Hoppa till innehåll
Forskare gav försökspersoner 5 milligram THC genom inhalation och lät dem bedöma ruset på en skala från 0 till 100. Genomsnittet blev 34. När dosen fördubblades till 10 milligram ökade ruset endast till 39.
Cannabisens vanligaste och mest verksamma beståndsdel är cannabinoiden delta-9-THC, som för första gången isolerades 1964 av de framstående israeliska kemisterna Raphael Mechoulam och Yehiel Gaoni. För de flesta konsumenter ger ämnet upphov till ett behagligt och berusande rus.
Men i takt med att fler människor får tillgång till cannabis blir växtens komplicerade kemi allt tydligare. THC påverkar kroppens endocannabinoida system, men effekten i hjärnan kan skilja sig kraftigt från person till person.
Hur olika människor reagerar, varför effekterna varierar och varför vissa uppskattar känslan medan andra inte gör det är fortfarande frågor som forskarna försöker besvara. Samtidigt fortsätter cannabisföretagen att marknadsföra sina bäst säljande produkter: allt med en högre THC-halt.
Cannabislandskapet i dag
Trots allt bråk och alla motsättningar kring cannabis på både delstatsnivå och federal nivå – frågor som ibland verkar möjliga att lösa men ändå fortsätter att skapa konflikter – uppfattas cannabis i dag som säkrare och mer välkänt. Växten har blivit en accepterad del av marknaden för kommersiella jordbruksgrödor.
Ett antal odlingsanläggningar på hundratusentals kvadratmeter visar att branschen har byggt upp kapacitet för en storskalig marknad. Ett av de största företagen, Glass House, började handlas på New York-börsen i juni.
Intäkterna visar samtidigt att efterfrågan bland konsumenterna är stark.
Enligt Marijuana Policy Project genererade de amerikanska delstater som legaliserat cannabis för vuxna tillsammans mer än 4,57 miljarder dollar i cannabisskatter under 2025. Det var den största skatteintäkten från legal cannabisförsäljning som noterats under ett enskilt år.
Men cannabis befinner sig i ett dödläge. Forskningen går framåt, men saknar fortfarande många svar eftersom juridiska begränsningar och samhälleliga påtryckningar försvårar mer djupgående studier.
THC är ämnet som skapar det rus många konsumenter förknippar med cannabis. Det är också fortfarande det vanligaste måttet när konsumenter bedömer och väljer produkter. I takt med att allt fler produkter med hög THC-halt har nått marknaden har ämnet blivit föremål för en allt hårdare granskning.
THC-styrkan har blivit en alltmer polariserande fråga: Hög THC-halt leder till fler akutbesök – visst, men ofta handlar det om minderårigas användning. Hög THC-halt orsakar psykiska problem – men de konsumenterna kan redan ha haft en sårbarhet. Hög THC-halt leder till beroende – men beroende är en kronisk störning som påverkar både hjärnan och beteendet, precis som hos de omkring 27 miljoner människor i USA som har ett alkoholberoende och använder en substans som inte ens finns med på den amerikanska narkotikamyndigheten DEA:s lista över kontrollerade ämnen.
Så vad är egentligen delta-9-THC – en gudinna, en demon eller en försäljningssuccé? Det visar sig vara en svårförutsägbar och ofta missförstådd molekyl, vars nivåer länge har drivits upp genom förädling. Dess effekter uppstår dessutom i samspel med andra cannabinoider – ett samspel som forskningen fortfarande behöver förstå bättre.
Problemet med allt starkare cannabis
Studier och statistik visar att omkring 30–40 procent av cannabiskonsumenterna väljer vilka produkter de ska köpa utifrån THC-halten.
Koncentrationen av THC i cannabis har ökat stadigt under de senaste 25 åren, både i USA och på andra håll. Det framgår av en artikel som publicerades i American Journal of Psychiatry i mars 2025.
– Före år 2000 innehöll den beslagtagna växtbaserade cannabisen i USA i genomsnitt mindre än 5 procent THC. I dag ligger genomsnittet på omkring 20 procent på de flesta delstatsreglerade marknader för icke-medicinsk cannabis.
Under det senaste årtiondet har det också skett en kraftig ökning av extremt potenta cannabisprodukter. Det handlar bland annat om behandlade cannabisblommor med upp till 60 procent THC, exempelvis så kallade moonrocks, och lösningsmedelsbaserade koncentrat som kan innehålla upp till 99 procent THC, exempelvis THCA-diamanter.
THC är en av fler än 500 kemiska föreningar som har identifierats i cannabis. Av dessa är omkring 125 cannabinoider. Många cannabinoider har upptäckts sedan mitten av 1960-talet genom olika kemiska analys- och kromatografimetoder. Under senare år har bland annat CBD, CBG, delta-8-THC och THCA fått större uppmärksamhet. Men det är delta-9-THC, växtens huvudsakliga berusande cannabinoid, som återigen hamnat i centrum för diskussionen.
I dag vet vi att cannabisens effekter inte enbart handlar om den kemiska molekylen delta-9-THC.
Duncan Mackie är chef för farmakologi och experimentell behandling vid Bud & Mary’s, tidigare MedPharm, en verksamhet som odlar och forskar om cannabis för både medicinskt bruk och vuxenbruk. Enligt honom får en konsument som inhalerar upphettad, torkad cannabisblomma i sig många andra ämnen som kan påverka upplevelsen utöver THC.
– Det finns terpener, smak, arom och hela växtens samlade egenskaper. Jag tycker därför att vi, åtminstone bland dem som använder cannabisblommor, har sett en rörelse bort från att enbart fokusera på THC-styrkan, säger han till High Times.
Mackies senaste forskning undersöker hur CBD och andra icke-psykoaktiva cannabinoider potentiellt skulle kunna användas vid behandling av neurodegenerativa sjukdomar kopplade till inflammation i nervsystemet, däribland Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, multipel skleros och Huntingtons sjukdom.
– Vi har sett ett växande intresse för CBG, CBC och alla dessa mindre förekommande cannabinoider på grund av deras olika effekter, säger Mackie.
När växtens aktiva ämnen hade identifierats började förädlare enligt Mackie medvetet avla fram sorter med högre THC-halt.
– Då kunde vi analysera plantorna och säga: ”Den här innehåller en viss mängd. Om vi korsar dessa kan vi höja halten ytterligare.”
Den här inriktningen på THC påverkade samtidigt förekomsten av andra cannabinoider.
– Ur ett genetiskt perspektiv tystade vi många av de tidiga gener som annars hade kunnat skapa en betydligt större mångfald av cannabinoider. CBC är ett exempel. Genen tystades vid ett tillfälle och har sedan återaktiverats genom förädling. Om vi började om från början i dag tror jag att skickliga förädlare skulle prioritera en mångsidig sammansättning av cannabinoider. Men det skulle alltid finnas någon som jagade den högsta THC-halten.
”Ur ett genetiskt perspektiv tystade vi många av de tidiga gener som annars hade kunnat skapa en betydligt större mångfald av cannabinoider.”
Duncan Mackie, chef för farmakologi och experimentell behandling vid Bud & Mary’s
Om en cannabisprodukt innehåller fem eller tio gånger mer av en enskild molekyl, exempelvis THC, medan CBG och CBC endast förekommer i spårmängder, kommer hjärnans receptorer enligt Mackie huvudsakligen att ockuperas av THC.
– Det är välkänt att om en molekyl förekommer i tio, femton eller tjugo gånger högre koncentration än en annan kommer den dominerande molekylen att ta över receptorerna i hjärnan. Då får de andra ämnena knappt någon möjlighet att interagera med receptorerna och bidra till effekten.
En annan forskare som studerar cannabisens kemiska sammansättning och effekter är Ryan Vandrey, experimentell psykolog vid institutionen för psykiatri och beteendevetenskap vid Johns Hopkins University School of Medicine.
När THC-halten höjs samtidigt som koncentrationen av CBD minskar är det enligt honom oklart vid vilken nivå en viss THC-halt börjar förändra effekten på ett tillförlitligt och betydelsefullt sätt.
– Människor brukar ha en viss måldos av THC för att uppnå den effekt de föredrar. När THC-koncentrationen höjs mer och mer kan det bli svårare för användaren att stegvis anpassa intaget. Det blir alltså mer komplicerat att finjustera dosen och risken ökar för att man får i sig lite mer än avsett. Vilka följder de lägre nivåerna av CBD och andra växtämnen får är fortfarande något oklart, säger Vandrey.
CBD kan påverka hur en viss THC-koncentration upplevs av konsumenten.
– Forskningsresultaten är delvis motstridiga när det gäller frågan om CBD kan mildra vissa av THC:s negativa effekter när cannabis inhaleras, säger Vandrey.
En mycket hög dos THC kan exempelvis framkalla ångest. Samtidigt kan CBD i sig minska ångest hos vissa personer.
– Det finns en teori om att högre koncentrationer av CBD kan bidra till att minska den ångestframkallande effekten av inhalerad THC. Det är därför en möjlig konsekvens av de stigande THC-halterna: dessa produkter innehåller inte längre några betydande mängder CBD.
Tester av inhalerbara cannabisprodukter på den lagliga konsumentmarknaden visar enligt Vandrey att CBD-halterna numera är mycket låga. Det hänger samman med hur THC och CBD bildas i växten.
– Samma biologiska system i växten producerar både THC och CBD. När plantorna förädlas för att producera mer THC blir en minskning av CBD en naturlig följd av processen. THC kommer då att överskugga signalerna från andra kemiska ämnen.
THC och betydelsen av andra ämnen
Ny forskning riktar uppmärksamheten mot andra ämnen i cannabisväxten, exempelvis estrar, tioler och aldehyder. De kan påverka hur THC verkar och samtidigt ha andra potentiella egenskaper. Estrar studeras bland annat för möjliga effekter mot illamående och ångest, medan aldehyder undersöks för sin potentiella antibakteriella och svampdödande verkan.
Russ Hudson är forskningschef vid Phyto Science Research Group i Texas och forskar om cannabisväxtens kemiska ämnen.
– En terpen som förekommer i nästan alla cannabissorter är beta-myrcen. Den har i sig en mycket starkt lugnande effekt. En annan vanlig terpen är humulen, som är den viktigaste beståndsdelen i humle. Det är den som bidrar till den lugnande effekten hos öl och andra alkoholhaltiga drycker som framställs med humle, säger han till High Times.
Många cannabissorter innehåller höga koncentrationer av både myrcen och humulen, vilket enligt Hudson kan göra användaren sömnig.
– För den genomsnittliga konsumenten kan det helt enkelt upplevas som att personen är väldigt påverkad. Men en stor del av den känslan behöver inte alls bero på THC.
Att en cannabissort anges ha en hög eller låg THC-halt säger därför inte särskilt mycket på egen hand, menar han. Som exempel nämner Hudson läkemedlet Marinol, en syntetisk form av THC som introducerades och godkändes av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA 1985.
– Det innehöll inget annat än THC. Många som tog läkemedlet fick ingen behaglig upplevelse. De kände sig uppskruvade och upplevde ångest och paranoia. Därför anser jag att ett ensidigt fokus på THC-siffror ger en mycket ofullständig bild.
Ett tak för THC-halten: ”Det vore dårskap”
Myndigheter skyndar nu för att ta fram bättre metoder för att kontrollera THC-nivåerna. I Kalifornien behandlas för närvarande lagförslaget AB 2532, som skulle begränsa mängden THC i cannabisdrycker till högst 10 milligram per förpackning.
Motståndarna varnar för att förslaget skulle få ”allvarliga och omedelbara oavsiktliga konsekvenser” som ”vida överstiger alla påstådda folkhälsovinster”. De hävdar dessutom att regleringen skulle kunna slå ut över 93 procent av den lagliga marknaden för cannabisdrycker över en natt.
Vermont och Connecticut har redan infört tak för THC-halten i cannabisblommor – 30 respektive 35 procent. De flesta andra amerikanska delstater där cannabis säljs för rekreationsbruk begränsar i stället THC-innehållet i ätbara cannabisprodukter.
| Delstat/område | Gräns | Gäller |
| Vermont | 30 procent THC | Cannabisblommor |
| Connecticut | 35 procent THC | Cannabisblommor |
| Kalifornien (AB 2532, under behandling) | 10 mg per förpackning | Cannabisdrycker |
| De flesta andra delstater med legal försäljning för vuxna | Varierar | Endast ätbara cannabisprodukter |
Hudson tror att den här typen av THC-begränsningar kommer att bli allt vanligare.
– Problemet är att när man talar om alkohol handlar det i stort sett om alkoholen i sig. Cannabis innehåller däremot en mängd sekundära metaboliter och andra ämnen. Vi vet tydligt vad alkohol gör, men när det gäller cannabis finns det fortfarande för många okända faktorer. Jag tror att myndigheterna inledningsvis kommer att försöka införa sådana gränser, men det kommer att visa sig vara en felsatsning. I slutändan kommer cannabis oundvikligen att behandlas på samma sätt som växtbaserade läkemedel.
Enligt Hudson har den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA endast godkänt ett fåtal växtbaserade läkemedel. Även myndigheten är medveten om att sådana produkter inte kan bedömas utifrån en enda molekyl.
– Det är inte så växtbaserade produkter fungerar. Man måste känna till hela den kemiska profilen och göra ett kemiskt fingeravtryck. Förr eller senare kommer vi dit. Sanningen är att organisk kemi är svårt. Det är känt som ett av de mest komplicerade ämnesområdena som finns.
Hudson menar att politiker har sina egna arbetsmetoder och sätt att organisera sitt tänkande, men att de ofta har svårt att förstå cannabisens kemiska komplexitet.
– Redan när man börjar förklara hur THC-halten ska beräknas tappar man dem snabbt. Därför väljer lagstiftare ofta att helt enkelt göra som den senaste delstaten gjorde.
”Redan när man börjar förklara hur THC-halten ska beräknas tappar man dem snabbt. Därför väljer lagstiftare ofta att helt enkelt göra som den senaste delstaten gjorde.”
Russ Hudson, forskningschef vid Phyto Science Research Group
Lagstiftarna vill enligt Hudson inte ta på sig ansvaret för de beräkningar som sedan ligger till grund för konsumenternas val av cannabisprodukter, exempelvis angivna THC-halter.
– Ingen har gjort det här tidigare, så det verkar bli USA som får försöka lösa frågan. Hur ska vi beräkna THC? Vad betyder siffran egentligen? Och hur ska vi samtidigt ta hänsyn till alla andra ämnen?
En cannabissort med 30 procent THC, där myrcen är den dominerande terpenen och humulen den vanligaste seskviterpenen, kan enligt Hudson ha en mycket kraftigt lugnande effekt. För vissa personer skulle en sådan sort kunna ha betydande medicinsk användning.
– Men för andra kan den innebära allvarliga risker. Jag tror att det finns en nivå av osäkerhet som lagstiftarna helt enkelt inte vill ge sig in i. Hittills har ingen heller lyckats få regleringen helt rätt.
Marknadsföringen av THC och frågan om narkotikaklass III
Enligt Vandrey är det få människor som ägnar någon större uppmärksamhet åt cannabisväxtens komplicerade kemiska sammansättning. I stället handlar valet ofta om vad konsumenten vill få ut av användningen.
– Om syftet är att bli berusad och få ett rus är det rimligt att THC hamnar i fokus. Jag tror att det är därför marknaden har utvecklats i den här riktningen. THC är utan tvekan den främsta drivkraften bakom berusningen och de förstärkande och belönande effekterna av cannabis som rekreationsdrog. Ur ett marknadsföringsperspektiv är cannabisblomman med högst THC-halt ett kraftfullt försäljningsargument, och det har drivit en stor del av utvecklingen.
”Om syftet är att bli berusad och få ett rus är det rimligt att THC hamnar i fokus.”
Ryan Vandrey, experimentell psykolog vid Johns Hopkins University School of Medicine
Denna marknadsföring lockar framför allt vana och intensiva dagligkonsumenter, vilket enligt Vandrey liknar konsumtionsmönstret för alkohol.
– De som konsumerar mest tenderar att söka sig till produkter med högre alkoholhalt. På det sättet fungerar cannabis egentligen inte annorlunda.
En omfattande konsumtion kan med tiden leda till neurobiologiska anpassningar. Hjärnans CB1-receptorer blir mindre känsliga, vilket innebär att användaren behöver öka mängden THC för att uppnå samma önskade effekt.
– Följden blir att personen kan uppleva abstinens när THC inte används. Det skapar en ständig cirkel där användaren jagar de önskade effekterna och samtidigt försöker undvika abstinensens negativa effekter. För vissa kan detta trappas upp med tiden.
Det finns belägg för att produkter med mycket hög THC-halt, exempelvis koncentrat med 80–90 procent THC, kan påskynda eller förstärka denna utveckling.
– När man studerar cannabisanvändare ser man att de som konsumerar stora mängder koncentrat med mycket hög THC-halt tenderar att uppvisa fler symtom på cannabisberoende och svårare abstinensbesvär, säger Vandrey.
Cannabisprodukternas utveckling har länge varit en viktig fråga för Jonathan Caulkins, professor i operationsanalys och offentlig politik vid Heinz College på Carnegie Mellon University samt ledamot av National Academy of Engineering.
Enligt Caulkins finns det två huvudsakliga faktorer bakom marknadsföringen och försäljningen av produkter med allt högre THC-halt. Den första är ett grundläggande problem för cannabisföretagen: priserna befinner sig i fritt fall.
– Produkten är helt enkelt inte särskilt svår att tillverka och konkurrensen är omfattande, säger han till High Times.
När priserna pressas ned försöker företagen skilja sina produkter från konkurrenternas för att kunna ta mer betalt. Eftersom priset ofta kopplas till mängden THC behöver producenterna hitta andra egenskaper som får deras produkter att framstå som unika.
– Företagen gör allt möjligt för att få sina produkter att skilja sig från mängden och övertyga kunderna om att betala mer än för konkurrenternas produkter. Menyerna innehåller en enorm variation av smaker, och företagen lyfter även fram andra cannabinoider än THC.
Caulkins tror därför att den bredare diskussionen om cannabisens övriga beståndsdelar delvis drivs av företagens försök att särskilja sina produkter.
– Budskapet blir ungefär: ”Det här är vad som gör vår produkt annorlunda. Därför bör du betala mer än det lägsta priset för en viss mängd THC.” Jag tror också att det finns en mycket mottaglig publik för detta.
En del konsumenter ser sin cannabisanvändning som en del av sin identitet, menar han.
– Det skapar en publik som gärna betraktar produkten som någonting mer komplicerat och mångfacetterat.
Cannabis har redan tagit ett steg i den riktningen. I april placerade det amerikanska justitiedepartementet FDA-godkända cannabisbaserade läkemedel och cannabis som säljs med medicinsk licens på delstatsnivå i narkotikaklass III. Övrig cannabis, däribland produkter för vuxenbruk, lämnades kvar i klass I.
Det är fortfarande oklart om resten av marknaden kommer att följa efter. Beslutet från april har dessutom överklagats till den federala appellationsdomstolen i Washington, D.C. Om en bredare omklassificering genomförs kommer cannabisväxtens komplexitet att ställa forskare och tillsynsmyndigheter inför en rad nya frågor.
– Om cannabis ska behandlas som alla andra läkemedel i klass III måste produkterna innehålla en enhetlig och tydligt märkt dos, oavsett hur stor dosen är. Den kan innehålla 7 procent THC eller 17 procent. Men för andra FDA-godkända läkemedel skulle det aldrig accepteras att en tillverkare har en så undermålig kvalitetskontroll, säger Caulkins.
Som jämförelse innehåller varje aspirintablett en bestämd mängd av den verksamma molekylen, och produktionen omfattas av strikta kvalitetskrav med mycket små tillåtna avvikelser.
– Om cannabis placeras i klass III och FDA behandlar det på samma sätt som andra substanser i den klassen kommer det att skaka om hela branschen. Cannabisindustrin lever i dag inte upp till de kvalitetskrav som FDA ställer. Det skulle förändra branschen i grunden.
THC och cannabisberoende – en förklaring
Bara uttrycket ”cannabisberoende” kan väcka starka reaktioner hos både förespråkare och motståndare till cannabis.
I en intervju publicerad i Harvard University Gazette säger Kevin Hill, docent i psykiatri vid Harvard Medical School och chef för beroendepsykiatrin vid Beth Israel Deaconess Medical Center, att forskningen redan vet mycket om både fördelarna och riskerna med cannabisanvändning.
– Samtidigt skulle jag säga att forskningens omfattning och utvecklingstakt inte har hållit jämna steg med intresset. Våra ökade kunskaper bleknar i jämförelse med allmänhetens enorma intresse. Ett problem vi ofta möter är därför den växande klyftan mellan vad forskningen visar och hur cannabis uppfattas av allmänheten.
Enligt Hill är mycket av den information människor möter om cannabis antingen ofullständig eller direkt felaktig, eftersom debattens båda sidor driver helt motsatta bilder av växten.
Det tydligaste exemplet är diskussionen om huruvida cannabis kan vara beroendeframkallande.
– Det går att utveckla ett cannabisberoende, även om de flesta användare inte gör det. När människor får höra att jag är beroendepsykiater säger de nästan alltid: ”Cannabis är inte fysiskt beroendeframkallande, det är bara psykiskt.”
Hill menar att sådana missuppfattningar lever kvar eftersom människor har investerat mycket i att påverka opinionen åt det ena eller andra hållet i frågor som medicinsk cannabis och legalisering för rekreationsbruk.
– Det är ett stort problem. Varje dag träffar vi patienter som vill använda cannabis som läkemedel, redan använder det för rekreation eller är intresserade av cannabidiol. Många av dem har föreställningar om cannabis som de burit med sig i flera år men som inte stämmer. Det blir ett betydande hinder, eftersom sådana övertygelser är svåra att förändra under ett läkarbesök.
Detta är bara en liten del av den omfattande diskussionen om THC-styrka och dess möjliga betydelse för beroende. Forskningsunderlaget växer på båda sidor av debatten, och nya data ger forskarna en allt bättre förståelse för hur THC-halten kan påverka risken att utveckla ett beroende.
Amir Englund forskar i cannabinoidernas psykofarmakologi vid Institute of Psychiatry, Psychology and Neuroscience på King’s College London. Han har studerat hur några av de vanligaste cannabinoiderna – THC, CBD och THCV – påverkar friska försökspersoner. Forskningen omfattar ämnenas kognitiva, psykologiska och neurofysiologiska effekter, både när THC används ensamt och i kombination med andra cannabinoider.
En av hans studier visade att den genomsnittliga styrkan på cannabis i Danmark nästan fyrdubblades under en period på 23 år.
– Den steg från omkring 8 procent till över 30 procent, säger han till High Times. När analysen genomfördes 2022 var det den starkaste haschen i Europa. Vi såg också att den stora ökningen följdes av att fler människor sökte sjukhusvård för antingen beroendeproblem eller cannabisutlöst psykos.
Studien följde förändringarna på befolkningsnivå och kan därför inte fastställa att den högre styrkan orsakade ökningen av vårdfallen.
– Det är mycket komplicerade data. När den här typen av vårdfall sedan blir mindre vanliga vet vi inte riktigt varför. En möjlig förklaring är att människor inte tycker om de starkare produkterna och därför kanske går över till andra alternativ. Då kan även förekomsten av dessa problem minska.
Enligt Englund är marknadsföringen på både lagliga och illegala cannabismarknader ofta starkt inriktad på de allra största konsumenterna. Det kan handla om personer som använder mycket cannabis eller som har utvecklat problem med sin konsumtion, möjligen ett beroende.
– De konsumerar omkring 80 procent av alla produkter med hög THC-halt, trots att de ibland bara utgör 10 procent av samtliga cannabisanvändare. Därför ser man ofta att marknaden riktas mot denna lilla grupp i stället för mot den bredare gruppen konsumenter.
Englund och hans kollegor genomförde också en metaanalys av studier där friska personer hade fått THC. Deltagarna var huvudsakligen ovana konsumenter som använde cannabis högst en gång i veckan och därför hade mycket låg tolerans.
Forskarna ville undersöka vilka effekter som var vanligast vid olika THC-doser.
– Vi jämförde hur starkt rus deltagarna upplevde efter att ha inhalerat 5 milligram THC med placebo. Vi räknade bort placeboeffekten, eftersom människor kan känna ett visst rus även när de inhalerar en placebojoint utan THC, enbart på grund av förväntningen att de använder cannabis.
Efter att placeboeffekten hade räknats bort bedömde deltagarna sitt rus till i genomsnitt 34 på en skala från 0 till 100.
– När dosen fördubblades från 5 till 10 milligram ökade bedömningen bara till 39. En ökning av THC-dosen med 100 procent gav alltså endast omkring 15 procent starkare rus. Vi såg att sambandet mellan dos och effekt planade ut: vid låga doser ökar ruset först, men därefter avtar ökningen och mer THC ger inte särskilt mycket starkare effekt.
Mer THC ger alltså inte nödvändigtvis mer effekt för pengarna, men ämnet fortsätter ändå att påverka hjärnan och dess CB1-receptorer, förklarar Englund.
Ju oftare och kraftigare CB1-receptorerna stimuleras av THC, desto mer anpassar sig det endocannabinoida systemet.
– Det som händer kallas nedreglering. Hjärnan drar tillbaka receptorer, vilket innebär att färre av dem blir tillgängliga. För att kompensera behöver användaren fortsätta öka mängden för att uppnå den önskade effekten. Till slut når man en punkt där man inte längre får särskilt mycket mer effekt.
Enligt Englund började receptorerna återhämta sig redan efter två dygn utan cannabis.
– Hjärnan och cannabinoidsystemet är mycket föränderliga. Om man tillför stora mängder THC reagerar systemet genom att minska antalet tillgängliga receptorer. Om systemet sedan får en paus börjar receptorerna komma tillbaka.
Englund menar att marknadens fokus på starka produkter, som framför allt riktas mot storkonsumenter, kan skapa en negativ spiral där människor får i sig mer THC än de egentligen behöver.
– Risken för negativa konsekvenser av cannabisanvändning, exempelvis beroende, psykotiska upplevelser och psykossyndrom, kan delvis förklaras av att användarna inte längre har lika många tillgängliga cannabinoidreceptorer.
Vad vi vet – och vad vi inte vet
Det här vet vi
- Den genomsnittliga THC-halten i cannabisblommor på konsumentmarknaden har ungefär fyrdubblats sedan år 2000.
- THC är den främsta orsaken till cannabisruset. Tar man bort THC försvinner också ruset.
- Omfattande användning leder till att antalet tillgängliga CB1-receptorer minskar. Det är detta som skapar tolerans.
- Förädling för högre THC-halt minskar mängden CBD, eftersom båda ämnena bildas genom samma biologiska system i växten.
Det här vet vi inte
- Om högre THC-halt orsakar psykiska problem hos enskilda personer eller endast samvarierar med dem.
- Vid vilken THC-halt upplevelsen förändras på ett tydligt, tillförlitligt och betydelsefullt sätt.
- Om CBD i någon betydande grad motverkar effekterna av inhalerad THC. Forskningsresultaten är motstridiga.
- Vilka effekter de flesta mindre förekommande cannabinoider och terpener faktiskt har hos människor.
Formulärets överkant
Formulärets nederkant
Slutet på jakten efter högsta THC-halten
Odlare håller på att utveckla en mer avancerad förståelse av cannabisväxten – och därmed också nya sätt att marknadsföra produkterna.
Delta-9-THC:s roll som växtens huvudsakliga aktiva ämne håller på att omvärderas.
I en studie från Wageningen University, publicerad i aprilnumret 2026 av Plant Biotechnology Journal, fick forskarna nya insikter i växtens kemiska profil och hur dagens cannabis har utvecklat förmågan att producera ämnen som THC, CBD och CBC.
Kortfattat identifierade forskarna några av de molekylära omkopplare som avgör vilken cannabinoid växten producerar från samma grundläggande utgångsmaterial.
Den kanske mest tankeväckande konsekvensen är att framtidens cannabisförädling kan komma att handla mindre om traditionell växtförädling och mer om att konstruera en slags metabolisk fabrik.
En odlare kan i dag säga: ”Jag vill ha en planta som producerar 20 procent THC.” En framtida förädlare av medicinsk cannabis skulle i stället kunna säga: ”Jag vill ha en planta vars blommor konsekvent producerar just den här kombinationen av cannabinoider.”
Den viktigaste egenskapen behöver då inte ens vara THC-koncentrationen. Målet skulle i stället kunna vara en särskild profil med exempelvis CBD, CBG, CBC och en viss mindre förekommande cannabinoid – tillsammans med en mycket låg THC-halt.
– Ingen kommer längre att jaga högsta möjliga THC-halt. Som ett grundvärde kanske odlarna vill ligga på 10
Slutet på jakten efter högsta THC-halten
Odlare håller på att förändra både sin förståelse av cannabisväxten och hur produkterna marknadsförs.
Delta-9-THC:s roll som växtens huvudsakliga aktiva ämne håller samtidigt på att omvärderas.
I en studie från Wageningen University, publicerad i aprilnumret 2026 av Plant Biotechnology Journal, fick forskarna nya kunskaper om cannabisens kemiska profil och om hur dagens cannabis har utvecklat förmågan att producera ämnen som THC, CBD och CBC.
Enkelt uttryckt identifierade forskarna flera av de molekylära reglage som avgör vilken cannabinoid en planta bildar från samma ursprungliga råmaterial.
Den kanske mest intressanta följden är att framtidens cannabisförädling kan komma att handla mindre om traditionell växtförädling och mer om att konstruera en metabolisk fabrik.
En odlare kan i dag säga: ”Jag vill ha en planta som producerar 20 procent THC.” En framtida förädlare av medicinsk cannabis skulle i stället kunna säga: ”Jag vill ha en planta vars blommor konsekvent producerar just den här kombinationen av cannabinoider.”
Den viktigaste egenskapen behöver då inte längre vara THC-halten. Målet skulle exempelvis kunna vara en särskild kombination av CBD, CBG, CBC och en mindre förekommande cannabinoid tillsammans med en mycket låg THC-halt.
– Ingen kommer längre att jaga THC. Som ett grundvärde kanske man vill hålla halten kring 10 procent. Men många av de odlare jag arbetar med vill redan nu veta vilka kemiska profiler plantorna har, säger Hudson.
Ett av de företag han arbetar med har tagit fram en algoritm som analyserar växtens fytokemiska innehåll. Syftet är att avgöra vad som gör en produkt särskilt bra i stället för genomsnittlig – eller vad som skulle kunna göra den olämplig för en viss konsument.
– Det som redan händer är att förädlare, genetiker och odlare försöker förstå vilka kemiska profiler som faktiskt är värdefulla och varför. Därefter går de tillbaka till ritbordet för att ta fram fenotyper och göra urval som uttrycker dessa profiler på olika sätt.
Enligt Hudson går det att påverka cannabis även bortom den genetiska nivån för att uppnå ett önskat fytokemiskt innehåll.
– Det sker redan i dag. Snart kommer vi att sluta använda dumma sortnamn som Dog Shit och AK-47. I stället kommer vi att beskriva cannabis med mer kemiska begrepp.
Hudson tror att framtidens cannabisköp inte kommer att avgöras av hur mycket THC en viss sort innehåller.
– Konsumenterna kommer att gå in på en cannabisbutik och säga: ”Jag bryr mig inte om vad ni kallar sorten, för namnet stämmer ändå sällan. Jag behöver en kemisk profil med höga halter av limonen och beta-karyofyllen”, eller någonting liknande. Det är dit vi så småningom är på väg.
Han berättar att han och många av de forskare han samarbetar med diskuterar denna utveckling varje dag.
– Det kommer att bli så, om vi förstås inte går tillbaka till den mörka medeltiden. Den risken finns alltid.
Hudson och hans kollegor arbetar med att utveckla en sökmotor som matchar produkter efter deras kemiska profil. Den ska göra det möjligt för konsumenter att söka bland cannabisprodukter utifrån deras kemiska innehåll och samtidigt få information om vad de olika ämnena innebär.
Det skulle kunna tilltala cannabisintresserade som gärna fördjupar sig i växtens vetenskap och kemi.
– Många har kritiserat mig och sagt: ”Varför kan du inte bara låta cannabis vara magiskt?” Mitt svar är att vetenskapen är magin. Det är där den finns. Om du vill vara en magiker kan du vara det. Hemligheten ligger i vad elixiret faktiskt innehåller.
Källa
- Hodes, D. (2026). ”100% More THC = 15% Stronger High. So Why Did Weed Spend 30 Years Chasing the Number?” High Times, 24 augusti. Tillgänglig på: High Times (hämtad 25 augusti 2026).
