– Cannabis kommer alltid att finnas i mänskliga samhällen. Vi bör anta en nyanserad och evidensbaserad ansats, med lärdomar från USA och andra delar av världen där cannabislagar har lättats upp, skriver cannabisforskaren Amir Englund i en debattartikel.

Amir Englund är en svensk cannabisforskare som arbetar vid institutet för psykiatri och neurovetenskap på King’s College i London. Han har forskat på olika aspekter av cannabis under mer än tio års tid, och även deltagit i den svenska debatten om narkotikapolitik.
”Vad kan vi lära av USA:s stora experiment med att liberalisera cannabis?” är titeln på en debattartikel han publicerade i veckan. Svaret är att vi kan lära en hel del.
– USA har kommit långt när det gäller att legalisera cannabis, med nästan hälften av delstaterna som har lagar som tillåter rekreationellt bruk, skriver Englund i debattartikeln.
Eftersom alla delstaterna som har legaliserat i USA har gjort det på sitt eget sätt, har vi nu runt 25 olika modeller bara i USA som vi kan jämföra och dra slutsatser ifrån. Kanada har en gemensam modell för sin legalisering, men var och en av de 13 provinserna och territorierna har sina egna regler som skiljer sig åt på vissa punkter. Till det kommer ett tiotal olika länder i Europa och i andra delar av världen som också har genomfört olika modeller för legalisering eller avkriminalisering.
Att ordet ”legalisering” betyder olika saker på olika platser i världen gör det krångligare att debattera frågan. Men ur vetenskaplig synvinkel är det fantastiskt bra att det finns så många olika modeller som är igång samtidigt. Det gör att vi kan jämföra olika regelverk för legalisering och se vad som har fungerat bra och mindre bra.
Till exempel har det visat sig att högpotenta ätbara produkter i form av godis bidrar till en ökning av akutbesök för cannabisinducerad psykos och oavsiktlig förgiftning hos barn. Det bör man ta med i beräkningen när man utformar modeller för legalisering.
– Québec i Kanada har motverkat detta genom att begränsa potensen och förbjuda produkter som kan locka barn. Resultaten tyder på färre barn på akuten och ingen ökning av akuta psykostillstånd, skriver Englund.
Rent generellt vill man undvika att legalisera på ett sätt som leder till en ökning av cannabisbruket bland minderåriga. Tidig användning i ung ålder är en riskfaktor för olika psykiska hälsotillstånd. Dessbättre tycks det som att en reglering av cannabismarknaden inte leder till att fler unga börjar bruka.
– Cannabisbruk är högre i delstater där cannabis är lagligt, men det betyder inte nödvändigtvis att legalisering driver människor att använda cannabis. Bevisen är något blandade, men generellt tyder data på att legalisering är kopplad till ökat bruk bland vuxna, medan de flesta studier inte visar någon förändring i ungdomars bruk, skriver Englund.
Exakt hur regleringen ser ut när man legaliserar har betydelse.
– Beslut om drogpolitik inom ett legalt ramverk kan kraftigt påverka både användningsnivåer och samhällsskador. Marknadsföring, antal butiker, öppettider, skatter, pris, åldersgränser och märkning har alla stor påverkan – vilket vi ser med alkohol. Uruguay legaliserade cannabis 2012 och införde flera restriktioner. Landet har inte sett någon ökning i cannabisanvändning, upplevd skada eller beroenden jämfört med grannländer, skriver Englund.
Samtidigt som man diskuterar eventuella problem och risker med en legalisering måste man komma ihåg vad det är man jämför med. Som inte minst Sverige har fått uppleva, är ju den nuvarande restriktiva narkotikapolitiken långt ifrån problemfri.
– En seriös debatt om legalisering bör även överväga förbudets effektivitet och potentiella skador. Förbud lämnar de stora vinsterna från cannabisförsäljning till kriminella, vilket stärker deras organisationer. Studier visar också på kopplingar mellan ökad narkotikalagstiftning och ökat våld. Dessutom är bevisen för att strafflagar minskar användningen av cannabis mycket svaga, skriver Englund.
I Sverige 2024 är frågan om legalisering av cannabis fortfarande tabu bland de styrande politikerna. Ännu så länge väljer alla åtta riksdagspartierna att ha huvudet kvar i sanden, istället för att ta till sig de nya erfarenheterna från omvärlden. Men låt oss hoppas att det förr eller senare sker ett uppvaknande även i riksdag och regering.
– Det finns ingen perfekt narkotikapolitik, och cannabis kommer alltid att finnas i mänskliga samhällen. Framtida överväganden bör anta en nyanserad och evidensbaserad ansats, med lärdomar från USA och andra delar av världen där cannabislagar har lättats upp, avslutar Englund sin debattartikel.
…
Läs mer:
Dela denna artikel
