Hoppa till innehåll
Aktivister, investerare, jurister, odlare och en växtforskare delar sina perspektiv på vad den amerikanska cannabislegaliseringen har åstadkommit, vad som gått fel – och vart utvecklingen är på väg härnäst.
Röster från ett vägskäl
Ena stunden är cannabis bara ett ogräs som växer i ett dike eller längs en bäck. Nästa stund beskrivs samma växt som jordbrukets nästa stora guldgruva – större än vete, mer spännande än majs, USA sjätte största kassagröda och, om man ska tro vissa politiker i Washington, farligare än heroin.
Vi vet bättre än så.
Vi vet att cannabis är en växt med medicinska egenskaper som samtidigt har blivit grunden för en industri värd över 30 miljarder dollar – en värld där marknadsföring, förväntningar och affärsintressen ofta överskuggar verkligheten, medan butiksägare säljer sin egen version av lycka till kunderna.
Men amerikaner verkar sällan kunna nöja sig med att bara uppskatta något.
Vi måste komplicera det. Stämpla det med varningar. Behandla det som om det vore radioaktivt avfall. Reglera det in i minsta detalj. Förbjuda det – för att sedan efterfråga det igen.
Vi kan inte ens enas om vad växten ska kallas. Cannabis, marijuana, weed, ganja eller hampa. Det är samma växt, men varje namn bär på sin egen historia, sina egna fördomar och sin egen politiska laddning.
Resultatet är att vi har fastnat i ett märkligt mellanläge.
Vi försöker ständigt bygga om systemet, ändra reglerna och hitta nya lösningar, samtidigt som vi försöker förena bilden av en växt som skapar gemenskap och inspirerar människor med ett federalt regelverk som fortfarande kan innebära att du riskerar jobb, bostad eller vårdnaden om dina barn om du använder cannabis i fel delstat.
Ändå fortsätter industrin att växa.
Nya företag startas, investerare lockas in och entreprenörer fortsätter att tro på framtiden – trots att osäkerheten består. Alla vet att efterfrågan finns. Alla vet att marknaden finns.
Problemet är ofta systemet självt.
Cannabis har blivit en växt med två ansikten. För vissa är den nästan helig. För andra är den fortfarande en symbol för kriminalitet och omoral. Samtidigt lockades branschen tidigt av opportunister som såg en chans att tjäna snabba pengar. Många byggde företag utan hållbara affärsplaner, tog sina vinster och lämnade sedan marknaden efter sig – medan seriösa entreprenörer fick hantera konsekvenserna.
Och varje gång en dispensarie redovisar ännu ett kvartal med förluster upprepas samma förklaring:
”Det är bara växtvärk.”
Samtidigt fortsätter den amerikanska kongressen att tveka. Ska cannabis omklassificeras? Avklassificeras helt? Fortsätta vara förbjuden? Eller lämnas i det juridiska limbo där den befinner sig i dag?
Trots allt detta finns fortfarande något som ständigt återkommer.
Själva växten.
Ingen lag, myndighet eller politisk kamp har kunnat förändra det faktum att cannabis har ett verkligt värde för många människor. Den fortsätter att hjälpa patienter, skapa arbetstillfällen och driva forskning framåt.
Nästan tre decennier efter att legaliseringsvågen tog fart i USA befinner sig branschen fortfarande i en övergångsfas. Målet finns där, men vägen dit har visat sig betydligt mer komplicerad än många trodde.
Samtidigt finns det människor som fortfarande tror på utvecklingen. Veteraner inom branschen, forskare, odlare, investerare och opinionsbildare menar att cannabisindustrin, trots alla motgångar, fortsätter att röra sig framåt.
Det som följer är deras berättelser.
Aktivister, branschanalytiker, investerare, odlare och forskare delar sina erfarenheter av vad legaliseringen faktiskt har åstadkommit, vilka misstag som har begåtts – och hur de tror att cannabisindustrins nästa kapitel kommer att se ut.
För i slutändan handlar allt kanske om samma sak:
Att försöka göra världen lite bättre för alla.
Aktivisterna som aldrig blev klara
”I stora drag har vi vunnit den amerikanska allmänhetens hjärtan och sinnen.”
– Keith Stroup, grundare av NORML
”Vi missförstod en sak när vi legaliserade delstat för delstat. Vi trodde att legalisering automatiskt skulle ersätta den illegala marknaden.”
– Adam Smith, chef för Marijuana Policy Project
Keith Stroup har kämpat mot cannabisförbudet i över 50 år. Under resans gång har han både riskerat fängelse och blivit föremål för FBI-utredningar. Trots det menar han att legaliseringsrörelsen har lyckats med det viktigaste – att förändra opinionen.
– När vi startade NORML 1970 hade Gallup precis genomfört sin första opinionsundersökning om legalisering av marijuana. Innan dess ansågs frågan inte ens vara tillräckligt viktig för att ställas. Bara 12 procent av amerikanerna stödde det vi kämpade för, säger Stroup.
I dag ser situationen helt annorlunda ut.
– Fem eller sex nationella undersökningar visar nu att omkring 70 procent av amerikanerna stödjer en full legalisering och ungefär 88 procent anser att medicinsk cannabis ska vara tillåten. Vi har övertygat en majoritet om att förbudet orsakar större skada än själva cannabisen. På 1970-talet trodde många fortfarande att cannabis gjorde människor galna. Det var vi tvungna att motbevisa.
Stroup oroar sig inte heller nämnvärt över den motreaktion som vissa menar att cannabisindustrin nu står inför. Debatten om hampaprodukter, nya medicinska studier och diskussionerna i kongressen om omklassificering eller avkriminalisering ser han främst som faktorer som bromsar utvecklingen – inte stoppar den.
– Politiker kan bara gå så långt. Det kommer alltid att finnas högljudda motståndare som vill kriminalisera cannabisanvändare igen. Men de representerar inte längre särskilt många. Ingen amerikansk delstat har dragit tillbaka vare sig sin legalisering eller sitt program för medicinsk cannabis. Inte en enda. Vi trodde att det skulle ta 10 eller 20 år att reformera lagstiftningen. Nu har det gått över 55 år, och vi har fortfarande mycket arbete kvar.
Adam Smith, som leder Marijuana Policy Project, menar att själva legaliseringen skapade nya problem som rörelsen inte hade förutsett.
– Från början byggde legaliseringen på konflikten mellan delstatlig och federal lagstiftning. Det ledde till ineffektiva marknader och affärsmodeller som många företag inte klarar av att överleva, säger han.
Han pekar på Kalifornien som det tydligaste exemplet.
När delstaten legaliserade medicinsk cannabis 1996 genom Proposition 215 valde myndigheterna att låta kommunerna bestämma själva. När rekreationscannabis senare legaliserades hade omkring 60 procent av delstatens kommuner fortfarande förbjudit försäljning.
– Resultatet blev att du i stora delar av Kalifornien fortfarande inte kunde köpa cannabis lagligt, samtidigt som kostnaderna och reglerna för företagen blev så omfattande att det nästan blev omöjligt att bedriva verksamhet.
Enligt Smith förändrades också själva legaliseringsrörelsen.
– Från början handlade allt om att förändra lagarna. Det var ett viktigt mål. Men när legaliseringen väl började genomföras tog industrin över. Stora investeringar strömmade in och fokus flyttades till hur marknaden skulle byggas upp. Det vi däremot aldrig skapade var en genomtänkt cannabispolitik som utgick från folkhälsa, säkerhet och tillgänglighet. Industrin växte snabbt – och sedan kollapsade den.
När investeringarna minskade och flera stora finansiärer i stället började intressera sig för psykedeliska läkemedel förändrades förutsättningarna ännu en gång.
– Vi befinner oss nu i ett slags värld efter förbudstiden. De stora frågorna handlar inte längre om cannabis ska vara lagligt eller olagligt, utan om hur ett fungerande system faktiskt ska se ut.
– Incitamenten kring testning och efterlevnaden av regelverket är fel utformade. Det system vi har skapat öppnar dörren för motreaktioner. Problemet är att kritiken ofta riktas mot cannabis i sig, i stället för mot hur den lagliga cannabisindustrin faktiskt fungerar – eller borde fungera.
De som följer pengarna
”Branschen sprang före verkligheten. Förväntningarna på cannabisindustrins framtid blev orealistiskt höga och kunde aldrig leva upp till prognoserna.”
– Steve Schain, jurist med inriktning på finans, bankrätt och cannabislagstiftning.
”Människor blir entusiastiska. De älskar att se vackra cannabisplantor. Det leder nästan alltid till att man bygger upp en större produktionskapacitet än marknaden faktiskt behöver. Resultatet blir prispress och företag med höga kostnader går omkull. Samma sak händer i delstat efter delstat.”
– Morgan Paxhia, medgrundare och delägare i Poseidon Investment Management.
Steve Schain menar att den bästa tidpunkten för att förstå cannabisindustrins utveckling är slutet av första kvartalet 2021.
– Det var då allt såg som bäst ut, åtminstone på pappret. Pandemin gav cannabisindustrin en tillfällig skjuts och skapade en konstgjord efterfrågan. Det var också då cannabisaktierna nådde sina högsta nivåer.
Sedan dess har värdet på många cannabisrelaterade investeringar rasat. Schain uppskattar att vissa börshandlade fonder och liknande investeringar har tappat omkring 97 procent av sitt värde.
Vad låg bakom fallet?
– Den främsta orsaken är att det som tidigare var en enda bransch har splittrats upp i flera olika marknader. Förr pratade vi om cannabisindustrin som en enhet, trots att det redan då fanns stora skillnader mellan nystartade bolag, enskilda aktörer och multinationella företag. Sedan kom marknaden för berusande hampaderivat som delta-8, delta-10, THCV och andra cannabinoider. Det skapade konflikter inom branschen och splittrade den ytterligare, säger han.
Schain menar också att många företag gjorde samma grundläggande misstag.
– Titta på hur många bolag som nu går omkull. De lånade pengar om och om igen utan någon realistisk plan för hur lånen skulle betalas tillbaka eller utan att bygga upp ekonomiska reserver.
Han minns hur vissa entreprenörer under högkonjunkturen hade orealistiska förväntningar.
– Folk sa till mig att de skulle få tillbaka hela sin investering på 18 månader. Jag svarade att det var omöjligt. Då sa de: ”Jag känner en kille.” Jag svarade: ”Nej, du känner ingen kille. Du känner en lögnare.”
Han pekar även på New York som ett exempel på hur myndigheter försökt bygga upp marknaden på ett sätt som enligt honom inte fungerar.
– De ansvariga försöker skapa system som helt enkelt inte är realistiska. När en bank lånar ut pengar görs en kreditbedömning. Räntan och lånevillkoren baseras på låntagarens ekonomi. Banken bryr sig i slutändan om att få tillbaka sina pengar. Så fungerar finansmarknaden, oavsett om man gillar det eller inte.
En annan bidragande orsak, menar Schain, var föreställningen att cannabis skulle bli ett mirakel för investerare eftersom växten påstods kunna ersätta opioider och lösa en rad hälsoproblem.
– Det visade sig helt enkelt inte stämma. Många ogrundade påståenden gjordes om både CBD och cannabis inom hälsa och välmående. Människor ville tro på dem, men verkligheten levde inte upp till förväntningarna. De flesta personer jag känner som använt cannabis som läkemedel har enligt min erfarenhet inte fått någon större effekt.
På frågan om vad branschen kan lära sig svarar Schain att han fortfarande tror på marknadsekonomins grundprinciper.
– Jag tror på Adam Smiths idé om den osynliga handen, där utbud och efterfrågan styr marknaden.
Problemet är att cannabisindustrin inte fungerar så.
– I stället har vi 39 olika delstatliga regelverk, orealistiska förväntningar, bristande samordning mellan myndigheter och en kronisk underfinansiering. Tillsammans har allt detta bromsat utvecklingen.
Han avslutar med en kritik mot den företagskultur som vuxit fram inom cannabissektorn.
– Begreppet ”serieentreprenör” betyder något helt annat för mig i dag än för tio år sedan. Numera handlar det ofta om att gå in med så lite pengar som möjligt, tjäna snabba pengar och sedan lämna marknaden. Det är en av anledningarna till att industrin inte blivit mer framgångsrik. Nästan ingen bygger längre företag med ambitionen att de ska finnas kvar för nästa generation.
Morgan Paxhia menar att investerarnas försiktighet har präglat cannabisindustrin ända sedan pandemin.
– Det har egentligen inte förändrats sedan dess. Nu har det gått ungefär fem och ett halvt år med ett mycket begränsat investeringsintresse för cannabis, säger han.
Enligt Paxhia är den höga skuldsättningen ett av branschens största problem.
– Många finansieringsupplägg såg bra ut när de beviljades, eftersom de byggde på antaganden om fortsatt tillväxt och ökade vinster. Men många företag har inte upplevt någon sådan utveckling. I stället har tillväxten avtagit eller vänt nedåt, vilket slagit hårt mot lönsamheten.
Han förklarar att den ekonomiska hävstången fungerar utmärkt när marknaden växer – men blir ett stort problem när utvecklingen går åt andra hållet.
– Företag med stora fasta tillgångar och höga fasta kostnader har mycket svårt att snabbt minska sina utgifter när intäkterna faller.
Paxhia menar att det går att sanera balansräkningen om företaget i grunden är livskraftigt. Däremot är han mer kritisk till hur många privata investerare agerar.
– Småsparare bryr sig sällan om fundamentala faktorer. De tittar inte på effektivitet, ledning, bolagsstyrning eller hur verksamheten faktiskt drivs. De tror ofta att de kommer att hinna sälja sina aktier innan utvecklingen vänder.
När Poseidon Investment Management arbetar med sina portföljbolag är rådet betydligt mer långsiktigt.
– Vi uppmanar dem att bygga verksamheten steg för steg och fokusera på lönsamhet. Förr eller senare kommer marknaden att belöna företag som gör rätt saker. Fram till dess handlar det om att fortsätta göra ett bra arbete och låta resten falla på plats.
De som visar växtens väg framåt
”Det jag ser är att cannabismarknaden håller på att bli mer normaliserad än någonsin tidigare. Spridningen av hampabaserade produkter gör att vi nu kan ha seriösa diskussioner om reglering, testning och kvalitetskontroller. Det är samma växt, och det bidrar till att cannabis i allt större utsträckning betraktas som en vanlig jordbruksgröda.”
– Scott Vasterling, grundare av Humboldt Family Farms
”Under de första åren gjordes en stor satsning på forskning om växtsjukdomar. Intresset ökade snabbt, men i dag har forskningen stabiliserats.”
– Zamir Punja, professor i växtbioteknik vid Simon Fraser University
Under de senaste åren har flera vetenskapliga studier uppmärksammat möjliga hälsorisker med cannabis. Bland annat har Journal of the American Heart Association publicerat forskning som kopplar cannabisanvändning till en ökad risk för vissa hjärt-kärlproblem. Resultaten har fått stor spridning i traditionella medier och lett till oro hos delar av cannabisindustrin.
Scott Vasterling anser däremot inte att utvecklingen innebär någon bred motreaktion mot cannabis.
– Jag upplever inte att det pågår någon egentlig backlash. Cannabis passar inte alla, på samma sätt som vissa människor är allergiska mot vissa frukter, grönsaker eller gluten. Jag anser inte att cannabis i sig utgör någon stor hälsorisk. Däremot finns det många olika sätt att konsumera cannabis, och precis som med allt annat kan överdriven konsumtion innebära problem.
Vasterling lyfter också fram hur Kaliforniens legalisering förändrade synen på utomhusodlad cannabis.
Efter att Proposition 64 trädde i kraft 2016 började många företag anlägga stora utomhusodlingar för produktion av extrakt. Det ledde enligt honom till en utbredd missuppfattning.
– Många började tro att all cannabis som odlas utomhus håller låg kvalitet och bara duger till extraktion. Men det stämmer inte. I generationer har vi levererat högklassig, hantverksmässigt odlad cannabis som vuxit i naturligt solljus. Under lång tid har den typen av odling stått för en stor del av produktionen i USA.
Han menar att kunskapen hos konsumenterna successivt förbättras.
– Allt fler börjar förstå vilken betydelse odlingsmetoden har och vilken kvalitet solen faktiskt kan ge växten. Inomhusodling utvecklas hela tiden och tekniken blir bättre, men den kan fortfarande inte fullt ut återskapa det som naturen gör.
Enligt Scott Vasterling följer cannabisindustrin samma utvecklingsmönster som många andra nya branscher: först en snabb expansion, därefter en kraftig nedgång och till slut en mer stabil fas.
– Det vi ser nu är att seriösa företag och kompetenta entreprenörer börjar samarbeta för att föra branschen framåt. Den gamla kulturen där alla försökte överlista varandra håller på att försvinna. För att industrin ska kunna utvecklas krävs långsiktiga och positiva samarbeten.
Han menar att förändringen redan märks ute i branschen.
– Odlare delar genetiskt material med varandra, företag samarbetar i stället för att konkurrera om allt och de interna konflikter som präglade den så kallade ”green rush”-perioden har blivit betydligt färre.
Vasterling ser utvecklingen som ett tecken på att cannabisindustrin börjar mogna.
– Vi har äntligen fått lite andrum. Det skapar utrymme för nya samarbeten och projekt som faktiskt kan stärka branschen på lång sikt.
Växtforskaren Zamir Punja säger att forskningen kring hop latent viroid (HLVd) fortfarande pågår med full kraft. Viroiden, som började uppmärksammas inom cannabisodlingar 2019–2020, är fortfarande ett av de största problemen för kommersiella odlare.
I en studie som Punja varit medförfattare till konstateras att den vanliga metoden att föröka cannabis genom sticklingar från moderplantor också är ett effektivt sätt att sprida olika växtpatogener.
– De flesta andra sjukdomar har planat ut. Virus har varit det största problemet, men det intressanta är att vi inte har sett några nya virus dyka upp. Förhoppningsvis befinner vi oss i en lugnare period när det gäller växtsjukdomar. Frågan är egentligen hur många fler sjukdomar som ens återstår att upptäcka, säger Punja.
Han berättar också att många av de större odlingsföretagen numera bygger upp egna laboratorier och forskningsavdelningar i stället för att köpa in analyser externt.
– Jag har hjälpt flera företag att utveckla den typen av verksamhet. På lång sikt blir det betydligt billigare och de får svar betydligt snabbare. De mindre odlarna använder däremot fortfarande externa laboratorier, precis som tidigare.
Tankeledarna
”Jag skulle inte kalla det en motreaktion. Det vi ser är den naturliga mognaden hos en komplex bransch som fortfarande är olaglig på federal nivå men som nu har funnits tillräckligt länge för att vi faktiskt ska kunna förstå hur den fungerar.”
– Ricardo Baca, grundare och vd för Grasslands
”Jag tror att många människor har blivit mindre engagerade eftersom tidigare framgångar fått dem att tro att legaliseringen nu kommer att lösa sig av sig själv. Men politiska och samhälleliga förändringar sker bara när människor fortsätter att driva frågan.”
– Paul Armentano, biträdande chef på NORML
När Ricardo Baca började bevaka cannabisbranschen 2013 som den första cannabiskolumnisten på en större amerikansk dagstidning, The Denver Post, saknades tillförlitlig information om i princip allt.
– Det var faktiskt frustrerande. Det enda jag ständigt efterfrågade var mer data. Vi behövde fakta att bygga rapporteringen på, säger han.
Med tiden började dock mer tillförlitliga data bli tillgängliga. Bland annat genom den årliga studien Monitoring the Future, som genomförs av den amerikanska myndigheten Substance Abuse and Mental Health Services Administration i samarbete med University of Michigan. Studien följer bland annat ungdomars användning av alkohol, tobak och cannabis. Baca lyfter också fram statistik från Colorado Department of Public Health and Environment samt analysföretaget BDSA.
– Det var de första aktörerna som verkligen tog fram konkreta data från den lagliga marknaden. För första gången kunde vi börja förstå hur en sådan här marknad faktiskt fungerar, säger han.
Enligt Baca har den växande mängden data gjort det möjligt att se både styrkor och svagheter med legaliseringen.
– Vi får allt bättre underlag för att förstå vad som fungerar och vad som inte gör det. Samtidigt ser vi också att en del tidig forskning fortfarande är ofullständig men ändå får stort genomslag.
Han betonar att forskningen visar två saker samtidigt.
– Det kommer allt fler studier som visar att cannabis kan ha medicinska användningsområden, men också att det finns verkliga risker. Cannabis är inte en helt riskfri produkt.
Samtidigt menar han att erfarenheterna från de delstater som legaliserat cannabis nu börjar ge en tydligare bild av verkligheten.
– Efter tolv år med en reglerad marknad i Colorado och nio år i Kalifornien har vi tillräckligt med erfarenhet för att faktiskt kunna ställa frågan: Hur fungerar legaliseringen i praktiken?
Enligt Ricardo Baca är det kombinationen av praktiska erfarenheter, allt bättre data och de svårigheter som följer av att cannabis fortfarande är förbjudet på federal nivå som präglar branschen i dag.
– Industrin tvingas fortfarande fungera genom ett lapptäcke av olika delstatliga regelverk. Det gör verksamheten både komplicerad och kostsam. Det är inte enkelt, och utmaningarna fortsätter att komma.
Han pekar också på den konflikt som vuxit fram mellan den reglerade cannabisindustrin och marknaden för hampabaserade cannabinoider efter den amerikanska Farm Bill. En konflikt som tidskriften Politico har beskrivit som ett ”inbördeskrig” mellan cannabis- och hampabranschen.
När det gäller den påstådda motreaktionen mot cannabis anser Baca att den egentligen inte är något nytt.
– Den har funnits länge. Många av de larmrapporter som fått stor uppmärksamhet bygger fortfarande på tidiga studier med små urvalsgrupper.
Han efterlyser därför mer omfattande forskning.
– Vi behöver större och mer djupgående studier för att kunna avgöra om de slutsatser som presenteras verkligen håller vetenskapligt.
Ricardo Baca menar att de problem som finns inom cannabisindustrin till stor del beror på ett bristfälligt regelverk.
– I många fall är det inte ens myndigheternas fel. De har aldrig tidigare behövt reglera en sådan här marknad. Egentligen är det ett federalt ansvar, men de federala myndigheterna har i praktiken avstått från att ta det ansvaret eftersom cannabis fortfarande är olagligt på federal nivå.
Konsekvensen har enligt honom blivit ett lapptäcke av motsägelsefulla regler och svårlösta problem.
Paul Armentano anser därför att cannabisrörelsen behöver återgå till ett mer aktivt opinionsarbete.
– Just nu finns ett tomrum. Det är färre människor som arbetar med opinionsbildning och driver legaliseringsfrågan lika målmedvetet som tidigare. Samtidigt ser vi hur motståndarna organiserar sig på nytt, anpassar sina strategier och gradvis återtar mark.
Enligt Armentano beror det också på att cannabis sällan prioriteras av amerikanska politiker.
– Även när politiker tycker att frågan är viktig hamnar den nästan alltid längre ned på dagordningen. Inflation, ekonomin eller andra aktuella frågor anses alltid vara viktigare. Det har gällt flera administrationer och det gäller fortfarande i kongressen.
Han menar dessutom att mediebevakningen har förändrats.
– Nyhetsrapporteringen tenderar i dag att luta mer åt alarmistiska rubriker. Sensationsjournalistik och klickbeten har blivit vanligare, samtidigt som det finns färre erfarna reportrar som bevakar cannabis på heltid. I dag är det i princip ingen journalist som har cannabis som sitt huvudsakliga bevakningsområde.
Återförsäljarna som tolkar marknaden
”Om branschen ska bli ekonomiskt hållbar väntar en lång omställningsperiod. Titta bara på alla marknadsandelar som de stora multistatliga bolagen försökte köpa upp och de enorma skulder som följde.”
– John Mueller, medgrundare och vd för Greenlight Dispensary
”Visa mig en cannabismarknad som inte varit kaotisk, så säger jag att du antingen inte varit med, bara följt utvecklingen via sociala medier – eller redan gått i konkurs.”
– Suehiko Ono, delägare på Cogent Law och medgrundare av Sun Grown Cannabis Alliance
John Mueller menar att Greenlight Dispensary i dag är USA största detaljhandelskedja för cannabis sett till försäljningsvolym. Nästa mål är att fortsätta växa genom franchiseverksamhet och företagsförvärv.
– Inom tre till fem år vill vi ha ett rikstäckande franchisenätverk. Just nu köper vi upp många företag och anläggningar som har ekonomiska problem. På så sätt kan vi expandera i fler delstater, särskilt där antalet licenser är begränsat.
Mueller har också varit politiskt engagerad. I Nebraska finansierade han en kampanj som ledde till att 71 procent av väljarna röstade för medicinsk cannabis.
– I princip alla stödjer medicinsk cannabis. Problemet är vad som händer efter omröstningen. Om delstatens justitieminister motsätter sig reformen kan hela processen försvåras genom nya regler, rättsprocesser och politiska beslut.
Han lyfter Missouri som ett exempel på en mer långsiktig lösning.
Där arbetade Mueller för att skriva in centrala delar av cannabislagstiftningen i delstatens konstitution.
– För att riva upp systemet krävs två tredjedelars majoritet i delstatsparlamentet, och det är i praktiken mycket svårt att uppnå. När reglerna skyddas på konstitutionell nivå blir det betydligt svårare för tillfälliga politiska majoriteter att förändra dem.
Samtidigt konstaterar han att varje amerikansk delstat har byggt upp sitt eget system.
– Därför är den modell vi använde i Missouri svår att kopiera rakt av.
På frågan om framtiden för cannabis på federal nivå i Washington svarar Mueller att utvecklingen fortfarande är mycket svår att förutse.
– Om någon för tio eller tjugo år sedan hade beskrivit situationen vi har i dag hade de flesta inte trott på det. Vi har gjort stora framsteg, men också tagit steg tillbaka. Ett enda uttalande från Donald Trump skulle kunna få cannabisaktier att rusa över en natt – eller visa sig vara ännu ett falskt hopp. Jag tror att många i branschen har blivit ganska luttrade efter alla år av osäkerhet.
Suehiko Ono pekar på New York som ett tydligt exempel på hur bristande myndighetskompetens kan skapa stora problem för cannabisbranschen.
Han lyfter den så kallade närhetsregeln till skolor, där myndigheterna enligt honom misstolkade hur avståndet mellan en skola och en dispensary skulle beräknas. Misstaget ledde till att flera redan beviljade licenser ogiltigförklarades.
– Men det där är ungefär en vanlig tisdag i den här branschen. Det dyker alltid upp något nytt, säger Ono.
Trots problemen är marknaden enorm.
– Det finns omkring 460 öppna dispensaries i New York och den årliga försäljningen uppskattas till mellan 6 och 8 miljarder dollar. Efterfrågan finns. Delstaten försöker föra in marknaden i ett licenssystem, men det finns samtidigt mängder av intressen, konsulter och experter – och alla tycker att de vet bäst.
Enligt Ono är grundtanken med regleringen att skydda konsumenterna, men i praktiken har regelverken blivit betydligt mer omfattande än nödvändigt.
– Företagen tvingas bära kostnader som nästan inga andra branscher behöver hantera. För nystartade företag är det svårt att förutse den ekonomiska belastningen från exempelvis den federala skatteregeln 280E, omfattande efterlevnadskrav och olika spårbarhetssystem som vissa myndigheter själva inte fullt ut förstår.
Han menar att överregleringen i slutändan drabbar både företag och konsumenter.
– Ju fler regler som läggs ovanpå varandra, desto högre blir kostnaderna för alla.
Ono efterlyser också en gemensam grund för hur marknaden ska regleras.
– Vi behöver modeller och gemensamma riktlinjer som hjälper oss att förstå hur marknaden faktiskt fungerar. Samtidigt måste vi vara ödmjuka inför att ingen egentligen har alla svar ännu.
Hans kritik riktas framför allt mot samspelet mellan olika myndigheter.
– Det är ett enda stort kaos. Olika myndigheter tolkar lagstiftningen på olika sätt och interna politiska konflikter gör situationen ännu mer komplicerad. Ofta handlar diskussionerna om detaljer i lagtexten, samtidigt som en del beslutsfattare fortfarande verkar utgå från en gammal rädsla för cannabis – som om växten när som helst skulle kunna hoppa ut och skada någon.
Läs originalartikeln här!
