Drugnews gör industrin till syndabock när lagarna skapas demokratiskt!

I den här enkla observationsstudien så blir Drugnews senaste stora rubrik till ett orsakssamband. Samtidigt försvinner de folkvalda politiker som faktiskt utformade cannabismarknaderna ur berättelsen. Och när en folkrörelsebaserad tidning angriper kommersiella intressen bör även nykterhetsrörelsens lotterimiljoner, bidrag och ledningslöner tåla granskning.

Drugnews slår fast att ”kommersiella intressen ökar cannabisskador”. Det är en effektiv rubrik. Den är också betydligt säkrare på sin sak än den forskningsöversikt som artikeln bygger på.

Forskarna bakom översikten skriver att kommersiella cannabismarknader i delar av Kanada och USA har varit förknippade med ökad vuxenkonsumtion, fler diagnoser av cannabisbrukssyndrom och stigande THC-halter. Det är viktiga observationer som ska tas på allvar.

Men ”förknippat med” är inte samma sak som ”orsakat av”.

Studierna handlar huvudsakligen om politiska reformer som inte har kunnat genomföras som kontrollerade experiment. Forskarna pekar själva på möjliga störfaktorer. Cannabisanvändningen ökade exempelvis redan före legaliseringen i Kanada, och delar av kommersialiseringen sammanföll med pandemin.

Drugnews förvandlar därmed en komplicerad forskningsbild till en politiskt användbar kausal rubrik.

Det betyder inte att cannabisindustrin ska slippa kritik. Företag kan försöka påverka lagstiftare, marknadsföra starkare produkter och arbeta för regler som gynnar försäljningen. Men journalistikens uppgift borde vara att skilja mellan belagda effekter, statistiska samband och politiska tolkningar.

Politikerna försvinner ur berättelsen

Det mest slående i Drugnews artikel är att ”kommersiella intressen” nästan framstår som en självständig politisk makt som på egen hand legaliserat cannabis.

Så gick det inte till.

I Kanada antogs Cannabis Act av parlamentet efter en politisk process med utredningar, konsultationer, debatt och omröstningar. I amerikanska delstater har legalisering genomförts antingen av folkvalda delstatsförsamlingar eller genom folkomröstningar.

Det var inte cannabisbolagen som hade rösträtt. Det var politiker och medborgare.

Industrin kan ha lobbat. Kampanjorganisationer kan ha förenklat budskap. Ekonomiska intressen kan ha påverkat utformningen. Men det demokratiska ansvaret kan inte trollas bort. Politikerna beslutade om licenser, skatter, åldersgränser, marknadsföring, öppettider och antalet försäljningsställen.

Om en delstat har fått en alltför aggressiv cannabismarknad är det därför inte bara ett marknadsmisslyckande. Det är också ett politiskt och regulatoriskt misslyckande.

När Drugnews gör ”kommersiella intressen” till huvudperson flyttas ansvaret från de beslutsfattare som faktiskt skapade marknaden. Det är bekvämt för både politikerna och den svenska förbudspolitikens försvarare.

Legalisering är inte en enda modell

Forskningsöversikten ger inte stöd för påståendet att varje liberalisering automatiskt leder till samma resultat.

Tvärtom skiljer den mellan olika modeller.

De tydligaste negativa sambanden syns i kommersiella system med omfattande försäljning. En striktare reglerad modell, som den i Uruguay, uppvisar inte samma tydliga ökning av vuxnas konsumtion. Avkriminalisering var inte heller konsekvent förknippad med ökad vuxenkonsumtion eller fler cannabisbrukssyndrom.

Detta är en central slutsats. Den borde ha varit utgångspunkt för en seriös politisk diskussion.

Frågan är inte bara legalisering eller förbud. Frågan är hur regleringen ser ut:

• Får företagen annonsera?
• Hur många butiker får etableras?
• Begränsas produkternas THC-halt?
• Tillåts attraktiva produkter riktade mot unga?
• Ska vinstdrivande företag eller offentliga aktörer dominera försäljningen?
• Används skatteintäkter till vård, prevention och oberoende forskning?

Forskningsöversikten kan därför läsas som en varning för amerikansk överkommersialisering. Den är inte ett vetenskapligt frikort för den svenska kriminaliseringsmodellen.

Psykosfrågan kräver större precision

Drugnews knyter kommersiell legalisering till psykoser och andra psykiatriska problem. Även här behövs den distinktion som rubriken suddar ut.

Forskarna fann inte något konsekvent stöd för att politiska reformer hade ökat förekomsten eller nyinsjuknandet i psykossjukdomar i hela befolkningen. Däremot fanns samband med sjukhusinläggningar för psykos och med psykotiska tillstånd där cannabisbrukssyndrom samtidigt diagnostiserats.

Det är inte en obetydlig varningssignal. Men det är heller inte samma sak som att visa att legalisering generellt orsakar fler människor att utveckla psykossjukdom.

Skillnaden är journalistiskt och medicinskt avgörande.

Drugnews skriver också mycket kategoriskt om medicinsk cannabis och ger intrycket att forskarna inte ser några problem så länge förskrivningen är evidensbaserad. En frånvaro av tydligt påvisade skadeökningar i de granskade studierna är emellertid inte ett bevis på fullständig riskfrihet.

Drugnews överdriver alltså åt båda hållen: starkare säkerhet om skadorna från kommersiell legalisering och starkare säkerhet om frånvaron av problem i medicinska system.

Drugnews ekonomiska miljö måste också få granskas

Drugnews beskriver sig som en folkrörelsebaserad och oberoende nyhetstjänst. Sedan 2022 ägs tidningen formellt av den ideella Föreningen Drugnews.

På sin webbplats uppger Drugnews att man samarbetar med flera organisationer som delar en restriktiv syn på alkohol och narkotika. Vilka organisationerna är, hur stora bidrag de lämnar och vilket ekonomiskt beroende som finns redovisas däremot inte tydligt.

Historiskt är banden bättre dokumenterade. År 2009 uppgav Accent att IOGT-NTO och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle var samarbetspartner och finansiärer, samtidigt som A Non Smoking Generation tillkom som tredje finansiär.

Det bevisar inte att dagens Drugnews styrs av IOGT-NTO eller finansieras direkt med lotteripengar. Ett sådant påstående saknar offentligt belägg. Men den nuvarande otydligheten gör det rimligt att begära full insyn.

Om Drugnews vill granska hur kommersiella intressen påverkar cannabisdebatten bör tidningen öppet redovisa sina egna nuvarande finansiärer, bidrag och organisatoriska beroenden.

Nykterhetsrörelsens kommersiella intressen

Den svenska nykterhetsrörelsen är inte ekonomiskt frikopplad från marknaden.

IOGT-NTO, numera en del av Movendi Sverige, har under årtionden finansierats genom Miljonlotteriet. Organisationen uppger själv att lotteriet sedan år 2000 har lämnat mer än 2,3 miljarder kronor till rörelsen och andra verksamheter.

Under 2025 köpte IOGT-NTO dessutom Socialdemokraternas kritiserade Kombilotteri och närstående lotteriverksamhet för 57,5 miljoner kronor. Syftet var att skapa långsiktigt stabila intäkter.

IOGT-NTO:s egen hållbarhetsredovisning beskriver också hur organisationen bedrivit politiskt påverkansarbete för gynnsammare villkor för lotterier. Det är, med samma språk som används om cannabisföretag, ett kommersiellt intresse som försöker påverka politiska regler.

Det behöver inte vara olagligt eller omoraliskt. Ett överskott kan användas till värdefull verksamhet. Men kommersiella incitament upphör inte att vara kommersiella bara för att mottagaren är en ideell organisation.

Även lotterier är spel

Nykterhetsrörelsen framhåller gärna att dess lotterier har lägre risk än nätkasino, spelautomater och snabba livebettingprodukter. Det är i huvudsak riktigt. Spelinspektionen beskriver lotterier för allmännyttiga ändamål som generellt mindre riskfyllda.

Men lägre risk betyder inte riskfritt.

Folkhälsomyndighetens statistik visar att det också bland personer som spelar på lotterier, hästar eller bingo finns människor med spelproblem. Miljonlotteriet har dessutom erbjudit prenumerationslotterier, bingo, skraplotter och nätbaserade slumpspel.

År 2019 dömdes Miljonlotteriet att betala en marknadsstörningsavgift efter vilseledande och aggressiv telefonförsäljning. Drugnews rapporterade faktiskt själv om domen, vilket ska sägas till tidningens fördel.

Poängen är därför inte att jämställa ett prenumerationslotteri med högpotent cannabis eller nätkasino. Poängen är att även nykterhetsrörelsen befinner sig i ett ekonomiskt system där försäljning, kundanskaffning, politisk påverkan och riskprodukter ingår.

Den som kräver att cannabisrörelsen ska redovisa sina ekonomiska intressen måste acceptera samma krav på den egna rörelsen.

Löner och bidrag är inte oväsentliga

Höga löner bevisar inte att en organisation har fel i sak. Men de blir relevanta när en rörelse regelbundet antyder att motståndarsidans argument främst drivs av pengar.

I IOGT-NTO:s redovisning för 2021 angavs ordförandens årsarvode till 838 800 kronor och generalsekreterarens lön och ersättningar till 907 526 kronor. Det är professionella ersättningar på nivåer långt från bilden av en helt ideell gräsrotsrörelse.

Olika delar av nykterhetsrörelsen får dessutom intäkter från lotterier, medlemsavgifter och offentliga bidrag. Inget av detta är automatiskt fel. Men pengarna skapar organisationer, anställningar och institutionella intressen som också måste kunna granskas.

Det finns en uppenbar dubbelmoral i att beskriva ekonomiska intressen på cannabissidan som korrumperande, samtidigt som den egna rörelsens lotteriverksamhet, lobbyarbete, bidragssystem och ledningsersättningar behandlas som politiskt neutrala.

Granska företagen – men ställ politikerna till svars

Cannabisindustrin ska granskas. Företag som säljer berusningsprodukter har ett ekonomiskt intresse av ökad konsumtion. Det gäller cannabis, alkohol, tobak och spel.

Men den insikten får inte användas för att avskaffa det demokratiska ansvaret.

Cannabisbolagen stiftade inte lagarna. Folkvalda politiker och väljare fattade besluten. Politikerna valde också om marknaderna skulle vara hårt reglerade, offentligt kontrollerade eller aggressivt kommersiella.

Drugnews har rätt att driva en restriktiv linje. Men tidningen bör då vara öppen med sin ideologiska utgångspunkt, redovisa sina aktuella finansiärer och återge forskningen med större precision.

Samma måttstock måste gälla för alla. Om pengar kan påverka cannabisdebatten kan lotterimiljoner, statsbidrag, organisationsintressen och höga ledningsersättningar också påverka narkotikadebatten.

Det är inte ett argument för tystnad. Det är ett argument för konsekvens.

Och framför allt: låt inte politikerna gömma sig bakom industrin. Marknaden uppstod inte av sig själv. Den konstruerades genom demokratiska beslut – och kan förändras genom nya demokratiska beslut.

FotNot: Drugnews publicerar under perioden 1 juni–14 juli 2026: 36 publicerade Artiklar/ inlägg, alltså cirka 5–6 per vecka. Drugnews verksamhet är del finansierat av en i media hårt kritiserat spel och lotteriverksamhet. En annan del av Drugnews verksamhet finansieras genom statliga bidrag, statligt presstöd och en och annan donation ur allmänna arvsfonden, och en liten del ekonomiskt stöd kommer ifrån en liten skara nykterhetsbeivrare som bidrar med småsummor i stödmedlemsavgifter, allt medan Cannabis i fokus jobbar på! Cannabis i Fokus statistik över publicerade artiklar kan du se i tabellen här nedan, Cannabis i Fokus hade nästan 300 000 läsare i maj 2026. Cannabis i Fokus får inga bidrag, tar inte emot bidrag, söker inte presstöd och är inte stadsfinansierat, eller finansierat av spel & dobbel. Cannabis i Fokus är annons och sponsor finansierat.

Totalt finns 7 522 publicerade artiklar i systemet, varav fyra är daterade före den officiella starten den 20 april 2021.

Källor

• Drugnews: Kommersiella intressen ökar cannabisskador
• Forskningsöversikten i The Lancet Psychiatry
• University of Bath: sammanfattning och forskarnas kommentarer
• Kanadas regering om antagandet av Cannabis Act
• NCSL: amerikanska delstaters cannabislagstiftning
• Drugnews: Om oss
• Accent 2009 om Drugnews samarbetspartner och finansiärer
• IOGT-NTO om Miljonlotteriet och dess ekonomiska bidrag
• Accent om köpet av Kombilotteriet
• IOGT-NTO:s hållbarhetsredovisning 2023
• IOGT-NTO:s årsredovisning med ersättningsuppgifter
• Folkhälsomyndigheten om spelformer och risknivåer
• Drugnews om domen mot Miljonlotteriet