2021). ‘Identification of a New Family of Prenylated Volatile Sulfur Compounds in Cannabis Revealed by Comprehensive Two-Dimensional Gas Chromatography’, ACS Omega, 6(47), s. 31667–31676. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1021/acsomega.1c04196 (Hämtad: 12 augusti 2026).
Schwabe, A.L. och McGlaughlin, M.E. (2019). ‘Genetic Tools Weed Out Misconceptions of Strain Reliability in Cannabis sativa: Implications for a Budding Industry’, Journal of Cannabis Research, 1, artikel 3. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1186/s42238-019-0001-1 (Hämtad: 12 augusti 2026).
Smith, C.J., Vergara, D., Keegan, B. och Jikomes, N. (2022). ‘The Phytochemical Diversity of Commercial Cannabis in the United States’, PLOS ONE, 17(5), e0267498. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0267498 (Hämtad: 12 augusti 2026).
Wishart, D.S. et al. (2024). ‘Chemical Composition of Commercial Cannabis’, Journal of Agricultural and Food Chemistry, 72(25), s. 14099–14113. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1021/acs.jafc.3c06616 (Hämtad: 12 augusti 2026).
