Hoppa till innehåll
På Brightside skrev den äldste Marley-sonen till slut låten om sin pappa som han hade undvikit i fyra decennier – och fann samtidigt en bättre relation till sig själv.
Första gången Ziggy Marley befann sig på inspelningen av filmen Bob Marley: One Love från 2024, som skildrar hans fars liv, drabbades han av en ”kreativ urladdning”. Inspirationen blev så stark att den ledde till ännu ett album: Brightside, en tät andlig upplevelse i nio spår som samtidigt fungerar som medicin för själen.
Albumet är samproducerat av hans bror Stephen Marley och inspelat i frekvensen 432 Hz, som ofta förknippas med meditation. Här finns låtar som ”Sweet Divine” och ”Racism Is a Killa”, vilka både lyfter och upplyser – ungefär som Bob Marleys musik gjorde. Som Bobs äldste son fick Ziggy tolv år tillsammans med sin pappa och hann ta till sig många av de livslärdomar som fördes vidare till honom.
Ziggy, som är slående lik sin far, behövde återvända till de åren när han skrev ”Many Mourn for Bob”. Låten erkänner både pappans brister och det enorma avtryck han lämnade efter sig i världen, samtidigt som den skildrar Ziggys egen sorg efter att ha förlorat honom i cancer 1981. Det är ett ämne han inte tycks väja för, och låten verkar ha varit lika renande för honom att skriva och sjunga som den är för publiken att höra. Det var trots allt första gången han skrev en låt som uttryckligen handlade om hans pappa.
– Det var känslosamt, säger han till High Times om skrivprocessen. Det var känslosamt att återvända till mina minnen och till sådant som jag under en lång tid inte velat tänka på. Genom den här låten fick jag också kontakt med honom på ett andligt plan. Jag har fortfarande ett starkt band till honom, så det var känslosamt – men samtidigt en väldigt positiv upplevelse.
– Även om det är en vemodig berättelse var upplevelsen positiv, eftersom vi förstår att tillvaron sträcker sig bortom det vi har fått lära oss är ”verkligt” eller den ”fysiska verkligheten”. Det finns en annan verklighet som vi kan uppleva genom att skapa musik. En sådan här låt stärker mitt band till honom och hjälper mig att förstå honom bättre.
På många sätt ser Ziggy låten som ett samarbete med sin pappa.
– När jag var klar med låten tänkte jag: ”Det här är min pappas sång.” Han vill att människor ska förstå att allt inte är som det verkar. ”Jag är en människa. Även jag går igenom saker, både känslomässigt och psykiskt.” Folk tänker kanske att Bob var en maskin eller någon sorts mytisk gestalt. Men ju mer människor förstår hans mänskliga sida, desto viktigare är det att de visar respekt för den. Försök förstå vad han gick igenom och vem han var även ur det perspektivet.
Bob Marley blev bara 36 år gammal. Ziggy är i dag 57 och anstränger sig medvetet för att prioritera både sin fysiska och psykiska hälsa. Faktum är att han precis hade avslutat ett träningspass när han anslöt till intervjun via Zoom.
– Jag avslutade morgonens träningspass precis innan vi började prata, säger han. Jag simmar, styrketränar och joggar – jag gör allt möjligt. Vad jag än känner för att göra, det gör jag. För mig är det väldigt viktigt, eftersom fysisk aktivitet också hjälper oss psykiskt och känslomässigt. Det ser jag även hos mina barn. Allt hänger ihop och måste fungera i balans. Om en del saknas påverkar det nästa del, som i sin tur påverkar ytterligare en, och så fortsätter det.
– Fysisk aktivitet handlar inte bara om kroppen, utan om hela min hälsa som människa. Det behöver inte ens vara träning. Det kan vara att arbeta i trädgården, ta en promenad, städa garaget eller flytta en kartong. Det viktiga är att inte bli stillasittande.
Balans har blivit en central del av Ziggys liv, inte minst under arbetet med Brightside. Han försökte aldrig tvinga fram albumet, utan väntade tills tidpunkten kändes rätt. Brightside blev hans första soloalbum sedan More Family Time från 2020. Det släpptes 2024 och belönades senare med en Grammy för bästa reggaealbum.
– Jag blir äldre, förklarar han. Saker hamnar i ett annat perspektiv i takt med att mitt medvetande, min känslomässiga hälsa och mitt mentala tillstånd utvecklas. Det behövde få ta den tid det tog. Jag har alltid trott att allt händer när tiden är mogen. När något ska ske, då sker det. Det är så jag följer livet.
– Allt föll på plats inför det här albumet. Jag byggde en ny studio, fick ett eget utrymme, experimenterade med olika frekvenser i musiken och lärde mig mer om musikens vetenskap. Musik är trots allt lika mycket vetenskap som inspiration. På albumet hittade jag en balans mellan de två.
Även Ziggy själv drog nytta av processen. Under låtskrivandet och inspelningarna lyckades han riva några av de murar han vanligtvis bygger upp för att skydda sitt privatliv.
– Jag känner att jag fick en bättre relation till mig själv genom det här albumet, säger han. Jag var väldigt säker på vilken riktning jag ville ta och hade nära kontakt med mitt känslomässiga och mentala tillstånd. När det gäller mitt privatliv är jag en mycket introvert person, men den här gången var jag villig att dela med mig av en del av det till människor där ute.
Ziggy har tidigare skrivit flera låtar om cannabis, bland annat ”One Good Spliff” från 1999 och ”Wild and Free” från 2011 tillsammans med cannabisförespråkaren Woody Harrelson. På Brightside lyser ämnet däremot med sin frånvaro. Det tycks spegla en förändrad syn på marijuana och hur den odlas i USA.
– Jag är tveksam till att cannabis har blivit en del av storföretagens värld, säger han. Jämför med mat. Förr odlade människor sin egen mat, men sedan växte det fram en enorm industri. Nu produceras maten ofta på sätt som varken är etiska eller skonsamma mot jorden. Man gör allt möjligt med den för att den ska hålla längre, smaka bättre, se bättre ut och lukta bättre.
– Vi måste vara försiktiga med cannabis, eftersom det är en naturlig växt. Om vi förvanskar den motverkar vi själva syftet med växten.
Ziggy menar att samma utveckling riskerar att drabba cannabis.
– Det är samma sak med örten, eftersom den är en del av naturen precis som maten. Naturens bästa föda är den som befinner sig i sitt naturliga tillstånd – inte den som människan har manipulerat med GMO och allt sådant. Det är samma oro jag känner inför cannabis.
Ziggy är betydligt mer intresserad av hampans bredare potential: hur växten kan ersätta papper, användas som bränsle och bidra till andra miljövänliga lösningar.
– Det märkliga är att örten är tänkt att användas till så mycket mer än att bara rökas, säger han. Vi måste fortsätta utforska växten. Vi får inte sluta, för det finns fortfarande så mycket outnyttjad potential. För att upptäcka den måste vi blicka framåt.
Ziggy befinner sig just nu ute på Brightside Tour för att marknadsföra albumet. I september ger han sig dessutom ut på turnén Dreaming the Same Dream Tour tillsammans med Gov’t Mule.
– Min dröm är egentligen att få se en bättre värld, säger Ziggy. Det är en dröm vi bär på, och genom musiken, livet och våra möten med andra människor försöker vi bidra till att förverkliga den. Vi vill verkligen se världen lämna det tillstånd den befinner sig i.
– Även om allt kan verka mörkt just nu finns det en ljus sida: mycket av det som tidigare varit dolt håller på att avslöjas för oss. Det är som att säga: ”Jaha, nu ser jag dig.” Det är den ljusa sidan.
Källa
- Eustice, K. (2026). ‘This Is My Father’s Song’: Ziggy Marley on Grief, Bob, and His Fear of Corporate Weed. High Times, 31 juli. Tillgänglig på: https://hightimes.com/culture/ziggy-marley-interview-weed-bob-marley-brighside-album/ (Hämtad: 1 augusti 2026).
